Sverigedemokraterna i opinionsundersökningar

I KORTHET
Det finns betydande skillnader mellan hur man inom 68-vänstern förhöll sig till röster ur folkdjupet, och hur man i dag betraktar människor som inte kommer till tals i medierna.

Hos Olof Palme, liksom hos författare som Göran Palm och Sara Lidman, visades respekt och intresse för vad människor från arbetarklassen hade att säga. Det var ett självändamål att lyssna på folk som inte var vana att bli lyssnade på.

I dag är det i medie- och journalistkretsar inte ovanligt att man demonstrativt tar avstånd från “vanliga läsare”. Kritiker, vilkas namn inte känns igen från medier, avfärdas som “troll”. Ett av “trollets” kännetecken anses vara skepsis mot mediers verklighetsbeskrivningar. Det kan jämföras med 1970-talets vänster, där man menade att mediernas rapportering borde mötas med misstro.

I dokumentärt inriktade böcker av Sara Lidman, Göran Palm och Maja Ekelöf kommer vi nära de lågavlönades personligheter på sätt som slår hål på fördomar – just den sorts fördomar som fem decennier senare tenderar att cementeras genom att läsare hånas för brister i utbildning och språkbehandling.

Det är också symptomatiskt att när någon ifrågasätter dessa tendenser att utmåla de kritiker, vilkas namn inte känns igen från medierna, som ”troll”, så avfärdas även en sådan kritik i termer av ”trollkommentarer”. Det senare kan exemplifieras med Jonna Sima, kulturredaktör på Arbetet med ett förflutet på Aftonbladets ledarredaktion. Anledningen var i det fallet att Sakine Madon, politisk redaktör på Vestmanlands Läns Tidning, hade ifrågasatt konsekvensen i att man på just Aftonbladets ledarredaktion hade efterlyst en vuxen ton i debatten. [7] När okända läsare reagerade på samma sätt som Madon, beskrev Sima det som att hennes twitter-konto ”slammade igen av trollkommentarer”.

Intressant i just det sammanhanget var att Jonna Sima ett år tidigare och på ett kanske inte helt vuxet sätt hade avfärdat dem som reagerat på ett reportage i Uppdrag granskning om organiserat tiggeri, som ”idel troll”.

Den gången var ”troll”-reaktionerna föranledda av att reportaget hade visat hur tiggande romer utnyttjades av maffialiknande nätverk. Reportaget visade att Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg hade haft fel, när han tidigare hävdat att föreställningar om organiserat tiggeri var rena påhitt, ”vandringshistorier” jämförbar med nutida myter om ”råttan i pizzan”, men i det romska fallet med ”urgamla rötter (. . .) i 30-talets Tyskland”. [8]

Biståndsviljan bland svenskarna har minskat kraftigt, det visar en undersökning som Sida har låtit göra. Det handlar både om bistånd till fattiga länder generellt och anslagets storlek.

Svenskarnas inställning till att skattemedel används till bistånd har varierat över tid. I den senaste mätningen som Kantar Sifo gjort för Sida tycker 37,5 procent av de 1 500 svarande att biståndet bör minska eller slopas helt. Motsvarande andel förra året var 27 procent. Kvinnor är mer positiva än män.