Citat:
Ursprungligen postat av
Picasso2
Det kan ju vara så att Wilma tyckte det var ok med den ritualen för att kunna bo då och då hos Tishko? Men för henne var det inte på riktigt, hon har ju inte den kulturen. Det var på låtsas. Som två femåringar som gifter sig med dagisfröken som vigselförrättare. Därför var det inte ens värt att nämnas för föräldrarna. Men för Ts föräldrar och honom själv var det viktigt. Båda var nöjda. Därför kan det ju vara så, som du själv säger, att hon tillhörde familjen och bar på hedern. Då är det haram att gå ifrån maken. För det är exakt det jag tror skedde. Men självklart spekulerar jag som alla andra.
Tillägg: Det kan vara så att hon faktiskt blev kär i nån annan. Det får man definitivt inte bli i den kulturen. För oss är det normalt att en 17-åring byter pojkvänner, men där är det statiskt. Finns inte på kartan att en flicka får vända sig ifrån sin partner.
Tack för mer info, Picasso. Du skriver också bra så att man fattar!
Så kan det ha gått till, ungefär så tänker jag själv.
Wilma gick med på somligt för att relationen skulle flyta ...men tog det inte på riktigt allvar.
Men vi får inte glömma att Wilmas styvmor (om inte minnet tar fel på person), i a f någon i hennes nära släkt, är med i invandrarprojekt har det skrivits här flera gånger, och troligen är för den främmande kultur vi talar om.
Så W kan nog ha nämnt det hemma.
Jag har själv ett bra intryck av hennes styvmor och vet ingenting om hennes engagemang.
Och hon har ingen anledning uppträda som biologisk mamma och hålla reda på sin mans dotter
från tidigare äktenskap, dvs att anmäla hennes försvunnen samma dag hon försvann.
Tror inte W skulle acceptera att hon hade sådan koll på henne?
Att pappan dröjde vet jag inget om ... De hade kanske vant sig vid T och W:s relation
och hade ingen känsla av något som gått fel ...
Och vad vet vi, W kanske hade sagt till pappan "Nu åker jag hem till mamma / syster"
och pappan kände att då så, hon har kontakt med någon av oss föräldrar".
Vidare kan MGM ha sms:t till dem som om allt är i sin ordning, kanske i W:s namn.
Mycket vi inte vet.