Vad är energi och hur använder vi energi?
Vårt stora beroende av energi har upprepats många gånger i tråden. Här är ett exempel.
(FB) Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten
Så här används energin globalt, sett till dom största användningsområdena (enligt DoE).
Industri: 54%
Transporter: 26%
Bostäder: 13%
Kommersiell verksamhet: 7%
https://en.wikipedia.org/wiki/World_energy_consumption
Även om olika energislag har olika egenskaper, som att el är relativt billig och ren att distribuera och att förlusterna är stora när el framställs i kärnkraftverk eller kolkraftverk så gäller ändå i huvudsak:
– Energi kan omvandlas.
– Kostnaden för olika energislag följs i hög grad åt.
Om det är förnybara källor till energi som används förstärks inte växthuseffekten.
Om fossila bränslen används, oberoende av om det är "direkt" i t.ex. industri, transporter eller för uppvärmning eller det är för att producera el så innebär det att en begränsad resurs förbrukas och att växthusgaser släpps ut och förstärker växthuseffekten.
Världen konsumerade totalt ca 120 PWh per år (2012 enligt
EIA)
Av detta kommer drygt 80% från fossila bränslen.
Världen konsumerade totalt ca 19 PWh el per år (2012 enligt
Wikipedia)
Utsläpp av växthusgaser och annat
Om vi verkligen vill minska utsläppen av växthusgaser så måste vi ta ett helhetsgrepp på energianvändning och energiproduktion. Vi måste effektivisera all användning, så att industri, bostäder och transporter använder mindre energi än idag. Om uppgifterna ovan, från EIA och Wikipedia är korrekta så bör vi fokusera på det som idag inte är el och som orsakar omkring 90% av utsläppen av växthusgaser.
Jag har skrivit det tidigare, men upprepar. Om vi fördubblar eller avvecklar all kärnkraft i världen har marginell betydelse när det gäller utsläpp av växthusgaser. Ska det få effekt så behöver vi dels 30-dubbla kärnkraften och dels göra om mycket av den teknik som i dag i industri, transporter och bostäder använder fossila bränslen så att den istället kan fungera på el.
Min bedömning är att det inte är realistiskt med en utbyggnad av kärnkraften. Frågan är snarast hur länge den kärnkraft som finns ska få finnas kvar.
Utvinning av uran
Utvinning av uran från kända tillgångar, 5,7 miljoner ton, får kosta upp till USD 130/kg innan det blir olönsamt. Ytterligare 1,9 miljoner ton kan utvinnas om kostnaden tillåts öka till USD 260/kg. Om utvinning från haven kan göras rationellt så uppskattas kostnaden för att göra detta till USD 640/kg (USD 470 - 860 med 95% konfidensintervall). Allt enligt IAEA. Om det är realistiskt eller inte vet vi inte inna det gjorts i praktiken.
https://inis.iaea.org/collection/NCLCollectionStore/_Public/48/039/48039446.pdf
Kostnaden för bränsle till kärnkraft med dagens världsmarknadspris, ca USD 50/kg, är ca 1,5 öre per kWh. Om priset ökar med en faktor 12,8 genom att uran tas från haven så är bränslekostnaden i stället 19 öre per kWh. Lägg till detta till att kärnkraft redan idag är nästan dubbelt så dyr som t.ex. vindkraft.
Från ECN/TNO om kostnaden för olika energislag, utan subventioner:
https://ibb.co/NLdNYk9
Kärnkraften har många nackdelar – bränslekostnaden har underordnad betydelse
Bränslekostnaden uppskattas till 28% av driftkostnaden för ett kärnkraftverk. Hälften av detta är för anrikning och den process som leder till bränslestavar som kan användas i en reaktor. Ca 14% av driftkostnaden, med dagens marknadspris, utgörs av kostnaden för råvaran som används för bränsleframställning.
https://en.wikipedia.org/wiki/Economics_of_nuclear_power_plants
Några viktiga nackdelar med kärnkraft är:
– Det har flera gånger visat sig att risken för stora olyckor är betydande. Industrin har hela tiden hävdat motsatsen och t.o.m. förnekat de konsekvenser som olyckor fått och kommer att få.
– Användning av kärnkraft ökar risken för spridning av kärnvapen.
– Avfallet ska slutas in och förvaras säkert i minst 100000 år. Ingen vet hur det ska gå till.
– Kärnkraftverk är attraktiva mål i krig och för terrorism.
– Kärnkraft är ungefär dubbelt så dyr som t.ex. vindkraft, utan hänsyn till subventioner.
– Kärnkraft fungerar inte som reglerkraft. Vid en hög grad av kärnkraftsberoende måste kärnkraften dimensioneras efter maxförbrukning, vilket ökar kostnaden ytterligare.
–