Skulle kvinnor bry sig om utbudet av sökande män kraftigt minskade?

Där tror jag det finns en stor skillnad (generellt såklart) mellan män och kvinnor.

Kvinnor får mycket oftare närhet och uppskattning från andra personer (både när de är i förhållande och när de är singlar).
Som ett exempel.
Innan jag kom hem från jobbet idag så hade jag kramats med 4 personer och fått huvud- och nackmassage av en vän och jag har verkligen känt mig uppskattad, och den här dagen var lik många andra. Bland de män jag känner däremot så händer det typ aldrig att de får den sortens närhet och värme.

Väldigt få kvinnor är lockade av one night stands för sexets skull, de flesta tjejer som har ons har det för bekräftelsens skull. Personligen har jag dock aldrig känt någon bekräftelse av att en man vill ha sex med mig, det enda det bekräftar enligt mig är att han är en man.

Har inte uttryckt mig klantigt någonstans och det vet du. Det är ditt välbekanta trollande som gör sig påmint här igen.
Så det är sista ordet du vill ha? Det kommer du inte att få din fjant så bara ge upp dina taffliga försök.
Du har inget sexliv att tala om annat än dina inrutade kvällsstunder med The Famous Five så just en passande talesperson för mitt liv och min kropp.
Kan upplysa dig om att det skulle räcka för mig att gå in på närmaste lokala pub och knäppa i luften med mina Famous Five för att få vad de allra flesta volcels endast upplever i sina runkfantasier.

Men dröm vidare du om alla damor som dyrkar dig. Lite fantasi sätter guldkant på vardagen. Alltid något att "sätta på" iallafall.
Nej du, IQ och nylle fiskmås, selfies i sig bevisar inget om behovet av sexuell bekräftelse. Vanlig enkel biologi pekar tydligt på att det är män som behöver detta i första hand. Oavsett om det rör sig om penetrativt sex eller skriftlig sådan.
Incels, volcels, spelar ingen roll. Alla män blir volcels/incels eller vad du nu vill kalla det i jämförelse med kvinnor. Något ni själva ställt till med genom att ej vara tillräckligt kräsna till smaken.

Och den enda fixering som finns här kan spåras till dig och den berör ditt eget svammel, härinne såväl som i liknande trådar där folk utsätts för dina ihärdiga tramserier. Begone Troll.
Vilken jäkla "slampgrej"? Struntar väl i det då jag själv inte har någon sådan "historia" i bagaget. Hyckleriet från sextörstande volcels däremot är ju bara löjligt uppenbart och deras hat i sig trist och rentav utmattande.
Tror du jag bryr mig eller? Finns ändå inga män värda att umgås med på det sättet. Ni är tråkiga, empatibefriade och förstår inte ett dyft om kvinnor i vilket fall.

Det är de där sällsynta undantagen som räknas om vi snackar bekräftelse av alla de slag här. Dessa mytiska mansvarelser som andra kvinnliga medlemmar, t.ex. Katzyn redan har nämnt.

Låt säga att jag skulle vara singel. Ja, då skulle jag nog bry mig om män slutade ragga och slutade närma sig sexuella relationer med kvinnor. Åtminstone i en relevant begynnande tid så kan jag tänka mig att det hade kunnat kännas tungt. Möjligtvis, om läget skulle vara illa, till att många kvinnor går utan partners och jag skulle vara en av dem, så skulle jag nog ha möjlighet att hantera det med någon slags acceptans och söka andra typer av samhörighet och nära relationer istället.

Jag skulle säkert försöka ragga lite mer en tid alltså och prova dejta mer utöver mina "vanliga ramar" (jag känner dock inte att jag är så jäkla utsorterande som jag gissar att folk här tror att kvinnor är, jag tycker det finns rätt många män som jag hade kunnat tänka mig att ha sex med). Fortsätta vara på ställen var chansen finns att träffa män. Jag skulle däremot inte bli så desperat att jag skulle godkänna en "flashback-man" till partner tror jag. Jag hade fortfarande inte orkat en relation med psykisk misshandel, och om männen får vara färre och mer eftertraktade så känns det sannolikt att den tendensen ökar hos dem. Jag hade alltså hellre varit singel resten av livet snarare än att försöka få partner bara för att sen hamna i en sån relation. Och barn önskar jag ju inte nu iaf, så desperationen hade knappast legat där för mig.

Jag gissar alltså att initialt skulle det ha ganska tung effekt på kvinnor, för att sedan relativt snabbt skapa mer grupper med kvinnlig samhörighet som ett sätt att kompensera för sexuella brister. Heck, jag hade kanske t o m börjat ha sex med kvinnor faktiskt. Kvinnor är ju överlag mer bisexuella, så jag tänker dessutom dra till med att kvinnor hade börjat ha mer sex med varandra.

Får nog hålla med en del här. Jag tror att förlusten av både sex och inte minst närhet hade varit tung att ta. Jag har som tidigare nämnt en teori om att en tung obalans åt motsatt håll hade orsakat mer kvinnliga sexuella relationer. Sannolikt mer kvinnliga kollektiv också. Kvinnor är nog inte sugna på att leva själva hela sina liv.

De fåtalet kvinnor jag känner som är singlar verkar rätt välmående dock. Överlag nästan mer välmående än de kvinnor jag känner som är i långvariga relationer. Kvinnor kan ju bli rätt "förstörda" av en dålig relation också, och det finns ju skäl till att kvinnojouren är en grej. Jag har sett något sådant fall.

Idag är det nog vanligt att de kvinnor som är långtgående singlar har haft viss möjlighet, men helt enkelt inte funnit något som känns tillräckligt rätt och därför delvis valt bort det istället. Jag skulle gissa att det är en lättare situation att ta, snarare än den om att aldrig känna sig bekräftad och se alternativ.

Härligt att höra att du tog dig ur incel-livet!

Detta är även min gissning, inte för egen del men för kvinnor generellt betraktat. Vår sexualitet tycks mer flexibel och formbar än männens så det där med lesbisk sex i brist på mer straighta alternativ - tja, rent hypotetiskt - varför inte.

Fast desto marigare blev det nog att utveckla någon form av romantisk anknytning till en annan kvinna då också vi äger förmågan att skilja mellan sex och djupare kärlek.

Hade du kunnat bli kär i en kvinna om inga män fanns att tillgå? Tror inte att jag själv kunde förmå mig till detta. Det är ju knappt det går att framkalla samma känslor för män i nuläget.

Nej, hade det funkat att trolla fram en sådan kärlek för folk av det egna könet så hade jag nog abdikerat från heterotronen för längesen.

Jag tror nog att om den sidan av sexualiteten väcktes hos mig så kan känslorna väckas mer också. Jag minns en tjej som jag blev lite intresserad av en gång. Sen har jag hånglat med tre andra tjejer utan att det hänt nåt. Men hon var lite extra spännande. Jag gissar att i andra upplägg och sammanhang så hade jag kunnat få känslor för henne.

Dock har jag svårt att se möjligheten att helt komma över kuk. Jag hade lätt börjat baka in dildos i situationen. Men kvinnor kan säkert vara rätt underbara på att pulla, och även om jag själv inte känner mig jättemanad att trycka upp fingrar i nån annans våta fitta i dagsläget så gissar jag att jag likväl hade kunnat hamna där sen. Oralsex är nog det jag känner mig mest osäkert ställd till. Bröst har jag iaf inget problem med, de verkar underbara. Strap-on låter varken så fel att ge eller få heller.

Nej, det brukar vara män som jag tycker har intressanta personligheter och som jag tycker det är roligt och givande att umgås med och prata med. Jag gillar folk med tankar och idéer som jag inte har hört förr, det tycker jag är stimulerande.

Jag vet faktiskt inte om jag skulle kunna tänka mig att gå ner så mycket i nivå på det. Det är möjligt att jag skulle kunna tänka mig att vidga mina vyer lite på somliga sätt, kanske ta någon som gjort livsval jag tyckte var knepiga och ha en särborelation så att dessa knepiga val inte påverkade mig så mycket eller liknande. Det är egentligen varken status eller utseende som är så viktigt för mig, jag tror inte jag kunde släppa mycket mer där.

Tror inte jag kunde tänka mig att vara intim med en man jag kände förakt för och var klar över som lägre stående än mig själv. Jag har lite svårt att förstå att just det upplägget tycks vara så attraktivt för män på flashback. Om jag skulle få ett överväldigande behov av närhet skulle jag nog hellre skeda med en kvinna jag respekterade framför en bra film än ha sex med en man som jag såg ned på. Fast jag föredrar ju att göra bägge med en man jag gillar.

Det sägs iof att våld i relationer mellan kvinnor är vanligt. Så vet inte riktigt om det skulle vara en bättre väg att gå. Kvinnsen kunde ju inte ens hålla sams i sin egna jämställdhetmyndighet utan en massa trakasserier mm.. https://www.gp.se/ledare/sonesson-inga-män-i-jämställdhetsmyndighetens-ledning-1.10661069

Tror nog naturen skapat oss för att komplettera varandra av en anledning.

Vad fasen är detta för Nazireferens, vad hände med Värdegrunden™ egentligen, puts väck

Njae, kanske och kanske inte? Jag upplever ju att logiken i vilka jag träffat inte byggts på någon sorts marknadsekonomi a la "tog det bästa vi kunde få" utifrån vad marknaden i allmänhet värderar. Utan att det varit personer som jag hittat någon speciell koppling och tyckt att just vi haft specifika saker gemensamt. För mig har det aldrig varit så att jag varit ute efter samma som alla andra vill ha. Så det är inte givet för mig att den dynamiken skulle påverkas alls av att färre random dudes som jag har noll gemensamt med skulle försöka ragga på mig av ingen vettig orsak.

Men visst finns risken att det jag upplevde som en särskild koppling inte var det från deras sida utan just en "tog vad jag kunde få"-grej där de omedelbart bytt upp sig om de haft möjlighet. Det kan jag ju inte veta. Men det känns som ett resonemang som det är mer ni män hänger upp er på, att ni inte verkar vilja tro att någon kan välja just ER för att just ni är fantastiska i den tjejens ögon, utan tror att hon alltid kommer ha möjlighet att byta upp sig om hon får chansen.

Sen är det som sagt inte så viktigt för mig att män ur det blå ska börja uppvakta mig, kan förstås vara trevligt om det är en attraktiv man, men som det verkar så fruktansvärt besvärligt för er vore det egentligen enklare om ni bara kunde vänta på att bli valda av mig istället för att hålla på hela tiden.

Nu förstår jag inte vad du menar, hierarkiskt tänkande är ju värdegrunden för en elitist?

Inte mellan två feminina bisexuella kvinnor väl?

Är nog de maskulina butch-lesbianerna med testosteron i överflöd som efterliknar män i beteendet vilket kan leda till våld och ytterligheter. På samma sätt som vad ett machogaypar kunde tillfoga varann i handgemäng.

Dessutom så hajar jag inte alls konceptet med att "komplettera" Tror män att kvinnor inte redan är kompletta och "hela"som människor? Det är jag iallafall. Tonårens veliga tidskede har man ju lagt bakom sig sen ganska länge.
Det är ganska gulligt i tanken, det där med lesbiska kärlekspar. Lite som två bästisar som bestämt sig för att ta det hela till en högre nivå. Längre än så kan jag nog inte sträcka mig i mina egna behov tyvärr.

Men stort grattis till dig som verkar mer kapabel. Låter ju som det mest optimala i världen att träffa och bli riktigt kär i en annan kvinna för den som är lyckost nog att äga förmågan.

Tänk en så harmonisk relation där båda speglar varandras tankar, intressen, empati och kärlek. Ingen press kring sex och inget tjat om städning heller. Vågar gissa på att t.o.m. barn till lesbiska föräldrar blir lyckligare och mer tillfreds i en sådan familjekonstellation.

Lyckönskningar till dig om du skulle komma över en sådan kvinna nån gång!