Lite frågor om privatekonomin hos folk i övre medelklassen.

Vi har nog lite olika definition i min värld så räknar jag inte ett par med den inkomsten som övre meddelklass möjligen ute i landet men knappast i någon större stad, och det räcker knappast till det livet TS strävar efter.
Men sen så taxerad inkomst är inte allt, de flesta jag känner med god inkomst förutom de som är högre chefer driver sin verksamhet som "fåmansföretag" och skattar då en del som inkomst av kapital och har bilen etc. på firman.
Så skall man leva det livet och såva gott(inte överbelånad) krävs höga inkomster eller arv.
Jag är lite förundrad hur många som nämner arv. idag lever en person som levt drägligt som mina föräldrar till bortot 90, så arvet om det blir nåt kommer lämpligt till pension, om ite päronen överlåter sitt arv från mor/far föräldrar tll barnen.

Ja, definitionen kan så klart variera. Jag tänker mig att traditionellt sett så spelar även kulturellt kapital in i vem som är övre medelklass. En advokat t.ex hör ju historiskt sett hemma där men det är klart att en jurist på någon non-profit asylbyrå inte är övre medelklass ändå.

Jag har haft många olika lönenivåer och skulle säga att rent lönemässigt så är man medelklass kring 60k netto i familjeinkomst. När man ligger kring 100k netto är livet rätt bekvämt, man kan flyga lite när man vill, ta in på Ritz Carlton några dagar per år men inte varje gång man reser. Vid 200k netto börjar livet bli markant annorlunda mot medelklassen, man börjar bygga sin förmögenhet och oroa sig för inflation, vänstertendenser i politiken, oro för framtida revolution rent av. Pengarna täcker mer än väl de grundläggande behoven och man vill se till att bli ekonomiskt oberoende.

Vem som har råd med 10 mkr villa, tesla och XC90 är dock fortfarande oklart för mig. Jag känner iofs när jag tänker efter en del som har det så. Min bäste vän är kardiolog i USA och drar in drygt en miljon dollar per år och han har både Cayenne Turbo, Tesla och ett hus 20 minuter från Manhattan för 18mkr (2 MUSD). Men det borde ju inte vara jättevanligt med miljondollarlöner i swedistan. Iofs handlar det väl också om hur mycket man spenderar vs sparar. Vissa sparar inget medan andra sparar 70% av sin inkomst.

En fin bil ger mycket livsglädje. Känner till en del som har förlorat mycket pengar på börsen.

Bespara mig helt ärligt. Finns ingen körglädje som kompenserar för den förlusten man gör på en ny bil, speciellt när man tar från sina likvider. Det är rakt av idiotiskt att ta den summan och placera dom i en bil. Det är bortkastade pengar, körglädjen försvinner efter ca 1 månad, sen sitter du där och du känner att det är som vilken annan bil som helst.
Klart att man kan förlora pengar på börsen, skillnaden är bara att du är garanterad en förlust på 50% på 2-3år om du köper en ny bil. 500k i börsen/fastigheter/företag kommer nästan garanterat avkasta mer än räntan på billånet vilket gör det mer fördelaktigt att ta ett lån på bilen. Så enkelt är det.
Killen som är miljonär men tar ett billån är smart för han vet hur pengar arbetar åt en. Till skillnad från folk som sparar och spenderar.

Du gillar inte fina bilar fair enough. Jag tänker inte dö med flera miljoner i fickan och njutar av att köra i nyaste modell. Att börsen bara går upp och upp är inte fallet. Du kan förlora mycket pengar.

Förvånar mig att folk inte vet att man inte blir rik på att arbeta oavsett om man har examen från universitet.

Du måste investera och låta pengarna arbeta åt dig. Låna pengar och investera eller starta olika företag

Jag gillar inte att arbeta och inte komma någonstans i livet för att man spenderat sina hårt tjänade pengar på skit som tappar värde. Bilar är ingenting annat än en kostnad och en statussymbol för dom som inte har något vettigt i sitt liv, man fyller det med materialistiska saker - du betalar bilen med tiden av ditt liv rakt av. Jag hade idag kunnat gå in och köpa en bil för 500k rakt upp och ner med lån, dock är jag ju inte jättesugen på att veta att om 3år så är bilen bara värd 250k. Jag har alltså BRÄNT 250lax på skit. Eller som du kallar det "njuter av att köra i nyaste modellen", well om det får dig att sova bättre om nätterna så absolut.

Skillnaden är mellan oss två är att jag inte kör en dyr bil, utan dom pengarna som bilen hade kostat mig använder jag till investeringar. Om 10år så har du bytt bil för 10e gången, du jobbar fortfarande 40h i veckan och du har lika mycket likvider som du har nu och knegar för att ha råd med bilen. Jag däremot, behöver inte jobba för att pengarna jag har investerat betalar av sig. Så om jag vill köpa en ny bil så kommer investeringarna täcka kostnaden för bilen. Win win, jag är varken luspank eller knegar, någon annan betalar min bil genom hyresfastigheten jag hyr ut. Gå i pension när man är ca 45år låter iaf trevligt för mig.

Det roliga med börsen är att du KAN förlora pengar. Beroende på hur du investerar, indexfonder - otroligt låg risk.
Med en bil kommer du GARANTERAT FÖRLORA 50% på 3år. Alltså det är skrivet i sten, du har BRÄNT 50% av ditt kapital. Grattis till din "investering".
Du är en vanlig knegare och konsument, klart du spenderar istället för att investera.

Offtopic: Jag har ett brutalt bil- och motorintresse, så jag vet precis vad jag pratar om när det kommer till bilar och affärer.

Det här med övre medelklass är ju en subjektiv betraktelse. De flesta skulle nog betrakta mig och min sambo som övre medelklass i vårt område. Inte på grund av våra inkomster som är relativt låga (ca 50 k netto). Det har mer att göra med våra låga utgifter och kulturellt kapital. Huset är betalt, inga skulder och kontantköpt bil. Samt ca 2 miljoner i sparande.

Vi är intresserade av vin, politik, böcker, aktier. Har jobb som framstår som "fina" trots att lönerna är låga i förhållande till insats.

Jag känner många som tjänar tredubbelt så mycket som mig men de är fattiga både när det kommer till det kulturella och hur de ska hantera sin ekonomi. De har förköpt sig på bilar och resor istället för att hantera sin ekonomi varsamt.

På kurs med Kurt 3:12

Huvudregeln
Huvudregeln baseras på bolagets löneunderlag. Löneunderlaget består av kontanta löner utbetalda under året före utdelningsåret. Om du kvalificerar dig till att använda huvudregeln så får du nu använda 50 % av bolagets löneunderlag som gränsbelopp.

https://www.revideco.se/312-reglerna...for-utdelning/

Nope. ”Många” är jävligt relativt, här pratar vi snitt, inte topp 5%. Inkomst av kapital = partner. Nej 150’ netto är inte magisk gräns för övre medelklass.

Nu vet inte jag vad du menar med övre medelklass men i min värld handlar det om de enstaka % som i princip skulle kunna vara överklass men inte kan klassas som ren överklass av arv eller "Förtjänad" makt, och de är faktiskt en ganska stor skara i vårt land. Många som startat upp företag som finansieras via vår skattsedel eller jobbar med att förvalta våra pensionspengar etc. har inkomster som är betydligt över median.
Dv.s de som utan belåning kan skaffa sig mer en 1 bostad inte behöver fundera på val av bil eller om man skall åka över till nice över helgen.
De som käkar blodpudding varje dag för att kunna stoltsera med med kåken i nacka och den nya Volvon på uppfarten är definitivt meddelklass.
Samma de bor i en mindre ort har 2 begagnade bilar (Som har sparats till eller lånats till) och får spara in lite restaurangbesök för att kunna ta en weekend i London. (Jag tillhör det sisnämda).

Det känns som att både du och "itsurewantme" överskattar vad folk tjänar när ni pratar om några procent.

Endast 0,8% av den verksamma befolkningen tjänar över 83k brutto i månaden, dvs 1 miljon per år. (listan : (FB) Så många tjänar över 1 miljon i er kommun )

Givetvis så finns det fler i vissa Stockholmskommnuer men det är fortfarande väldigt få, Danderyd toppar på 7,6% och sen är det en väldigt brant kurva nedåt.