Lite frågor om privatekonomin hos folk i övre medelklassen.

Jag tänker mig familjer som bor i 10-miljonersvillor och har två bilar, kanske en mercedes och en tesla. 2 barn med diverse kostnader, kanske en moppebil. Sen verkar dom resa iväg två gånger om året.. Hur i helvete har man råd med detta?

Vad har dessa människor för jobb, utbildning och inkomst? Har de en endaste krona i besparningar eller går alla inkomster till att betala räntan på huset och leasingavgifter på bilen?

Jag tittar på min egna situation, jag är i 30-årsåldern och tjänar ca 33000kr per månad, bor i en etta i en storstad och har råd med en 5 år gammal bil. Med matkostnader, boendekostnader och bilen blir det inte mycket pengar över per månad i sparande. Jag ser inte att jag kommer tjäna mycket mer i framtiden, löneutvecklingen i min bransch är ganska dålig. Känner mig dömd att leva resten av livet i denna lilla skitlägenhet och inte komma någon vart. Jag mår dåligt när jag ser folk åka runt i sina Teslor model S eller X och ha semester i sina sommarstugor eller på maldiverna och verkar inte ha några problem med pengarna alls.. vad tjänar dom egentligen?

"Bostadskarriär", lön och förmåner skulle jag vilja säga.

Säg att de är i 40-50-årsåldern och köpte sitt första hus för 20-30 år sedan. 2 millar har blivit 6-7 millar. En schysst inkomst på 65k/mån (x2 för man är två) så blir man beviljat ett nice lån också. Sitter man i styrelse eller har annan hög position är årsbonus ett faktum också.

Bilarna kan säkert vara förmånsbilar via jobbet också, då blir det brutalt mycket billigare.

Jag tjänar också bara 32.000 i månaden och börjar bli lite less på att vara WT.

Vi måste upp i lön, 50.000-60.000 i månaden skulle räcka för mig, då finns det utrymme för familj och barn också vilket blir tufft just nu.

Så hur går vi tillväga?

Vad jobbar du med? Klättra på stegen? Visa framfötterna ställ krav på chefen

Jag måste utvecklas jag vill framåt sånt gillar chefer.

Utbilda dig, starta företag

Du måste skaffa dig passiva intäkter som staten inte kan ta, annars måste du byta jobb.

Det är bara ni själva som kan styra Ert liv. Om ni fortsätter ha kvar jobb som "bara" ger 33k i månaden, så är det ett val ni gör. Starta eget är det bästa tipset jag kan ge, då jag själv har gjort det... ingen annan gör det åt Er, och om ni inte gör något åt saken kan ni inte klaga heller.

Kom på vad som kunde driva Er framåt och som kan skapa ett värde för människor. Jag har själv startat ett eget företag med en app som jag utvecklat, och den kommer att ge ett stort värde för människor. Se till att hitta Ert drömmål, vad vill ni ha ut av livet? (Förutom mer pengar förstås)

Har ni tänkt på att dra ner på matkostnader, att äga en bil är endast en kostnad och inget som kommer att öka i värde, förutom om det verkligen skulle vara en raritet... fundera på allt som kan kosta pengar och dra ner på så mycket som ni kan. Byt till en billigare lägenhet/hus? Sälj av allt ni inte behöver?

Ta sedan och sök "Graham Stephan" på Youtube, eller ja, här har ni en länk till hans kanal och följ hans olika råd, då han har vettig syn på pengar.

Ha en trevlig helg!

Jag tror tyvvär jag nått vägs ände i min bransch (handeln).

Vill byta bransch, börja kocka, lagat mat i 20 år men har ingen formell utbildning, duktig på att arbeta och starta eget är inget nytt då jag kommer från en företagar familj, något vidare kapital finns inte men det är väl därför det finns banker. Men med ett samlat betygsdokument från en linje som är ljusår från det jag vill göra känns målet långt bort, branschen behöver dock folk.

Droppen var när jag hörde att en ställningsbyggare i staden tjänar 50.000:- i månaden.

Kan tänka mig att göra annat också men ska det startas företag ska man väl helst göra något man tycker om och mår bra av, lönen är ju sekundär men ack så viktigt i dagens samhälle ändå. Vilken wall of text det blev

Det du beskriver är inte alls orimligt. Om man haft lite olika chefsjobb har man kanske 50-60`i månaden, och då har du kunnat träffa din fru som också är driven o tjänar ungefär samma. Sen 10`per månad i passiva inkomster så är man hemma.

Man bör dock vara medveten om att 70% av alla nyregistrerade företag går omkull inom ett par år med personlig konkurs i många fall tyvärr.

Snabba cash existerar sällan, tänk snarare gediget hårt jobb och uppoffringar en låååång tid, där man knegar vanligt parallellt eller går utan lön för att hjälpa företaget på fötter innan man kan njuta av en möjlig återbäring

Ont: tvivlar bostadsvinst på fastighet, man gör bara vinst om man säljer, värdet behålls i nån mening där, medelklassen är lika bostadsbelånade som fattiga, tror höga löner med bonus och riskfullt vid bortfall av inkomst

Är ställningsbyggaren chef och har många m2 ställning och anställda så är 50 väl normal lön.

Kostar att köpa in, vågar man så vinner man

I många andra västländer har duktiga tjänstemän ofta dubbelt så hög lön än motsvarande svenska. Samtidigt har knegare ofta löner mellan 15-18 kSEK/mån. Sverige är nästan unikt att ha så låg Gini-koefficient (löne och förmögenhetsspridning).

Det du påpekar är att Sverige inte kan isolera sig mot omvärlden eftersom svenska företag arbetar globalt -- vi är faktiskt riktigt konkurrenskraftiga! Detta medför att många tjänstemän som är nyckelpersoner i lönsamma rörelser börjar nu bli kompenserade i samma grad som deras internationella motsvarigheter, en företeelse som förut endast påverkade personer på ledningsnivå men idag sprider sig nedåt i organisationerna.

Detta är naturligtvis ganska osvenskt, men det är svårt att hålla fast vid den gamla stenhårda jämställdheten härvidlag.