9/11 2019, 21:03. Skottlossning Ystadsgatan Malmö, en död, en skadad.

Den teorin känner jag till, men den är mer eller mindre avfärdad bland hans släkt och vänner.

Den var i mina öron aldrig trolig heller eftersom den delen av Högaholm inte är nåt näste för kriminella.

Troligtvis! Han erkände ju det mer eller mindre det i intervjun i Expressen.

Dålig teaterföreställning från farsan på SVT. Nu blir han en inkomst fattigare.

Tror inte att Jaffar bara var 15 år. Troligtvis har dom ljugit om hans ålder för att få ett extra barnbidrag. Jag fattar varför batikhäxorna sörjer honom djupt och är in trans. Han liknar en afghan och har samma hattfrisyr.

Tror du har rätt, det handlar om !5 åringar och de resonerar sådär. De har förmodligen varit störiga killar, därför de blir hånade på sociala medier av andra lika okänsliga småungar. Förmodligen likt motivet Ahmeto El Zein , många bäckar små och någon impulsiv de har retat upp rejält. Skulle säga att utgången beror på att det är så mycket vapen i omlopp och att det finns så många unga becknare i Malmö.

Det var juden som satte priset och Say*d fick sina grabbar att utföra det. Likt jazz mordet där sal*m beställde det och jawad och say*ds grabbar utförde den. Hämnd för qendrim var anledningen till att say*d döda zaki och även för pengarna såklart

Det här är Ahmads konton på sociala medier, för de som är intresserade.
Även han identifierar sig som palestinier.
https://www.instagram.com/ahmmeto00/

Ahmad Ka*a*
*=z
https://www.facebook.com/ahmeto.ka*a*

Brev från en polis.....

”När jag skriver detta ligger jag i sängen. Trots att jag snart varit vaken ett dygn och jobbat 16 timmar är det omöjligt att slappna av. I yrket där man antingen blir expert på att stänga av eller slutar. I yrket där man tar av sina arbetskläder och lämnar tragiken i det trånga skåpet i omklädningsrummet. I yrket där man måste bli expert på att sova på beställning om man inte skall gå in i väggen.

Det senaste dygnet har jag och mina närmsta kollegor bland annat försökt rädda livet på ett ihjälskjutet barn. När hoppet tackade för sig började arbetet med att komma fram till vem det är vi har framför oss. Vad heter barnet som ligger med slangar i halsen, blod i ansiktet och skotthål i kroppen. Efter timmar av arbete vet vi vem han är. Eller kanske snarare vem han var. I samma sekund som vi blir säkra på identiteten får alla inblandade en klump i magen. Det innebär nämligen att vi, många med egna barn, skall lämna beskedet till en orolig familj som inte får tag i sitt barn.

Vi har det senaste dygnet även hanterat det avrättade barnets svårt skadade kamrat. Även han skjuten med många skott. Vi har tagit hand om hans familj, hans vänner och hans blodiga tillhörigheter.

Vi har det senaste dygnet även åkt rakt fram till en nyligen detonerad sprängladdning och med risk för våra liv gått alldeles för nära för att få undan människor som skäller på oss för att dom inte kan hämta sin parkerade bil. Vi har tagit hand om ett yngre par som var sekunder från att skadas allvarligt eller dödas av explosionen. Vi har försökt förklara att dom ändå kan vara trygga och säkra, precis utanför sitt hem.

Vi har även hunnit med att rädda livet på en kvinna som blivit brutalt överfallen och nära på ihjälslagen med ett tillhygge. Vi har sett resterna av en människa vars hela kropp håller på att ge upp. Innan kvinnans blod hunnit torka på våra kläder har vi även lokaliserat en trolig gärningsman och gripit honom. Trots vetskapen om att han precis förstört en oskyldig människas liv lades detta åt sidan och han hanterades med respekt.

Vi har även hunnit med att hjälpa berusade personer, räddat en kvinna som med sitt barn i famnen blivit jagad med kniv och vi har hanterat trafikolyckor. Detta är dock vardag och inget att bry sig om.

Det senaste året har jag och mina närmsta kollegor hanterat flertalet mord, sprängladdningar och olyckor. Vi har sprungit mot misstänkta terrorister, beväpnade mördare och psykopater. Vi har upplevt hur en nära vän och kollega dött i våra armar efter en trafikolycka. Vi har gråtit och sett folk gråta. Vi har offrat allt för samhället.

Om några timmar skall jag gå till jobbet igen. Förhoppningsvis med några timmars sömn i kroppen. Jag skall ta på mig mina delvis nedblodade arbetskläder och åka ut igen. Ut i yrket där tragik är vardag. I yrket där mänsklighetens mörkaste rum är våra kontor. I yrket där man får hantera ett avrättat barns kvarlevor. I yrket där man utsätts för hot och våld för att man skyddar samhället men inte får skadestånd eftersom samhället anser att vi skall tåla det. I yrket där samhället ger oss 26 000 kr i månadslön innan skatt”.

Med vänliga hälsningar,
En ingripandepolis i Malmö

Hur gammal är Ahmeto som är på sjukhuset? Har missat det.

Släkt med Am*n K*zaz?

Bra! Kanske några gnällare har inlevelse nok, att förstå någorlunda hur Polisens sliter här i Malmö
och i resten av landet.

Fin profilbild! Addidasbrallor och becknarväska! Kan det bli mer gangsta? Fan vilken vidrig typ!
Hur många såna här äckliga araber finns det i Malmö?

Hade en sån lirare dykt upp vid min dörr och försökt sälja jultidningar, hade jag nog skjutit skallen av killen och grävt ner han på veteåkern...