Bostadsbubbla i Sverige?

Det huvudsakliga problemet är att en nybyggd lägenhet idag har en beräknad livslängd på 60 år medan den genomsnittliga tiden det tar att betala av ett bostadslån är 120 år. Rent krasst betyder det att den som sitter med Svarte Petter har halva lånet kvar när man lämnar bostadsrätten efter att den dömts ut och måste rivas eller totalrenoveras, vilket kostar lika mycket som att bygga nytt. Alternativet är att amortera dubbelt så mycket, men det har ju ingen råd med idag.

Nu kommer det ju inte fungera så utan den som vill köpa en bostad måste ta med resterande livslängd i beräkningarna och pruta ner priset så att man inte gör en sådan förlust. Det i sin tur innebär att priserna inte kan stiga, utan måste sjunka, precis som med begagnade bilar. En nybyggd lägenhet är alltså avskriven och värd noll och intet efter 60 år. Man kan ju gissa hur högt priset kommer att vara för en lägenhet som byggs idag och säljs för 4 miljoner om 55 år... Detta är en järnhård lag som styrs av naturlagar och som man inte kan rucka på.

"Källa på det" gällande 60/120 år finns i tråden.

Vad händer efter 60 år?
Är det bara damm kvar av byggnaden?
Eller måste ägaren byta dörrar och fönster?
Och kanske lägga på ett nytt tak?

Kredit är per definition pengar idag, och ökade krediter ökar penningmängden eftersom alla krediter är del av penningmängden. Helt korrekt.

Men inflation definieras i Sverige som KPIF, vilket inte har att göra med penningmängdens storlek. KPIF är en av Staten godtyckligt definierad och föränderlig varukorg där man kollar på prisutvecklingen för specifika varor över tid.

Och det är helt korrekt att den ökade penningmängden inte sökt sig till att öka prisnivåerna. Pengarna söker sig till finansmarknader och pumpar upp aktievärden. Pengarna söker sig till att pumpa upp värden på bostäder. Och dessa ting existerar inte i inflations-varukorgen. Därför görs inget genomslag på den allmäna prisnivån av det man mäter på varumarknaden.

Personligen tycker jag att det är problematiskt. Man brukar säga det finns fyra marknader i en ekonomi:
1) Varumarknaden (alla varor och tjänster)
2) Arbetsmarknaden
3) Finansmarknaden (krediter, aktier)
4) Valutamarknaden

Att som Riksbanken enbart titta på vissa utvalda varor på 1) Varumarknaden - där exempelvis bostäder inte ingår - är att bortse från hela ekonomin i penningpolitiken.

Det är ungefär som att man vaknar en morgon och bestämmer vilka kläder man ska ha på sig på basis utifrån vad man tycker är snyggt, där man inte bryr sig vad det är för väder eller vad som är rent i garderoben. Det kan ju sluta med att man glider med foppasandaler och Hawaii-skjorta som luktar usch på Kungsgatan när det är 3 grader och ösregnar. Det är klart folk undrar vad fan som händer med den shunnons val här i livet.

Men jag menar ju att måttet är perfekt alibi för att upprätthålla flödet av nya krediter. Där tillkomsten av nya krediter är helt nödvändigt för att upprätthålla stabiliteten i finansmekanismen. Det är bara kolla på vad som händer vid finanskriser (tips; vad som händer är att ännu mer krediter pumpas ut för att upprätthålla den finansiella stabiliteten).

Det Riksbanken gör är alltså att smörja maskineriet med kredittillväxt för att man anser alternativet vara allt för jobbigt att hantera. Vissa menar det är ett systemfel.

Och det kommer fungera tills det inte fungerar längre.

Nu är du bara löjlig. KPIF är målvariabeln för policy-making i Sverige. Att då börja jiddra om KPI är ju ungefär på MagnusBengtsens nivå.

Ja, ett mycket tungt skäl är att man då mäter olika saker år X jämfört med år X+Y. Då mäter man ju inte prisutvecklingen på samma varukorg, då mäter man prisutvecklingen på olika korgar på grund av att man mäter vad majoriteten handlar för varor.

År X kanske efterfrågan är mycket rika och köper normala varor. År X+Y är kanske efterfrågan mycket fattig och köper inferiora varor. Inflationen mellan årtalen kanske är 1,5% i snitt, medans inflationen på de varor man mätte år X kanske är 5% i snitt.

Sedan ska vi inte ens tala om den dolda inflationen som uppstår med detta upplägg där det blir mindre/sämre kvantitet för sammalika pris. Eller där byråkraterna bestämmer att mobilen blivit dubbelt så bättre på grund av en extra pixel med en faktisk prisökning på 200% men det tar ju ut varandra så där har vi noll inflation enligt godtyckligheten.

Vi är alltså överens om att bostäder har en begränsad livslängd och att de till slut måste rivas.

Då uppstår frågan om vad som händer med bolånetorskarna i dem. Rimligtvis borde bostäder sjunka i pris allteftersom åren går, precis som begagnade bilar gör. Det är ju orimligt att en bostad säljs för högre pris vid varje försäljning eftersom den som sitter som sista bostadsägare får ut noll kronor av sin "investering". Är vi överens så långt?

Har det rivits en fastighet som innehåller bostadsrätter i Sverige någon gång? Villor rivs ju för att någon vill komma över tomten och bygga nytt, men det sker knappast med fastigheter där en bolånetorsk sitter med fullt lån och har betalat marknadspris. I så fall måste ju köparen betala dubbelt pris för sin bostad. En gång för att köpa ut bolånetorsken till marknadspris och en andra gång för att bygga nytt.

Hur som helst så kommer det ju en dag när bostäderna ska rivas. Exempelvis mögellådorna i miljonprogrammet som blivit omvandlade till bostadsrätter. Hur ser situationen ut för dem som sitter som ägare till dessa bostadsrätter den dag man måste flytta ut för rivningen? De kan ju knappast kunna ha lån kvar?

Vi är alltså överens om att bostäder har en begränsad livslängd och att de till slut måste rivas.

Då uppstår frågan om vad som händer med bolånetorskarna i dem. Rimligtvis borde bostäder sjunka i pris allteftersom åren går, precis som begagnade bilar gör. Det är ju orimligt att en bostad säljs för högre pris vid varje försäljning eftersom den som sitter som sista bostadsägare får ut noll kronor av sin "investering". Är vi överens så långt?

Har det rivits en fastighet som innehåller bostadsrätter i Sverige någon gång? Villor rivs ju för att någon vill komma över tomten och bygga nytt, men det sker knappast med fastigheter där en bolånetorsk sitter med fullt lån och har betalat marknadspris. I så fall måste ju köparen betala dubbelt pris för sin bostad. En gång för att köpa ut bolånetorsken till marknadspris och en andra gång för att bygga nytt.

Hur som helst så kommer det ju en dag när bostäderna ska rivas. Exempelvis mögellådorna i miljonprogrammet som blivit omvandlade till bostadsrätter. Hur ser situationen ut för dem som sitter som ägare till dessa bostadsrätter den dag man måste flytta ut för rivningen? De kan ju knappast kunna ha lån kvar?

Låter rimligt. Rivningen av alla bostadshus i Gamla stan borde väl sätta igång när som helst nu....jag menar de borde väl vara jättegamla?!?

Låter rimligt. Rivningen av alla bostadshus i Gamla stan borde väl sätta igång när som helst nu....jag menar de borde väl vara jättegamla?!?

Diskussionen handlar om de hus som byggs idag av reglar, gipsskivor och spackel. Det finns många byggnader kvar från medeltiden som står sig väl än i dag, men de byggdes med andra byggkrav än de mögellådor man nu smäller upp.

Även jag brukar säga att det inte byggs med kvalitet i fokus idag, men att flerfamiljshus skulle vara fallfärdiga efter 60år som skrivits i tråden är bullshit. Ja, innerdörrar av papp, tunna gipsväggar och mdf-kök kommer slitas jävligt fult och behöva bytas, men det kommer säkert göras pga inrednings-mode innan det hunnit bli dåligt. Vi lever ju numera i en slit-och-släng-värld tyvärr.
Men stommen i hus idag, av rejält armerad betong, är inget man blåser omkull om 60år. Många material är mycket bättre idag.

Det huvudsakliga problemet är att en nybyggd lägenhet idag har en beräknad livslängd på 60 år medan den genomsnittliga tiden det tar att betala av ett bostadslån är 120 år. Rent krasst betyder det att den som sitter med Svarte Petter har halva lånet kvar när man lämnar bostadsrätten efter att den dömts ut och måste rivas eller totalrenoveras, vilket kostar lika mycket som att bygga nytt. Alternativet är att amortera dubbelt så mycket, men det har ju ingen råd med idag.

Nu kommer det ju inte fungera så utan den som vill köpa en bostad måste ta med resterande livslängd i beräkningarna och pruta ner priset så att man inte gör en sådan förlust. Det i sin tur innebär att priserna inte kan stiga, utan måste sjunka, precis som med begagnade bilar. En nybyggd lägenhet är alltså avskriven och värd noll och intet efter 60 år. Man kan ju gissa hur högt priset kommer att vara för en lägenhet som byggs idag och säljs för 4 miljoner om 55 år... Detta är en järnhård lag som styrs av naturlagar och som man inte kan rucka på.

"Källa på det" gällande 60/120 år finns i tråden.

Även jag brukar säga att det inte byggs med kvalitet i fokus idag, men att flerfamiljshus skulle vara fallfärdiga efter 60år som skrivits i tråden är bullshit. Ja, innerdörrar av papp, tunna gipsväggar och mdf-kök kommer slitas jävligt fult och behöva bytas, men det kommer säkert göras pga inrednings-mode innan det hunnit bli dåligt. Vi lever ju numera i en slit-och-släng-värld tyvärr.
Men stommen i hus idag, av rejält armerad betong, är inget man blåser omkull om 60år. Många material är mycket bättre idag.

Även jag brukar säga att det inte byggs med kvalitet i fokus idag, men att flerfamiljshus skulle vara fallfärdiga efter 60år som skrivits i tråden är bullshit. Ja, innerdörrar av papp, tunna gipsväggar och mdf-kök kommer slitas jävligt fult och behöva bytas, men det kommer säkert göras pga inrednings-mode innan det hunnit bli dåligt. Vi lever ju numera i en slit-och-släng-värld tyvärr.
Men stommen i hus idag, av rejält armerad betong, är inget man blåser omkull om 60år. Många material är mycket bättre idag.