Bostadsbubbla i Sverige?

Men han har ju rätt. Krediterna ökar penningmängden. Det kan du väl inte förneka? Grejen är ju att inflationen äts upp av egendomarna som krediterna används till, och det är till allra största delen egendomar som inte räknas in i inflationsbegreppet. Det som ändå räknas in som inflation äts upp av "tillväxten".

Kom igen nu, fan och hans moster kan få ett mångmiljonlån till en bostad om man bara kan visa upp att man har en puls och någon form av anställning. Samtidigt befinner vi oss sedan flera år tillbaka i en deflationsspiral. Det är ju någonting som inte stämmer med den verkligheten. Eller hur?

Det här med "60 år" kommer från en byggexpert som dömde ut dagens byggnader. Exempel finns massor av i tråden och verkligheten. Dessutom är hela miljonprogrammet i sådant skick att det inte återstår mer än att spackla över skiten så länge det håller, och det är ungefär 60 år. Byggnaderna är bortom räddning i miljonprogrammet, och då ska vi komma ihåg att byggnadsmaterialet var bättre i miljonprogrammet än i dagens byggnader.

"Källa på det" får du gräva fram själv i tråden.

Hur Riksbanken resonerar är ovidkommande för vad KPI mäter.

Du har rätt i att staten (mer exakt SCB) skapar en referens-varukorg. Som man sedan mäter prisändring för.
Det är dock relativt enkelt att mäta vad hushållen köper. Försäljning av olika varugrupper finns hygglig data på.
Så att varukorgen mäter vad hushållen de facto köper råder inget tvivel om.

Och är det nu så att x% av konsumtionen går till nallar så får SCB vackert mäta prisförändring av nallar. Och vikta det med x%.

Finns något tungt skäl till att SCB borde ignorera nallar fast hushållen exponeras för prisförändringar för dessa??

Kredit är per definition pengar idag, och ökade krediter ökar penningmängden eftersom alla krediter är del av penningmängden. Helt korrekt.

Men inflation definieras i Sverige som KPIF, vilket inte har att göra med penningmängdens storlek. KPIF är en av Staten godtyckligt definierad och föränderlig varukorg där man kollar på prisutvecklingen för specifika varor över tid.

Och det är helt korrekt att den ökade penningmängden inte sökt sig till att öka prisnivåerna. Pengarna söker sig till finansmarknader och pumpar upp aktievärden. Pengarna söker sig till att pumpa upp värden på bostäder. Och dessa ting existerar inte i inflations-varukorgen. Därför görs inget genomslag på den allmäna prisnivån av det man mäter på varumarknaden.

Personligen tycker jag att det är problematiskt. Man brukar säga det finns fyra marknader i en ekonomi:
1) Varumarknaden (alla varor och tjänster)
2) Arbetsmarknaden
3) Finansmarknaden (krediter, aktier)
4) Valutamarknaden

Att som Riksbanken enbart titta på vissa utvalda varor på 1) Varumarknaden - där exempelvis bostäder inte ingår - är att bortse från hela ekonomin i penningpolitiken.

Det är ungefär som att man vaknar en morgon och bestämmer vilka kläder man ska ha på sig på basis utifrån vad man tycker är snyggt, där man inte bryr sig vad det är för väder eller vad som är rent i garderoben. Det kan ju sluta med att man glider med foppasandaler och Hawaii-skjorta som luktar usch på Kungsgatan när det är 3 grader och ösregnar. Det är klart folk undrar vad fan som händer med den shunnons val här i livet.

Men jag menar ju att måttet är perfekt alibi för att upprätthålla flödet av nya krediter. Där tillkomsten av nya krediter är helt nödvändigt för att upprätthålla stabiliteten i finansmekanismen. Det är bara kolla på vad som händer vid finanskriser (tips; vad som händer är att ännu mer krediter pumpas ut för att upprätthålla den finansiella stabiliteten).

Det Riksbanken gör är alltså att smörja maskineriet med kredittillväxt för att man anser alternativet vara allt för jobbigt att hantera. Vissa menar det är ett systemfel.

Och det kommer fungera tills det inte fungerar längre.

Jag tycker det är positivt att du frågar. Men det går inte att få ut någon betydelse i vad du skriver.

Dessutom innehåller frågan bisarra element som "tvingas".
Och "dyrare" fast det inte framgår det minsta vad något är dyrare än.

Nu är du bara löjlig. KPIF är målvariabeln för policy-making i Sverige. Att då börja jiddra om KPI är ju ungefär på MagnusBengtsens nivå.

Ja, ett mycket tungt skäl är att man då mäter olika saker år X jämfört med år X+Y. Då mäter man ju inte prisutvecklingen på samma varukorg, då mäter man prisutvecklingen på olika korgar på grund av att man mäter vad majoriteten handlar för varor.

År X kanske efterfrågan är mycket rika och köper normala varor. År X+Y är kanske efterfrågan mycket fattig och köper inferiora varor. Inflationen mellan årtalen kanske är 1,5% i snitt, medans inflationen på de varor man mätte år X kanske är 5% i snitt.

Sedan ska vi inte ens tala om den dolda inflationen som uppstår med detta upplägg där det blir mindre/sämre kvantitet för sammalika pris. Eller där byråkraterna bestämmer att mobilen blivit dubbelt så bättre på grund av en extra pixel med en faktisk prisökning på 200% men det tar ju ut varandra så där har vi noll inflation enligt godtyckligheten.

Folk är inte rationella och beräknar sitt efterfrågade pris enligt förväntad livslängd på bostaden. Det är slutsatsen vi kan dra.

Om du tittar på vad du citerar en gång till och tittar ordentligt, så kommer du att upptäcka att jag inte skriver något om vad "min definition av inflation" är.
Du har här suttit och fantiserat ihop något som inte har någon förankring i verkligheten. Och kommer sedan och gör påståenden om den fantasin.

Undvik sådant.

Vad är nytryckta pengar? Menar du kontanter?
Folk betalar inte bostäder med kontanter. Dessutom ökar inte mängden kontanter.

Du kanske menar fordringar på bankinstitut?
De används som likvid vid bostadsköp. Men de försvinner inte. De överförs till säljaren. Det borde du väl kunna inse?
Det här handlar alltså om ett fundamentalt feltänk.

Jag tror inte riktigt jag förstår frågan. Eller vad du vill säga.

Låt oss säga att du köpte aktier i ett fastighetsbolag på 80-talet som har fått ökat börskurs därför att deras fastigheter stigit i pris i takt med att produktionskostnaden har gått upp. Det lär inte många vilja kalla vare sig ökade kostnader för hushållen eller inflation.

Du kanske då kommer och säger att ja men då stiger hyran och det borde ingå i KPI.
Ja. Och hyra ingår också i KPI.

Man fångar detta i utgifter för boende.

Den minusränta som finns är för Riksbanken när den lånar av bankerna.
Ränta på mitt bankkonto är 0.
Ränta på mina kontanter är 0.
Bolåneränta är 1-2% beroende på löptid.
Varför skulle det påverka KPI? Hur och varför?

Om detta gäller generellt så låter det som resonemanget om fallande bostadspriser baserat tillverkningsår är felaktigt.

Sedan vet jag inte riktigt om det är riktigt sant att så mycket är gjort på hus från 1959. Jag känner till ett hus som är 60+ där inget av detta är gjort. Dock borde ju en del göras. Framförallt elen. (Dock är det omdränerat men det har ju inte direkt med byggnaden att göra).

Fasaden låter diskutabel. Framförallt om det är fasadtegel. Och underhåller man träpanel så borde den hålla.
Takpapp och läkt borde ha bytts. Men det lär inte vara något speciellt för nyproducerade hus.
Fönster kanske? Jag har bott i ett hus från 70-talet. Där höll fönstren på trilla ut och karmarna var uppruttnade redan på 80-talet. Vet inte om dagens nyproducerade bostäder skulle vara sämre.

Men för att sammanfatta. Vissa saker bör göras som en slags normalt underhåll. Gör men det så förlängs byggnadens livslängd. Med tiden får man göra större underhåll. Någon gång kommer byggnaden att rivas men då är det antagligen andra skäl som ligger bakom. T ex att det finns andra önskemål om bostadsyta, och planlösning. Eller förtätning.

En köpare bör ha behov av normalt underhåll klart för sig. Men det är ingen skillnad mot idag.

Vi är alltså överens om att bostäder har en begränsad livslängd och att de till slut måste rivas.

Då uppstår frågan om vad som händer med bolånetorskarna i dem. Rimligtvis borde bostäder sjunka i pris allteftersom åren går, precis som begagnade bilar gör. Det är ju orimligt att en bostad säljs för högre pris vid varje försäljning eftersom den som sitter som sista bostadsägare får ut noll kronor av sin "investering". Är vi överens så långt?

Har det rivits en fastighet som innehåller bostadsrätter i Sverige någon gång? Villor rivs ju för att någon vill komma över tomten och bygga nytt, men det sker knappast med fastigheter där en bolånetorsk sitter med fullt lån och har betalat marknadspris. I så fall måste ju köparen betala dubbelt pris för sin bostad. En gång för att köpa ut bolånetorsken till marknadspris och en andra gång för att bygga nytt.

Hur som helst så kommer det ju en dag när bostäderna ska rivas. Exempelvis mögellådorna i miljonprogrammet som blivit omvandlade till bostadsrätter. Hur ser situationen ut för dem som sitter som ägare till dessa bostadsrätter den dag man måste flytta ut för rivningen? De kan ju knappast kunna ha lån kvar?

Ringde faktiskt upp min kompis kungen och berättade att han genast borde sälja sina hus och istället skaffa något nybyggt. Får se hur han gör, men han är också inne på din linje.

Nu ser det ut som det gick lite fel här.
RB tittar på förändring i KPI. Inte nivån.

En KPI-ökning under målet skulle kunna leda till räntesänkning. Den fromma förhoppningen är då att det skall leda till ökande priser varvid RB senare får höja räntan.
Sedan har det där inte visat sig vara så väl fungerande.

Räntesänkningarna i Sverige och Europa har inte lett till att konsumentpriserna ökat (tillräckligt).

Det finns många andra mekanismer som påverkar och de har större tyngd.

Nu ser det ut som det gick väldigt fel här.
Bostadspriserna beror på produktionskostnaden.
Du har en svettig förklaringsbörda när du skall visa hur en räntesänkning leder till ökad produktionskostnad. Det är väldigt rimligt att det blir precis tvärtom. Iom att kapitalkostnaden under produktionstiden minskar.

Det RB närmast använder är KPIF som är KPI beräknat med fast ränta. Man vill inte agera på den egna åtgärden. Det är ganska trivialt vad gäller mätningar. Man vill inte mäta sina egna störningar.

Så den där "konspirationen" gäller inte.

Du bör begrunda att den rådande mekanismen gällt i över 20 år. Så det finns en del erfarenheter.
Gav inte jag ändring i BNP/Capita i tråden tidigare. Sverige har gått bättre än grannländerna och de flesta hög BNP länder år 2000-2018. Levnadsstandarden har ökat ganska rejält under den perioden.

Hade det varit som du skriver skulle Sverige inte haft så hög tillväxt.
Och jag har visat att bostadspriserna ökat med nominell BNP. Vilket inte är konstigt alls.

Jag förstår inte riktigt det närmast sjukliga fokuset på RB och deras påverkan på dagslåneränta. Deras åtgärder har inte speciellt mycket påverkan.