Nya Lätta på trycket-tråden! (Läs riktlinjerna i trådstarten)

Vet inte hur jag skall hantera detta.... igår bestämde sig en jag träffat och snackat med på stan lite ytligt ibland för att lura mig så att jag blev omringad av hans tre polare som rånade mig.. De låtsades att inte känna varandra men det var sånt uppenbart bullshit...

Har fixat hans fulla namn, adress, personnr och massa mer genom kontakter som är bra på att gräva fram skit på nätet. Jag är dock rädd för mig själv, dem och vet inte alls hur jag ska hantera känslorna som jag aldrig tidigare upplevt! En del av mig är pissed och vill åka dit med min jaktkniv nu direkt - vilket är skrämmande då jag aldrig använt våld och vill inte. Men den största delen av mig vill gråta, min hjärna påminner mig om att "du ser jag hade rätt, mänskligheten är till stor del skit, du skulle inte försökt vara mer social" och jag är även jävla rädd och vill flytta...

Jag har suttit på psyk sammanlagt 10v denna sommar, blivit misshandlad och nu rånad... Och folk undrar varför jag aldrig har velat vara vid liv?! Jag vet fan inte vad jag bör göra för något just nu med alla känslor/trauma etc som snurar runt!

Jag är dålig på att svara, men jag läser allt. Så om någon har ett råd eller något så mottas det gärna här eller via ett pm! Jag orkar inte mer...

Jag tycker det ofta är sådär att om man är psykiskt skör så blir man lättare utsatt för ondska och elakheter från andra. Det är inte konstigt att man bara vill isolera sig mer då. När jag inte mått bra har jag också råkat ut för massa skit. Man blir ett lätt ”offer” då liksom, för de som vill skada en eller sno åt sig det man har. Men har du blivit rånad måste du polisanmäla händelsen och försöka bli av med tankar om att ta saken i egna händer för det kommer bara bli värre om du agerar själv hursomhelst. Och se upp med alla konstiga typer. Bättre ensam än i fel sällskap. Sök dig till sammanhang där du vet att folk vill dig väl.

Jag kände ett sånt lugn hela tiden, älskade att ta power naps.
Jag var för kärleksfull och osjälvständig (ej jobb). Behövde ngn annan för att må bra hela tiden...
Beundrar er där ute som kämpar på, det är inte så lätt .

Vill bara säga att jag inte på något sätt är emot läkemedel i stort. Finns många mycket effektiva läkemedel och behandlingar.
Det är dock dumt och onödigt att behandla i onödan, risk för biverkningar. Många läkemedel är dock relativt säkra och milda. Vissa antipsykotika t ex ger svåra biverkningar och har en liten effekt. Jag pratar endast om antidepressiva och antipsykotika där ofta ingen effekt uppnås. Detta kan man läsa på socialstyrelsens hemsida. Att Haldol ger svåra biverkningar är inte heller något nytt.

Vill folk prata med en psykolog 10 timmar om dagen så är det inget fel med det heller.

detta möte gav inte ett skit , totalt onödigt


jag är låg nu , riktigt låg

efter 15 min , vi får önska dej lycka till , och att det löser sej för dej , och ett litet diskret hånflin sipprade fram



fy fan vilken jävla dag !!!

vet inte om jag ska vara arg eller grina ?

detta va mitt absolut sista hopp . . . som rann ut .

saknar ord , är helt tom innombords vad gör man nu ?

jag ska vara ledig i morgon , orkar inget mer i alla fall

sista hoppet är borta , detta blir nog min död .



lita ALDRIG på myndigheter !!!

Ok. Jag har blivit rånad mer än en gång. Jag skiter i. God natt.

Låter bra. Tom.

Men ge inte upp ditt liv för att du träffade några hånflinande idioter på någon jävla kommun nu bara. Ja, jag vet ju att det är lättare sagt än gjort och det är alltid lättare att säga till andra än sig själv att inte ge upp. Tänker ibland att jag är så härdad mot allt som har med människors brist på empati samt elakhet och ondska att göra, och det är jag ju, men sen blir jag ändå så ledsen och förtvivlad när jag möts av det där jag/vi kan inget göra för dig kryddat med ett extra hånflin. Tycker det är konstigt om du inte kan få någon hjälp alls med det problem som du beskriver här så mycket olika åtgärder som arbetsförmedlingen brukar sätta folk i. (Jag brukar handla i en affär där ägaren hela tiden får nya praktikanter från SFI och de är bara där ett par veckor och sen kommer det någon ny. Det är de enda anställda han har och han verkar trivas med dem och mår utmärkt med sin avlastande personal men han hade nog haft stressigt/tråkigt om han var ensam och kanske blivit utbränd som du. Praktikanterna ska iofs bara lära sig att sköta en slags kassa och träna på siffror på svenska men de lär sig rätt snabbt och han kan vara på lagret och så. Jag vet ju inte om det du söker är lite mer kvalificerade personer inom något område, då blir det kanske svårare.)

Om det är rån med hot om våld eller våld kan man må ganska dåligt efteråt. Allt våld man är med om i ett liv lagras liksom i hjärnan och kan ge någon slags dåligt mående längre fram. Är i alla fall min erfarenhet. Man kan skita i det ett tag men inte alltid. Tror jag. (God natt själv, du är tidigt ute som alltid med att sova, önskar jag kunde sova så lätt.)

Nej. God natt.