Nya Lätta på trycket-tråden! (Läs riktlinjerna i trådstarten)

inget att tänka på detta , man upplever inte om det sitter 1 eller 400 på bänkarna och väntar på fikat med tårta .

nej när det är över så befinner du dej i lugnet , precis som innan du blev till en gång

evigheten ska ingen vara rädd för , så onödigt

Ja, men om det kommer 400 så kan man nog oroa sig för vad de har där att göra. Det är väl tårtan som lockar kanske. Flugor dras ju till lik och socker. (Jag läste i nån bok om en gammal gubbe som gick på en annan gammal gubbes begravning och grät. Inte för att den andra gubben var död utan för att den döda var den enda som kom ihåg hur han såg ut när han var ung. Knäppt. Jag kom och tänka på det nu. Att folks motiv vet man sällan något om.)

du har rätt i det du skriver , men försök att släppa dessa tankar , inget man kan göra nått åt

ja det är nog tårtan och gratis kakorna de vill åt

Du har en bra psykiatriker! Sådana är extremt sällsynta. Extremt. Åtminstone där jag håller hus. Var jävligt glad för det i alla fall.

Känner mig blodgirig. Vem ska jag ta tro? Mig själv? Någon annan som förtjänar det? Det är snällt att döda. Snälla Dopamina på mördarstråt! Jag har förvandlats till en kombination av Hitler och Gud tack vare psykopatrin. Det känns stabilt. Jag är riktigt stabil nu. Det är så här dem vill att jag ska vara och känna.

Jag har träffat en rätt dålig för länge sen. Som fick mig att må sämre och jag skar mig i handleden efter ett besök där (jag blev skrämd av henne också) och fick åka till akuten. På sjukhuset blev de sura på henne och tyckte inte hon gjort nåt bra jobb med mig och min antidepressiva medicin som sattes in just då och som lett till större självskada. Jag bytte till en annan. Man kan ju byta, men de kanske blir sura om man byter hela tiden.

Jag har kanske haft tur men jag har heller aldrig varit aggressiv i mitt uppträdande med sjukvården. Det har inte funnits så mycket skäl till konflikter mellan mig och dem. Jag förväntar mig inte så mycket av dem heller. Jag är mest depressiv, ibland på gränsen till förvirrad, har ångest med sömnproblem och lite annat tjafs i grunden som gör att det blir så.

Stora munnen som jag skrev om är en person som var aggressiv på psyket och började bråka med sina läkare och påstod att de var onda. När jag besökte henne där var personalen trevlig men hon påstod att de var extremt onda. Hon slogs med dem också och samarbetade inte. Har man såna problem så kan man nog inte komma överens med någon. Jag tror att en del missnöje med psykiatrin beror på patientens attityd och tillstånd. Självklart kan folk inte rå för tillståndet men de behöver hjälp och tvångsvård kan vara motiverat. Jag var också rädd för stora munnen när hon ringde mig från psyket varje dag i några veckors tid liksom. Var tvungen att fråga min egen psyk. hur jag skulle hantera det. Det finns ju farliga psykpatienter och det här var en person som fick nån fixering vid mig när den var sjuk, att jag skulle hjälpa till och ringde varje dag, och jag blev rädd men ville samtidigt vara en snäll medmänniska och tyckte synd om henne för det var ju det då. Nästa gång ska jag vara mer försiktig om någon som är aggressiv eller arg ber om hjälp. Om jag själv lever så länge. Man måste skydda sig själv och de som drar in elände i ens liv en gång kommer nog göra det igen. Jag visste ju sen tidigare att hon, stora munnen, gillat att hänga med kriminella killar typ. Det hade hon ju sagt och snackat om hur mycket hon knullat runt och varit liksom en utåtagerande person. Och alla gånger jag haft med henne att göra har jag mått dåligt till slut. Men det hade gått så lång tid och jag är inte en sån som varit så jävla långsint. Jag borde bli mer långsint och mindre dum kanske. Fast orkar jag bry mig nu. Allt känns så uppgivet i mitt liv. 😢😢😢

Men byt läkare om ni inte gillar den ni har. Det är ju en rättighet man har.🙂

Haha jag var också psykinlagd och träffade en som kan liknas vid "stora munnen". Personen bråkade och slogs även med patienter så jag slog tillbaka. Sedan blev det tyst på fanskapet. Ibland är våld det enda som hjälper. Trust me. Saknas våldskapital eller erfarenheter av våld så köp ett gymkort och ät fett med protein. Hård träning, mycket protein och lite attityd behövs. Jag är fan anorektisk och sparkade på ett psyko som var tre gånger så stor viktmässigt. Är stolt över mig själv som inte vände andra kinden till för att det har jag gjort alldeles för många gånger i mitt liv och det ångrar jag. Det har bara lett till total misär. Nu är det bara misär.

Nej, för fan. Sätt gränser mot stora munnar. Våld finns av en anledning. Dragit lärdom av min barnmisshandlande farsa. Aggressivt beteende ärvs. Jag startar dock aldrig bråk men jiddrar någon åker dem på stryk eller en planerad och utstuderad hämnd vid senare tillfälle. Öga för öga. Tand för tand. Stå upp för dig själv!

kommer nog sluta tidigare i dag , orkar inte

jag är så låg att det är svårt att fokusera , vad ska jag vara här och röra till allt då för ?

Jag är nog emot våld även om jag inte är helt pacifistisk. Jag springer nog hellre iväg om det går att komma undan. Stora munnen lärde jag som tur inte känna på psyket. Men visst finns det andra patienter man kan tycka är obehagliga på sjukhus och sånt.

Vaddå rör till? Sov en stund eller ta kaffe? Själv är jag jättetrött. Extremt sen några veckor faktiskt. Tar jag inte livet av mig skulle jag dö av denna trötthet ändå. Kaffe hjälper inte mig och inga mediciner i världen.

det handlar inte om trötthet , jag är ofokuserad på grund av alla tankar , ligger som en blöt tjock filt på mej

och ja det blir en enda röra , jag kan inte jobba effektivt i dag

Ja, jo flykt eller kamp liksom. Spela inte död bara. Svårt att fly från en låst psykiatrisk avdelning om du inte lyckas nå en toalett eller så. Du måste åtminstone brösta upp dig lite och visa att du inte tar vilken skit som helst! Ser fel personer att du är rädd är du ett lätt byte.

Ta ingen skit! Vad du än väljer för strategi. Du kommer att få respekt. Det kommer att boosta ditt självförtroende och minska rädslan för konflikter.