Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

När det gäller den blå halvlånga täckjackan av bävernylon så är det genomgående i vittnesmålen. Jag tror att Grand-mannen verkligen bar en sådan. Kepsen skulle också kunna vara en mössa. Återigen får man associationerna till en stickad mössa med skärm. Jag tror också att denna iakttagelse är relativt trovärdig.
Däremot har han inga minnesbilder av mannens ansikte, och han kan som du själv kan läsa dig till i TR förhöret inte ge någon trovärdighet i om mannen bar glasögon eller ej.
Värt att påpeka är att SE INTE bar någon halvlång täckjacka av blå bävernylon. Inte heller bar han någon stickad huvudbonad, oavsett om det var en keps eller mössa.

Likheten med SE:s signalement är inte direkt slående, eller tycker du verkligen det?
Kanske bytte han kläder innan han stämplade ut? Men då tickar ju klockan på ytterligare.

Mårten pekar ut människor efter önskemål. Det är uppenbart.

Mannen som opererade näsan i december -86 ?

grov 3d bild över sveavägen om någon vill göra annimeringsfösök. Jag skall fixa en mycket bättre..

https://drive.google.com/open?id=18KuMJqiomknQMoNxfYEMAfcHE9OnDIVM

Nu missförstår du. Jag frågade om någon kunde räkna ut vilken organisation som omtalades i GW:s bok. Jag vet givetvis inte vilka organisationer KP undersöker.

Källhänvisar till GrK sid. 930
GMP-kontrollista:

"31. Man som liknar Christer P och som vägrat medverka i utredningen.
I mars 1989 tipsade en kvinna om att hennes f.d. sambo kunde vara
inblandad i mordet på Olof Palme. Sambon hade kommit hem först
tidigt på morgonen efter mordet. Han hade då berättat att han suttit på
en restaurang nära mordplatsen. Han var, enligt kvinnan, ”alldeles vit”
och väldigt nervös. Ett par månader efter mordet blev han allt mer
konstig och aggressiv. Han började också att dricka alkohol. Kvinnan
hade, när hon lämnade sitt tips, nyligen sett en bild på Christer P, som
hon fann nästan identisk lik sin sambo. Han hade vid tiden för mordet
en grön militärrock som gick nedanför stussen. Han hade före jul 1986
plastikopererat näsan utan synbar orsak. Sambon var, enligt kvinnan, ca
180 cm lång, kraftigt byggd och hade en släpande gång. – I augusti
1989 hördes sambon. Han ville inte medverka vid förhör utan biträde,
på grund av tidigare dåliga erfarenheter. Ett ombud meddelade därefter
att mannen inte tänkte medverka vid något förhör. Chefsåklagaren
Anders Helin beslöt i september att ärendet skulle vila eftersom en
annan person stod under åtal för mordet, dvs. på grund av att målet mot
Christer P pågick. I maj 1990 kallade PU på nytt sambon till förhör.
Ombudet meddelade även denna gång att hans klient inte avsåg att
medverka. Efter viss utredning förhördes i maj 1991 en person på ett
storföretag, där mannen tidigare varit anställd. Denne person berättade
sedermera att företaget under mordkvällen haft fest på restaurangen i
ABF-huset på Sveavägen. Därefter hördes andra personer på företaget,
men ingen kunde bekräfta att mannen varit festdeltagare. – I maj 1995
skickade PU ett brev till mannen, där denne ombads att ta sitt tidigare
beslut att inte medverka under omprövning. Han avhördes emellertid
inte. I december 1995 tog Anders Helin på nytt del av ärendet. Han
beslöt att det skulle läggas ad acta."

Fantombilden och teckningen illustrerar dock samma figur tycker jag. Samma långa näsa och smala hakparti och mörka ögonbryn med mera.

Den stora skillnaden mellan de två avbildningarna är ju att det är två helt olika avbildningsmetoder. Teckningen består av mörka tunna streck mot en vit bakgrund, en högkontrastskiss. Den maskinframställda bilden påminner om något flerlagerporträtt som redigerats i en nutida bildbehandlingsmjukvara, med många olika gråtoner.

En annan skillnad mellan de två avbildningarna är att avbildningsvinkeln skiljer sig något.

Svårt att avgöra nationalitet på den avbildade personen. Något balkaninfluerat utseende, men det finns även s.k. nordbor särskilt idag som har ett liknande utseende.

Vi vet inte heller om den avbildade personen har något med statsministermordet att göra. Vederbörande kan ju komma springande och möta vittnet/tecknerskan av många olika orsaker. För att jaga ifatt nattbussen, eller så blev denssmme skrämd av skottlossning som han hört på avstånd och avlägsnar sig därför från platsen, eller annat.

Har det framkommit något nytt angående "Skelleftehamnsmannen"?
Vad tror ni om "Skelleftehamnsmannen"? Är han trovärdig?

"SKA VI TILL SIST FÅ VETA VEM den anonyme brevskrivaren var? Han som kom att kallas ”Skelleftehamnsmannen” och som veckorna efter Palmemordet fick stor uppmärksamhet som ett möjligt supervittne.

De första veckorna efter mordet skickar han ett par brev till Palmeutredningen. Och den historia som kommer fram i de två breven är följande: han var på tillfälligt besök i Stockholm under mordkvällen och gick Olofsgatan söderut i riktning mot T-Centralen. Klockan 23.23 (alltså ett par minuter efter mordet) korsade han Tunnelgatan och befann sig då omkring 50 meter från mordplatsen. Där såg han en man som talade i walkie-talkie.
För den som inte kan centrala Stockholm: Olofsgatan är en parallellgata till Sveavägen och löper på dess på dess västra sida, alltså inte Dekorimasidan. Den som i dag letar efter korsningen som brevskrivaren talar om kan dock bli förvirrad – Tunnelgatan väster om Sveavägen har nämligen bytt namn till Olof Palmes gata.

”Skelleftehamnsmannen” hävdar i breven att han visste precis vad klockan var när han gjorde sin observation av walkie-talkie-mannen därför att han var sen till ett avtalat sammanträffande.

Mannen är lång med mörkblont rakt hår och skäggstubb. Han ser ”svensk” ut, men han talar ett främmande språk. Det låter som holländska eller schweizertyska. En replik går att snappa upp: ”Das auto! Das auto!”

Det är i stort sett det hela. Vittnet observerar ingenting som tyder på att ett mord just ägt rum bara en bit därifrån. Men det han berättar om är förstås mycket nog ifall uppgifterna är korrekta."

https://gunnarwall.wordpress.com/2015/02/27/kanske-narmar-vi-oss-sanningen-om-skelleftehamnsmannen/

Ja, det intressanta här är ju onekligen att CP:s skuld inte var en mer fastcementerad sanning i familjen Palme än att Mårten plötsligt kan göra ett så här pass vidlyftigt påstående. I den mån Lisbeth diskuterade GM med Mårten genom åren kan han alltså rimligen inte ha köpt hennes tvärsäkerhet rakt av. Eller så var också hon mindre övertygad utanför polishus och rättssalar.

Hur i all sin dar kan du tycka detta liknar Engström? Som sagt, detta tar sig nästan religiösa uttryck. Är du en sån som brukar se Jesus i molnformationer också?

Vi kan inte helt utesluta att fru Palme hade anledning att säga saker som hon inte egentligen ansåg. Alltså en familj/grupp etc som varit utsatt för hot och mord med mera kanske noga väljer sina ord av säkerhetsskäl, har både med den egna säkerheten att göra och i enstaka fall även annat föreställer jag mig.

Jag garanterar att jag inte är ensam om att se likheten med SE. Det blir spännande läsning den dagen PU redogör sitt arbete!

Mårten Palme såg inte mannens ansikte rakt framifrån, han såg honom från sidan. Iakttagelsen var dessutom mycket kortvarig. Poängen med MP:s vittnesmål, tycker jag, är inte att han såg mannen i ansiktet utan att han lämnar intressanta uppgifter om mannens signalement i övrigt.

1) Mörkblå längre "vildmarksjacka" med raka och snedställda fickor.
2) Ovanlig mörk stickad keps, dvs ej en vanlig gubbkeps.
3) Ljusgrå fotriktiga skor.
4) Eventuellt stålbågade glasögon.
5) Eventuellt bar mannen något under jackan.
6) Uppdragna axlar.
7) Fixerad blick / boxarblick.

Ett signalement som överensstämmer mycket väl med de signalement som lämnas av Margareta Storhök och Anneli Korhonen. Själv vill jag, trots diskrepansen rörande kroppsbyggnad, även räkna in Hubert Falk i skaran "Grandmannen-vittnen". Liksom då Lars Knubb och Max Dager.

Det finns en överensstämmelse mellan Falks och Knubbs vittnesmål. Båda talar om en sportig och lite udda person. Asketisk hurtbulle. Lantligt fånig. Töntig. Sportmössa. Gammaldags skidkläder. Grova skor.

Beträffande mannens ansikte - som MS, AK och HF såg - var det inte ett brett pluffsigt ansikte.

Det var ett rektangulärt ansikte med rak näsa och smala läppar. Och den numera smått världsberömda obehagliga stirrande blicken. Nordeuropeisk. Slätrakad. Troligen blå ögon. Eventuellt ljushårig.

Grandmannens ålder bedöms av vittnena till ca 40-45 år. Inte äldre än så.

Genom åren tror jag MP funnit 8 män intressanta som Grandman. I Uppdrags gransknings avslöjande reportage om Nässén nämndes att MP visat intresse för en person som inte alls såg ut som CP.

MP kan med andra ord inte peka ut någon man. Han kan endast redovisa sina övriga intryck av mannen. Vilket är gott nog. Hans signalementsuppgifter kan ställas i relation till de uppgifter som lämnas av MS, AK, LK, MD, HF och då framträder en helhetsbild som ger Grandmannen en rätt tydlig profil. Tycker jag.

Mitt intryck är att vi talar om en person som inte bodde i Stockholms innerstad utan en man från landsorten/glesbygden.

Det nervösa beteendet, att han visade sig för flera vittnen, stirrandet förstärker mitt intryck. Han verkade lite vilse i situationen och var inne i sin mentala bubbla. Dvs situationen krävde hans fulla uppmärksamhet. Han ville tydligen inte missa paret Palme om vi nu förutsätter att det var dem han övervakade.

Om Stark och Tammelehti såg samme man så befann han sig utanför Grand redan innan första föreställningen slutat (20.23 resp 20.41). Starks knapphändiga uppgifter talar för att hon och Knubb såg samme man - töntig, bonnig, konstigt ansiktsuttryck, fånig.

Vem detta var har jag ingen som helst aning om. Men om utredarna finner uppgifter/indicier/bevis som kan leda fram till en person med denna profil så är chansen stor att de till sist kan identifiera honom.

Att MS och HF såg honom i flera minuter är viktigt. Det ger säkrare uppgifter. Både HF och AK sade sig dessutom kunna peka ut honom.

Men det förutsatte förstås att polisen kunde visa upp honom. Vilket de inte kunde.

Jämfört med mordplatsvittnenas hastiga iakttagelser av GM så har vi här en person med betydligt skarpare profil. Om de båda sen visar sig vara samme man så har man kommit en bit.