Citat:
Ursprungligen postat av
1900-talet
Tack för svar . Men tvivlar på att det skulle hjälpa. En av dem tog sitt liv i förtvivlan över ensamheten och isoleringen, Soc. utsatte personen för mot dennes vilja. Dödsannonsen stod i tidningen, jag läste den..
Detta fick jag veta av personens kollega.
Den andra har sekretess !
Det är Soc.förvaltning. i båda fallen.
Tack. Tråkig historia. Soc är ju tyvärr kända för att stjälpa snarare än hjälpa, och för att sila mygg och svälja kameler. Det gäller nog i hela Sverige.
Citat:
Ursprungligen postat av
Florman
Poängen är väl att man i så fall sitter på Rättspsyk tills man friskförklarats. Vad skulle du välja, 18 år på en Hinseberg eller 1-2 år på Rättspsyk? Spelar man sjuk, så kan man ju se till att ”tillfriskna” relativt snabbt!
Ja, men det kan gå åt andra hållet också. Får man en fängelsedom på 12 år, så VET man att man är ute om åtta år. Det är jobbigt, men man kan i alla fall börja räkna ner. På rättspsyk däremot, kan man bli sittande hela sitt liv. Pedofilgubben Sten-Erik Eriksson, är väl det "värsta" exemplet. Han dog på rättspsyk för två är sedan, vid 85 års ålder. Då hade han suttit i
50 år! Hade varit mycket bättre - ur hans synvinkel i alla fall - att få ett fängelsestraff.
Rättspsykiatrisk vård ska ju enligt lag omprövas varje halvår, men det finns risk för att fortsatt vård bara klubbas igenom rutinmässigt... år efter år.
Citat:
Ursprungligen postat av
MijailovicFanClub
Det är inte synd om henne men hennes beteende är ytterst naturligt. Hon kunde inte försörja sin avkomma själv så hon hade ihjäl barnet, nu är hon barnlös och kan lättare få en man som kan ta hand om henne och framtida avkomma. Naturen har sin gång. Brott finns inte i naturen. Bara i människans förvirrade världsbild där vi tar saker som rätten till liv för givet. Pojken hade inte mer rätt att leva än den rätt modern gav honom. Hur är det annorlunda att döda en fyraåring och göra abort? I grunden är det samma handling. I naturen är det inte ovanligt att däggdjurshonor dödar och äter upp sin egen avkomma. Den egna överlevnaden prioriteras före avkommans överlevnad. Det är bara naturligt.
Fast nu är det här inte stenåldern. Hon hade möjlighet att be soc placera pojken, om hon kände att hon inte mäktade med själv. Eller rentav adoptera bort honom. Vid fyra är det lite sent, men det skulle ha gått. När han var nyfödd hade de barnlösa paren slagits om honom, för nästan alla som inte kan få egna barn utan måste adoptera, vill egentligen ha ett vitt barn - även om de sedan leker mångkulturella och låtsas att de tillhörde den trosriktningen från början.
Försörjningen är dessutom aldrig ett stort problem för en ensam mamma i Sverige. Hon får ett stort antal bidrag från samhället om hon inte kan försörja sin lilla familj själv: barnbidrag, bostadsbidrag, underhållsstöd och om det behövs även försörjningsstöd. (I vissa andra länder, kan det dock fortfarande bli som du beskriver.)