Är Bibeln sann ? (Sammanfogad tråd)

Det stämmer alldeles riktigt. Du får ursäkta, att jag ens kunde få för mig att Calovius eventuellt talat sanning.

Kan du styrka den första premissen så att vi kan skapa ett logiskt argument? Utan det är det ju bara cirkelargumentation från din sida och fullständigt värdelöst.

Vad sägs om du kommer med belägg som inte utgår ifrån "det är bara så"?

Man kan diskutera om bevisen håller eller ej, men än så länge vägrar du ju producera annat än att boken vittnar om att boken är sann. Har du hört talas om napkinism? Jag tycker det är en tydlig demonstration om varför ditt argument inte håller.

Jag försöker stå med så få antaganden som möjligt.

Nix, inget utifrån av det slaget du efterlyser kommer du att få av mig, nu eller någonsin, jag lovar.
Och jag struntar blankt i att du kallar det jag framför "cirkelargumentation", då du inte kan klandra koherensen i utsagan att Guds ord övertygar om sig självt.

Du bara står utanför och är sur på dörren som du och dina gelikar låst - medan jag är innanför och har det gött och undrar varför i allsindar de har låst dörren och kastat nyckeln. Så onödigt, så fullständigt onödigt, egentligen.

Är det Guds ord (spoiler! det är det) är det inte bara möjligt att det är så som jag beskrivit som det funkar, ja, det är så det måste funka, det måste du fatta själv om du tänker efter. Såvida Gud inte är som en liten tennsoldat eller, ok då, en gaggig gubbe för dig, just another chap. Tro mig, han är inte det.

Du må förneka sanningen i första premissen, jag bryr mig inte, för det jag gör här är att visa på den inre koherensen i resonemanget, och, andra sidan av myntet, kollapsen av koherens i bibelbödlarnas krav på utombiblisk, mänsklig bevisföring för att Bibeln ska vara Guds ord. (What a non-starter!)
Bibelbödlarna tänker helknäppt, upp och ner-vänt (människan ska godkänna Gud, människoord ska legitimera Guds ord), men det är deras livsluft - det är där uppe i den höga etern, i den grandiosa självbildens luftslott som de känner att de kan andas, och endast där.

Det har sagts att ingen är så blind som den som inte vill se. Kanske är det så. Hur inkrökt i sig själv kan man bli. Hur infantilt, antropomorft, stört gudsbegrepp kan man ha?
Get real - or get lost.

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


Du kan inte argumentera för att Bibeln är sann, och hänvisa till din religiösa övertygelse Calovius.

Det är dags att växa upp och bli en riktig man. En ödmjuk och rättfärdig Människa.

I dagens läge är du en skenhelig lögnaktig halvman som inte ens kan stå upp för din egen religiösa övertygelse.

Jesus skulle skämmas. "Gud" blir förbannad. Du som tror dig veta att denne ännu vet vad du gör, borde börja vara ärlig.
Om inte för oss, så mot dig själv. Du kan inte styra världen efter godtycke din fundamentala barbar.
Du är ett får som tagit rollen av en ulv i fårakläder. Om "Gud" är sanningen, så har du ingen respekt för denne.
Att du sedan spelar en skadad råtta som vi alla ska klappa på försiktigt är bara äckligt. Väx upp.
Bär ditt kors, spika inte upp dig själv på skampålen för att alla ska se hur skenhelig du är och njuta när vi spottar på dig.

För att du tror utan rationell anledning, så det finns ingenting rationellt att demonstrera. Det i sig är ok. Det hade bara varit trevligt med ett erkännande.
Förutom då hur du vet att det är Guds ord.

Snarare att du står och blundar och låtsas att du är i ett annat rum fast du står tillsammans med alla oss andra och dessutom agerar du som om du vet bättre. Det är dock underhållande.

Jag har ingen uppfattning om Gud och jag kristerar inte någon gaggig gubbe. Jag kritiserar dig för att du inte kan demonstrera hur du vet att det är Guds ord trots att du envist hävdar att du vet det. Fortfarande.

Snacka om att tänka upp och ner-vänt. Varför ska vi tro att det är Guds ord? Är Bibeln sann? Det är frågan. Att du suckande och med himlande ögon försöker få oss att ignorera den viktigaste premissen i argumentet kommer inte att gå hem.

Ok. Berätta då. Vad för gudsbegrepp har jag uttryckt? Eller är det kanske så att du för en oärlig strawman-diskussion? Upp till bevis.

Min premiss håller som premiss i fråga om logik, det du avfärdar (utan belägg, kom ihåg det) är dess sanningshalt.
Ditt krav för att du ska hålla Bibeln för Guds ord visar ditt gudsbegrepp. Din gud är som en gaggig gubbe, eller som en tennsoldat, eller vi kunde säga, lite mer på djupet, ditt "förnuft" och dina sinnen. Det är ju de som står över allt annat och bestämmer vad som är Guds ord, som juryn och tittarna i Idol bestämmer vem som ska bli nästa idol.
På riktigt, in real life är Guds ord det som Gud bestämmer sig för att säga.
Så vi landar faktiskt i att du är dig din egen Gud. Eftersom du inte inspirerat Bibeln är den inte Guds ord.
Om nu du är en människa har du ett antropomorft gudsbegrepp, och det är också ett infantilt gudsbegrepp att tänka sig Gud som en människa, just another chap.
Typ så.
Luther ger kött på benen (Stora katekesen, förklaringen till 1. budet):
"Att ha en Gud är alltså inget annat än att av hjärtat förtrösta och tro på den eller det som man sätter högst i tillvaron. Som jag ofta har sagt är det bara våra hjärtans förtröstan och tro som avgör vad vi har för Gud eller avgud. Om din tro och förtröstan är rättskaffens, så är också din Gud den rätte. Men om du förtröstar på något som är falskt och orätt, så handlar det inte om den rätte guden. Vår tro och vår Gud hör nämligen samman. Det som du fäster ditt hjärta vid och som du förlitar dig på är, menar jag, i verkligheten din Gud."

Det som påstås utan belägg kan avfärdas utan belägg. Inga problem där.
Demonstrera gärna ditt logiska argument då du säger att det håller.
Det enda du sagt är att det är sant för att det kommer från Gud men du har ännu inte demonstrerat hur du vet det.
Vad är då mitt krav? "Hur vet du att det är Guds ord" är min fråga. Mitt krav är att du demonstrerar detta. Innebär det att jag är orimlig och har någon sorts gudsbegrepp? Det är ju dig jag frågar.
Berätta nu konkret. Kan man veta om det är Guds ord eller inte?

Nej, jag har inget gudsbegrepp. Det är det som är så roligt att du ändå försöker klistra på andra dina egna brister. Alla måste vara som dig, tydligen, men det är inte sant.
Luther har fel. Om det enbart är att sätta något högst och att ha förtröstan behöver vi inte ordet/namnet Gud. Det är ett laddat ord som betyder mer än det han orerar om. Ord är viktiga. Ord betyder något.

Ett resonemang kan teoretiskt sett vara koherent utan att vara faktiskt. För att vara faktiskt behövs påvisbara argument.

Antropomorft gudsbegrepp; hur var det med guden som blev blidkad och mild till sinnes av den ljuva grilldoften? Alltså när gubben Noak eldade upp en stor del av genpoolen efter syndsfloden.😁

Du tjatar om den av dig låsta dörren.
"Det som påstås utan belägg kan avfärdas utan belägg"?
Du påstår utan belägg att Bibeln måste bevisas/beläggas/verifieras/bla-bla för att man ska tro på det som Guds ord.
Nu tillämpar jag din regel "Det som påstås utan belägg kan avfärdas utan belägg" på det påståendet. Avfärdat!
Är jag din lärjunge nu?
Nej du.

Det finns antropomorfismer i Bibeln, men Bibelns gudsbegrepp är inte antropomorft. Det ser man på andra utsagor i Bibeln som hjälper att förstå antropomorfismerna, som i grund och botten är för att vi ska få hjälp att känna Gud så gott det nu går i detta liv med vårt begränsade sinne.
"Noak" förresten, det är väl inte så att dina kunskaper om Noa (så!) och syndafloden begränsas till Gubben Noak av hr Bellman? Fast å andra sidan, vad ska man vänta sig.
Next complaint.

Hur hade du tänkt dig att nå fram till ej troende med den argumentationen? Tror du att en icke troende köper argumentet att bibeln är sann för att den själv säger det?