Nya Lätta på trycket-tråden! (Läs riktlinjerna i trådstarten)

Vill inte ens lägga mig och sova, för det är då man blir ensam med sina tankar. Sorgligt men sant.

Brukar vara så. För mig med. Natten, när man släckt och skall somna. Då, när man som minst behöver ångest och hjärtklappning...

Dock inte i natt, konstigt nog, inte speciellt mycket ångest, kallsvettningar, hjärtklappning och katastroftankar. Kunde inte sova och har inte sovit på hela natten, trots att min dygnsrytm så förordar och trots insättning av både Propavan och Lergigan. Känns lite som om jag är manisk eller att jag är ovanligt energisk och inte kan sova pga av det.

Vi får se, tröttheten brukar slå till som en slägga när jag minst anar. Kul... jag som skall vara på mitt jobb om typ 2 timmar... Hur i hel....a fridens namn skall jag orka med att jobba till kl 17 och sedan ta mig hem? Kommer att kollapsa likt Östblocket.

Jag har bara dejtat en tjej, för ca 10 år sedan, i ngn månad. Jag ville inte dejta mer eftersom att jag då var förvissad om att jag skulle bli dumpad. Visserligen kände vi inte varandra sååå mkt men om hon verkligen lärt känna mig så tror jag att hon hade dumpat. Jag skulle nog aldrig kunnat ta en sådan smäll. Bättre att dumpa än att bli dumpad. Jag vet, jag är en korkskalle och idiot och jag är den främste anhängaren av den åsikten. Sedan dess har det varit totalt öken på dejting-fronten. 10 år(!).

Jag har under de senaste åren lyckats med att hoppa av inte mindre än tre st. utbildningar. Det har varit för segt att gå dit och jag är inte speciellt duktig på att komma in i sociala sammanhangen där. Sociala sammanhang är obehagliga. Jag är helt enkelt för tråkig, menlös, tafatt, osocial och "o-hipp" samt bristfällig i social kompetens. Haft tillfälliga anställningar och kunnat hålla mig flytande.

Dessutom är jag en kratta på att koncentrera mig. Man skall inför flera personer hålla föredrag, vilket är det värsta jag vet, alltså en till anledning till avhopp. Jag blir överväldigad av alla uppgifter man skall göra och får följaktligen panik, sedan blir jag totalt handlingsförlamad, inaktiv och apatisk, sedan ger jag upp, vänder på dygnet, tröst-äter, hamnar i horisontalläge, blir småfet. Jag har alltså en hel del studieskulder men ingen bra utbildning. FINEMANG. På detta lägger sig en tjock, blöt filt av spiraler och loopar av ältande, grubbel, dagdrömmeri.

och så har man näsblod i dag i från helvete ?, kul att gå runt med typ tampong i näsan

och äter nog för lite ochså just nu

Så var det dax igen.

Här sitter jag lite psykotisk med min konst bakom min egen låsta dörr och sköter mig sjäv.

Allt gott!

Bara skönt att slippa alla idioter.

Jag mår så jävla dåligt nu! Jag gjorde tyvärr bort mig i lördagskväll. Så igår var min tjejkompis förbannad på mig. Jag var full i lördagskväll vilket ni säkert redan kunde räkna ut. Tyvärr blir jag en annan person på fyllan. Det är fett tråkigt. Därför är det ännu mer surt att hon är arg på mig. För när jag är nykter är jag en jättesnäll, trevlig och rolig kille. Det kan alla som känner mig intyga.

Jag var högljudd i hennes lägenhet. Hon fick tydligen säga till mig flera gånger. Jag skröt om att jag var bra i sängen osv. Srn ljög jag om att det fanns flera andra tjejer som jag istället kunde ha sex med. Jag fattar inte varför jag sa så. Jävligt korkat! Jag sa nog så bara för att få henne att bli mer intresserad.

Hon är inte arg på mig längre iallafall. Men hon har inte skrivit till mig sedan 18:45 igårkväll. Det har alltså gått mer än ett dygn. Det får mig att må dåligt. Det betyder att hon fortfarande är besviken. Jag hoppas inte att våran vänskap är förstörd. Det skulle få mig att må skitdåligt!

Jag önskar bara att vi strök ett streck över det här och bara går vidare. Hon hade ju börjat gilla mig. Hade jag betett mig likadant i nyktert tillstånd så hade jag haft mer förståelse om hon var arg på mig. För när jag är nykter är jag mig själv. Och när jag är full beter jag mig tyvärr annorlunda. Då har jag tyvärr inget konsekvenstänk.

Jag hade aldrig gjort likadant i nyktert tillstånd. Hon tyckte att jag behandlade henne respektlöst. Det kan jag förstå.

Ja. Hur som helst. Jag hoppas verkligen att våran vänskap/relation kommer vara lika bra snart. Annars kommer jag ha ångest från helvetet! Jag kommer inte skriva till henne förrän hon gör det. Jag känner att jag inte vill störa henne. Är hon fortfarande sur på mig är det bara dumt om jag skriver till henne nu. Plus att jag visar att jag är ångerfull om jag inte skriver något först (Vilket jag verkligen är)

Jag ville bara skriva av mig. För jag har burit på det här sedan jag vaknade igårmorse.

Jag förstår inte hur folk bara kan fortsätta gå när allting stannat upp runtomkring. Jag har liksom helt stängt dörren nu och jag vill inte träffa de andra och ”prata”, jag vill ingenting och ändå går jag mil efter mil ute. Egentligen skriver jag inte ens det här. Det är bara ett tomrum jag fyller med ett annat tomrum och tomrummen är livet. Måste goda människor dö? De som är ”snälla” ska tydligen alltid dö när man minst anar. Orkar inte mer faktiskt.

Tanterna med stor elak käft lever nog länge än till skillnad från många andra som dött ifrån mig; djur, växter och ”goda” människor. Någon ”själ” har de aldrig haft men de gillar att hata på blodigt allvar lika mycket som jag kan gilla att leka sarkastisk och skämta rått (notera skillnaden i nyanser här mellan ”hat” och annat elakt smått och gott). Ska jag vara riktigt elak vilket jag kan vara om jag vill (men vill jag?) kan jag raljera och säga att jag inte behöver ge dem en verbal fläskläpp för de är ju redan födda med en. Min döda kamrat bekräftade för mindre än två veckor sen i förtroligt samtal att vissa människor behövde man dock icke alls ha kvar i sitt s.k nätverk om man nu inte kände för det och att det tvärtom var en rätt så hedervärd handling att säga upp en och annan bekantskap då och då med idioter.

Jag var så lycklig . Livet går ju upp och ned hela tiden men... Saknar mitt liv.

SÅ jävla less på folk , så trött på att tjejer får beröm trots att dem beter sig som dårar , förstör relationer , orsakar våld. Och ändå så backas dem upp , förstår inte vad det är för fel på folk eller killar som väljer det när dem kan säga precis vad dem vill utan att nån säger nått.

Tack och godnatt , fuck you

Det blir så i feministiska tider. Ju mer makt kvinnor får, desto sämre blir världen.

Det fortsätter för dem är alltid offer , eller dem gör sig själva till det vilket ger dem rätt att förstöra för andra och dem verkar inte ha någon aning om vad dem håller på med.


Dem säger saker rätt ut som träffar rätt i hjärtcentrumet , därför jag hatar dem.