Var fan kommer vi ifrån, egentligen?

Om medvetandet förekom materien, hur kunde det då ha något att vara medvetet om?

Bra fråga. Men man kan vara medveten utan att fylla medvetandet med något. Vad är vi medvetna om när vi inte tänker? Finns det ett separat "jag" eller är det en illusion?

https://en.wikipedia.org/wiki/Panpsychism

Jag anser kort sagt att materien är medveten.
Vilket som föregår tycker jag är fel fråga. En bättre fråga är kanske 'vilket står överst?', mitt svar är då: Mind over Matter.
Är det? Jag bestämmer alltså helt själv hur jag ska reagera på någonting?

Nej, egentligen inte. En reaktion är automatisk. Valet ligger i om man agerar eller inte. Om det nu föreligger fria val. Jävla soppa det här

Svårt att tänka sig att det går att vara medveten om något alls i ett vakuum och innan det finns någon materia att vara medveten om. Finns jaget ens om det inte har någon specifik referenspunkt så att det går att tänka "Det där är jag"?

Vad vi vet idag är även ”vakuum” ’något’ då det innehar ett energivärde och en position.
Som jag ser det är ’Naturen’ världsalltets ”själv” - och energin i världen har alltid funnits.
Universums ”jag” är väl helt simpelt naturen per se?
Referenspunkten? Singulariteten så klart.

Jaget finns egentligen inte alls. Medvetandet är inte jaget. Man kan vara medveten om att vara medveten, så att säga, medvetandet måste inte fyllas med representationer av objekt för att existera.

Begreppsmässigt så måste det finnas något att vara medveten om för att kunna vara medveten. Medvetenhet definieras som "(förmåga till) själslig verksamhet varigenom omvärlden uppfattas".
Finns ingen omvärld att uppfatta så finns det heller ingen medvetenhet, såvida man inte ändrar betydelsen för vi menar med medvetande.

Jo, singulariteten, som delade upp sig för att inte vara ensam. Men det blev inte roligare för det eftersom den högra handen visste vad den vänstra gjorde, så därför uppfann varelsen en medvetenhetsblockering så att den tidigare existensen glömdes bort och det nu inte fanns någon medvetenhetslänk efter uppdelningen. Så bildades alltså enskilda individer.
Men för att kunna kommunicera så behövdes något att kommunicera med, och kommunicera i. Följaktligen uppfanns materia och rymd. Men så började de bråka om vem som skapat vad, och viss förstörelse blev resultatet. Då uppstod samvetet, och de såg att de var för kraftfulla och delade sig igen för att vara mindre kraftfulla, men det hjälpte inte det heller, så de delade sig igen, och igen, och igen, och igen för att inte skada andras skapelse. Och här är vi till slut nu, var och en med en infinitesimal del av gud inom oss.

Är en sådan hypotes troligare än vad som står i Bibeln?

Det känns som om du blandar ihop medvetande med medvetenhet? Omi det inte finns något att uppfatta finns ingen medvetenhet, korrekt. Men vad säger att inte medvetandet finns?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Medvetande
https://sv.wikipedia.org/wiki/Medvetenhet

Nej. Medvetande definieras enligt den länk som du gav som "en individs förmåga att använda sina olika mentala förmågor för att tolka omvärlden".

Hur ska man veta att det finns något som skulle kunna vara medvetet om det inte finns någon omvärld att tolka?

Då blir frågan bara rent filosofisk och utan egentlig praktisk mening, såvida man inte använder något annat sätt att definiera medvetande som inte inkluderar tolkning av omvärlden.

Du kan aldrig veta om det finns någon omvärld, eftersom det bara finns subjektiva upplevelser.