Citat:
Ursprungligen postat av
ClariNet
Att M hade knivhugg längs nedre delen av ryggen har i tidigare inlägg förklarats med att han bar ryggsäck och att GM inte kom åt vissa kroppsdelar.
Hela händelseförloppet signalerar ett enormt ursinne. Ett ursinne som en ”normal-störd” person inte på något sätt kan besitta.
Personer inom autism-spektrat kan vara och upplevas som väl fungerande i samhället och det kan knappt märkas att personen i fråga har en diagnos. Dock kan problematiken finnas kvar avseende vissa situationer.
”När någon med ASD får ett utbrott är det ofta ett resultat av en situation som blir för svår att hantera. "Nödutgångar" och rätt sätt att bemöta utbrottet kan vara lösningar.
Tillfälliga stresstoppar går inte att undvika helt. Barn och ungdomar med ASD lägger mycket energi på att hänga med och uppträda som de förväntas. Hinner de inte återhämta sig från dag till dag byggs det upp ett inre tryck som gör att en mindre händelse kan få allt att brista. Stark frustration och känslan av att vara trängd kan leda till våldsamt utagerande.
Ofta har omgivningen bidragit till att situationen eskalerat. När vi vill ha uppmärksamhet kommer vi instinktivt närmare, kanske tar i personen och söker ögonkontakt. Vi frågar vad det är och utgår från att personen kan ta in vad vi säger. För ungdomar med ASD är det ofta svårt. Kravet på kommunikation och överskridandet av de personliga gränserna ökar stressen ytterligare.”
Exempel:
”Fjortonåriga Ebba måste ständigt påminnas om att plocka efter sig i köket. En dag får pappan nog och kräver att dottern ska sätta igång, nu genast! Ebba reagerar inte. Pappan ställer sig rakt framför henne, tar henne i armen och höjer rösten. Dottern knuffar bort honom med sådan kraft att pappan ramlar baklänges. Detta är det enda tillfället någonsin som hon varit våldsam mot någon.”
”Lågaffektivt bemötande
I det så kallade ”lågaffektiva bemötandet” strävar man efter att undvika konfrontation, att inte provocera fram utbrott eller provocera under själva utbrottet så att det blir värre än det redan är. Det gör man bland annat genom att inte gå för nära eller backa några steg, att inte ställa sig mitt emot eller titta rakt i ögonen....”
Slänger ut några frågor för att höra hur ni ser på dessa:
-Tidigare i tråden har det diskuterats att MA kunde vara retsam och konfrontativ, kan det ha triggat en GM som i sin tur får ett enormt utbrott, enligt ovan?
-Vittnen talar om att de sett en person som står och ser ut att vänta på något/någon i närheten. Kan det vara så att personen istället står och ältar ett inneboende tryck (se ovan) för att han inte vill gå till skolan pga orimliga förväntningar, nederlag i resultat/förståelse på lektioner eller liknande?
-Den specifika detaljen i vittnesuppgiften vid övergångsstället som polisen ännu inte offentliggjort: hon minns ingenting av GMs ansikte men kan detaljen vara t.ex. ett rörelsemönster som avviker något?
- Om GM är på väg till skolan är väl Birgittaskolan den närmaste om man kommer norrifrån?