HUR (fan) tar ni ett beslut?

Egentligen hur fan tar man ett beslut? Visst ibland är det glasklart du "flyttar inte till afghanistan från din nuvarande vettiga situation och köper k-pist och röjer loss bara sådär."

Eller när man går i en affär och handlar då kollar man antagligen priser osv och gör beslut efter det direkt och indirekt.

Men sen då? Hur vet man när nåt är rätt överhuvudtaget? När man kör youtube är det lättare då klickar man väl oftast på det man uppfattar/influerad av som bra. Handlingskraft efter vilje-egot.

Men utöver det? Nu menar jag inte i egna profit/privat-beslut för sånt är lätt liksom bara göra som man vill men beslut i samhället, när du interagerar med andra personer och annat. Finns alldeles för lite lärdom om det här i allmänheten.

Kanske man (läs jag) skulle bli lite mer ödmjuk och mindre säker likt ett 60-talsdecennium?

Mitt försök till ett gott råd:

Om man överväger att göra A, så finns det oftast någon fördel med A, alltså det känns bra att göra A. Men även om det känns bra att göra A, så kan det också kännas dåligt att göra A, alltså det finns både fördelar och nackdelar med att göra A. Och då bör du förstås försöka komma på något annat att göra, som inte känns dåligt alls utan bara känns bra.

Du kan också fundera på varför det känns dåligt att göra A, och kanske kommer du då fram till att du hade fel, alltså att det finns egentligen inga nackdelar med att göra A.

Men det finns också anledning att fråga sig om man vet allt om vad det innebär att göra A, för det kanske finns både nackdelar och fördelar med att göra A, som man inte känner till.

Men man måste ju göra något hela tiden, även om man så bara ligger stilla på en säng. Och därför kanske man ibland blir tvungen att göra saker som inte känns helt och hållet bra att göra. Och ibland gör man kanske tom saker som inte känns bra alls och som man inte ens vet varför man gör.
Men det bör man förstås undvika, och man bör som sagt alltid försöka göra det som inte känns dåligt alls utan bara känns bra. Och om man inte hittar något sådant att göra, då bör man försöka göra det som känns bäst att göra, av allt det som känns både bra och dåligt att göra.

Men det blir förstås svårare att hitta något som känns bara bra att göra, ju mer man vet om vad som är dåligt att göra. Men man kan förstås prova ett tag att ligga stilla på en säng, tills dess att man hittar något som känns bara bra att göra.

Du får gärna informera min fru om det där.

Människan är ett vanedjur om än rastlöst, beslut tas på tidigare beslut till stor del. Stora ändringar skapar kaos, så vi lämnar beslut till mindre triviala saker som färg på sockarna varje morgon när man eg borde spara det till där det gör större nytta.

https://www.elitedaily.com/money/sci...ery-day/849141

Moral och etik

Missta inte dig själv med "allmänheten".

Få områden finns det så mycket litteratur och forskring kring som just detta. Normalt delar man in beslutsfattande på strategisk, taktisk och operativ nivå och beroende på över hur lång tidsperiod och vilka konsekvenser ett beslut i en viss riktning kan få.

Filosofiskt handlar det först och främst om att förstå dig själv och din plats i världen och historien och sedan på samma sätt mer i din närhet och i nuet och samtiden och sedan bygga upp din egen moral och etik och därefter försöka leva på det sätt som överensstämmer med dessa tankar och nå någon sorts syntes och harmoni mellan dina ideal och din verklighet.

Kanske ett fel många gör är att de inte tillräckligt mycket går all in? Att man fattar ett beslut, men sen ändå agerar som om man egentligen inte har gjort ett val? Tänker på sånt som parrelationer, och att gå bakom ryggen på den andra. Det är ett recept för misslyckande. Nej, man vet aldrig innan vad som kommer bli bäst, men när man väl har gjort ett val, så STÅ FÖR DET. Commitment.

Man ska förstås försöka dra sig ur något som känns helt fel, eller om något annat känns bättre. Allt annat är ju idiotiskt. Att stanna kvar i tex ett förhållande bara för att man en gång har valt att gå in i förhållandet, och trots att båda parter vill avsluta förhållandet, det är ju helt idiotiskt.

Ja men gör det ordentligt då. FÖRSÖK inte dra dig ur. Gör! Och stå sen för DET.

Men eftersom du ju är religiös...

What God Has Put Together Let No Man Put Asunder

Man kan ju vara fysiskt förhindrad att dra sig ur, tex inlåst.

Sen är det en annan sak om man är religiös och har lovat Gud att tex stanna i ett förhållande. Då känns det troligen inte bättre att lämna förhållandet än att stanna kvar i det, även om man kanske ser en del fördelar med att lämna förhållandet. Nackdelarna med att lämna förhållandet överväger alltså fördelarna med att lämna förhållandet, och man stannar därför kvar i förhållandet.

Sen vet jag inte vad du menar med att man ska "stå för sitt val". Menar du att man ska försvara sitt val och tycka det är bra, eller menar du att man ska erkänna att man har gjort valet?
Erkänna att man har gjort ett val ska man förstås göra, iallafall erkänna det för sig själv. Men att försvara sitt val och tycka att valet är bra, det ska man förstås bara göra om man själv tycker att valet är bra. Annars ska man erkänna att man har gjort ett dåligt val, iallafall erkänna det för sig själv.

Jag menar bara att man ska välja på riktigt. Inte bara säga en sak och sen göra något annat. Har du t ex sagt JA vid altaret, så gäller DET, ända tills du har tagit ett annat ordentligt beslut. Don't cheat.

Man ska vara ärlig mot andra människor alltså?
Alltid mot alla?
Även mot onda människor?

Jag kör oftast på magkänsla, det som är rätt känns inte fel! Ja, du lade frågan i "filosofi".