Högskoleprovet

Ja, så tänkte jag också, men var lite "färgad" av tidigare diskussioner på HP-tråden där man ofta är väldigt noga med detaljer och vill ha allt noterat.

Ja det är mycket mer noga med sådana detaljer på tex NOG, men XYZ uppgifter har ju 4 framräknade svarsalternativ där något av dom stämmer, man ska bara komma fram till vilket.

Ska skriva nu i oktober. Högsta resultat 1.4 som jag skrev senast, har skrivit 3 gånger senaste åren. Siktar på över 1.6. Har dock inte pluggat något specifikt inför något prov.
Verbala har jag inga problem med ligger runt 1.7 i medel. Problemet är kvantitativ som senast var 1.2 om jag inte missminner mig. DTK och NOG är de delar jag plockar poäng på, de övriga två lider av 15 års förfall sedan gymnasiet. Dålig koll på regler och långsam räkning är problemet.

Frågan är: hinner man höja från runt 1.2 till 1.6 eller högre i enbart kvantitativ av två månaders studier, om man ligger i?

Vet du vilka XYZ/KVA-moment som du är svagare på och behöver träna?

Det är i stort sätt regler/struktur som behöver nötas in då jag bara har grundläggande kunskaper, sedan har jag inte övat mycket räkning. Lyckades öka ca 10 poäng i NOG genom att läsa lite instruktioner på info sidor. Printade ut alla prov jag hittade, men behöver nog gå tillbaka till A boken och nöta lite.

Det finns potential, men frågan är om 2 månader räcker och hur mycket som är en bra dos dagliga studier.

Jag vet inte som det finns någon bra sida med sammanfattning om vad som behövs läras ut. Innehållet i proven förändras även över åren så vad som vad "fokus" för ett par år sedan kan vara mindre förekommande på senare prov. "Index" verkar helt "dött ut" numera. Kanske någon HP-expert här kan lista de matematiska moment som anses vara centrala. Utan att ha deras grundliga expertis skulle jag säga att

Rotlagar
Potenslagar
Bråkräkning
Grundläggande algebra
Räta linjen
Grundläggande geometri

är bra att kunna "flytande" för XYZ.

KVA består, IMO, av två delar, en matematisk modellering och därefter en XYZ-lik beräkning. Det hanterar de flesta problem. Den matematiska modelleringen övas bäst genom att lösa tidigare uppgifter. Det är sällan man kan finna ett regelverk för modelleringen, även om det går i vissa typer av KVA-uppgifter.

Sedan är det för KVA, som för NOG, alltid en avvägning mellan matematisk beräkning och "slugt resonemang". Två olika skolor med olika anhängare. Personligen gillar jag matematisk beräkning. YMMV.

Jag har högskoleprovboken från 2015, men den kanske är inaktuell idag. Kikar igenom gamla prov och det finns helt klart en röd tråd bland de typen av uppgifter som dyker upp. Den stora frågan är förstås vad man ska fokusera på.

Jag ska kika på dina förslag. Vad jag förstår tjänar man bäst på att snabbt identifiera typen av uppgift och räkna med hjälp av avrundningar. Lite taktik krävs nog. Men jag ska gå igenom grunderna.

NOG handlar vad jag minns om att kunna ställa upp ekvationer och utesluta de svar som inte ger en fullständig lösning. DTK handlade mest om att kunna läsa och tolka olika statistik och tabeller.

Ser kanske inte helt omöjligt ut att fixa målet.

Jag känner inte till nämnd bok. Jag har bläddrat igenom ett par och de var relativt ytliga och troligen mindre lämpliga om man ville lära sig något grundligt. HP-experter här kan säkert ge information om vissa moment "fallit ur" under senare år.

Exakt räkning eller avrundning beror på vilken "avdelning". XYZ har färre inslag av avrundning än DTK. Exakt räkning i DTK är inte att rekommendera.

Förvånansvärt många KVA-problem kan noteras som enkla matematiska uttryck och "knäckas" med grundläggande algebra. Man kan nästan tillämpa ett mekaniskt arbetssätt på många av dem. KVA är en avdelning där man även har nytta av grundläggande kunskaper i enklare funktioner. Vissa uppgifter kan då lösas på ett par sekunder.

NOG är en blandning av problem. Det finns troligen lika många angreppssätt som det finns personer. Vad jag minns har NOG c:a ett 10-tal olika "problemmodeller".

DTK har jag inte satt mig in i speciellt mycket. Det finns säkert andra här som kan ge goda råd hur DTK hanteras på bästa sätt.

HP-experter, hur angriper ni följande XYZ-problem?

Vi vet att Mätvärde (5 + 6)/2 = 100 samt att minst 2 värden är = 100 iom typvärdet.
Dessa två värden som är = 100 måste vara mätvärde 5+6 annars kan det inte typvärdet vara 100.
(M) = Mätvärde

eftersom att (M5 + M6) / 2 = 100 måste M5 + M6 = 200
Om då M5 = 95 & M6 = 105 så stämmer det inte att typvärdet är 100 eftersom M7,8,9,10 inte kan vara 100 & inte heller M1,2,3,4

Därav måste M5=100 & M6=100

Det betyder att mätvärde 5,6,7,8,9,10 är antingen större eller lika med 100, därav blir svaret C

Intressant, jag får försöka gå igenom den här tråden och söka runt för tips. Ska gräva upp en gammal formelsamling. Ska bläddra igenom boken jag har, men jag får en känsla av att det inte ger så mycket jämfört med att bara nöta test. Problemet är att jag brukar memorera svar på test jag nöter automatiskt, inte så bra egenskap när man försöker utmana sig själv.

XYZ är det större problemet, där gäller det att hitta rätt metod och räkna snabbt som det ser ut.
KVA tror jag går att anpassa sig till relativt snabbt när reglerna memorerats.

Krävs lite förarbete. Totalt behöver jag ca 10 poäng mer totalt på kvantitativa delen för att vara säker på runt 1.7.

Tack!