Citat:
Ursprungligen postat av
Meadowsheart
Min teori och gärningsmannaprofil:
Killen har tittat på snuff filmer och blivit besatt. Denna besatthet har han dolt väl.
Han har dolt sin besatthet lika väl som Gyll*nsvan. Ingen i hans omgivning har märkt det. Han får en fix ide. Denna ide måste han förverkliga till varje pris. Han har ingen diagnos eller psykisk sjukdom som är känd eller märks eller syns. Det är helt klart något fel på honom precis som på M*dsen men inget som sticker ut på samma sätt. Sökning i hans dator och mobil kanske kan ge svar men om han är duktig har han dolt det där också. Han har mer kontakt med sitt jag än Gyll*nsvan och vet vad han har gjort men saknar konsekvenstänk. Han är 16 år och ganska omogen. Han har slutat nian och har svårt att se framtiden. Han kanske är lite deprimerad inuti. Hans ide blir som en tvångstanke. Han funderar på lätta offer för han är feg. Han vågar inte välja någon som är stor och stark utan väljer med omsorg ut den han känner som är mest "ofarlig" och minst misstänksam. Det måste vara en nära vän, någon som litar på honom. När den personen inte svarade blev det PP. Han har funderat mycket på hur det är att döda någon. Han är delvis ett barn i sina fantasier. Går det att klyva en person i två delar med bara ett hugg? Han kanske har gått på gym innan, för att bli starkare. Han säger till PP att vänta för han ska göra ett experiment. PP vänder sig om med ryggen mot honom för att PP litar på sin vän. Han lyfter yxan men det är givetvis inte så enkelt som det ser ut att klyva någon så han misslyckas och träffar dåligt och då blir han arg och får in det dödande hugget. När det är klart är ju exprimentet färdigt och just då kan han nog inte komma på så mycket mer vad han ska göra. PP lever. Han ringer 112 och säger att han har gjort något allvarligt och sen svarar han på frågorna och när de anländer till platsen visar han vägen och jag tror i detta läget att polisen inte är så sugna på att lyssna ingående på hans fantasier och försöka få det hela klart för sig utan de tänker nog först på rädda liv och säkerhet.
Funderar över vad du skrivit.Kan ju ligga någon sanning i detta.
Det som förvånar om JL verkligen ville ”känna hur det är att döda någon” är att han i så fall inte såg till att slutföra det hela där och då. PP levde ju och kördes till sjukhus.
Kunde kanske överlevt svårt skadad?
De störda mördare som vill känna hur de tar någons liv brukar prata om makten och känslan när offret tar sista andetaget och livet slocknar i ögonen.
Den här killen ringer efter hjälp. Eller trodde han att PP verkligen var död?
Eller vaknade JL upp och insåg vad han gjort? Det stämmer dock inte med ett kallt och sakligt larmsamtal.