Är det rätt som katolik att se på homosexualitet som en obotlig sjukdom?

Vill man inte förstå utan bara gå till ytterligheter hela tiden så orkar inte folk med en till slut.

Jag tror han menade mellan vuxna, då det är underförstått. Men det är så jag ser det, så vi får vänta på förklaring från pudelo.
Men mina frågor kvarstår ändå. Men de gäller bara de som vill förbjuda homosexualitet.

Ibland måste man dra saker till sin spets för att tydliggöra att ett argument inte håller. Din invädning kan användas för att ursäkta pedofili och nekrofili. Du får vara mer precis när du uttrycker dig om du vill slippa sådana påpekanden.


Har någon annan än du sagt något om förbud här i tråden?

Nej, det är nog bara jag. Det brukar sluta med det för det mesta. Men jag kanske gick händelserna i förväg.

Tack, det var en bra fras. Den ska jag också använda nästa gång jag blir påkommen med fördomar.

Fördomarna bygger på erfarenhet. Men varsågod.

Frågar är mera om hur man ska tänka själv själv som kristen, och mindre vilka ord man ska använda vad gäller homosexuella. Om "sjuk" låter illa kan jag låta bli och tänka på ett annat ord att använda..

Att anse att någon är sjuk är inte att se ner på dem. Det finns många beundransvärda personar som är sjuka.

Håller med dig fullt ut här. Om inte Franciskus var så mån att inte förarga PK-pressen skulle han nog också yttra sig så tror jag.

När känslorna går på högvarv kan synden blandas ihop med äkta kärlek. Förstår inte du upphöjer erotisk kärlek till något som inte kan vara fel?

Jag vill inte gå runt och ljuga eller slingra mig undan frågan när den dyker upp nästa gång. Jag vill ha ett uppriktigt svar.

Nej, vi är inte alla nödvändigt viss Guds bästa barn. Dock gör vi rätt i att följa Jesu kyrka. Gå inte OT nu.

Orden "obotlig" och "sjukdom" är problematiska här. Varför skulle någon form av kärlek mellan vuxna människor vara sjukt? Världen behöver nog mer kärlek, inte mindre.

Med det sagt, är jag nog inte heller säker på att det skulle vara obotligt. Visserligen är det många som har försökt "bota" homosexualitet, och säkert också många som själva har velat bli "botade". Har det någonsin lyckats? Men vår förståelse av kropp och hjärna går ju framåt. Det görs redan avancerade operationer på transsexuella som vill byta kön. Är det verkligen för alltid helt omöjligt att ändra även i huvudet (eller var det sitter) vad man går igång på sexuellt? Tvivlar faktiskt. Hoppas också att det inte är så. För det finns ju sexuella böjelser som verkligen ÄR problematiska som t ex pedofili. Homosexualitet är inte ett problem öht, men OM någon önskar byta sexualitet (kan iofs även tänkas finnas heterosexuella som vill bli homo...) så vore det nog iaf inte mindre bra än att kunna byta från snopp till snippa eller tvärtom.

Betr katolicism och homosexualitet är det kanske inte heller alldeles hugget i sten hur det ska vara. Konstaterar iaf att kanske världens mest katolska land, Filippinerna, också är väldigt tolerant till homosexualitet.

Modern medicinsk vetenskap avgör inte vad som är sjukt eller friskt på basis av om du har avvikande egenskaper. Går man efter den principen skulle det innebära att personer med IQ över 135 är gravt sjuka. Det är mycket avvikande att ha sådan hög IQ. Vad som är sjukt och friskt bygger på värderingar inte enbart på fakta.

'Guds urplan' är nog svårt att ur det teologiskt perspektiv försvara från din utgångspunkt om avvikelser. Hur många avvikelser existerar i världen? Miljontals. Världen bygger på avvikelser. Så då måste Gud enligt ditt resonemang ha gjort många misstag eftersom alla dessa avvikelser går bortom guds urplan. Då uppkommer frågan: Är Gud då allsmäktig?

Skälet till att det är homofobiskt att betrakta homosexualitet som en sjukdom är liknande skäl till varför det betraktas som rasistiskt att förespråka raslära. Det finns en koppling mellan de två. Och det är att det föreställningar som saknar vetenskapligt stöd. Det går inte att bota homosexualitet (det är i många fall dessutom direkt skadligt för den som behandlingen utförs på). Dessutom faller din idé om att bota, eftersom ditt resonemang ännu inte påvisat att det är en sjukdom och är det ingen sjukdom finns det inget att bota.

Som jag argumenterade för i en annan tråd är att religiösa, etiska påbud i grunden bygger på auktoritetsargument (X är rätt/fel därför att Gud säger det) snarare än förnuftsargument. Om hela utgångspunkten är att det som är rätt är vad Gud säger då spelar det ju ingen roll vilka förnuftsargument som talar emot det Gud säger. Guds etik blir inte öppen för rationell kritik. Det innebär att även om det finns hundra hållbara motargument mot Guds påbud, har det ingen betydelse för den religiöse eftersom utgångspunkten är att det Gud säger alltid är rätt. Det är ungefär som att jag skulle påstå att allt jag säger är sant och aldrig ge upp det oavsett vilka invändningen någon annan kommer med. Då skulle det vara meningslöst att föra en rationell diskussion med mig.

För att dom begår sjuka handlingar.

Synd kräver soning på ett eller annat vis. Det är något negativt. Men att ingen vill något negativt, så är det inte.

Men ge dig. Det är synd enligt bibeln. Gilla läget. Vill du ha censur så finns facebook och twitter.