Kan ni relatera till detta som personer med aspergers?

Jag är en 18 årig man och fick diagnosen aspergers syndrom från en tidig ålder och jag har under mitt liv själv fått lära mig en hel del om vad det innebär att ha denna formen av autism t.ex känslighet för ljud och känsel.

Jag vet inte vad jag ska säga om detta men ibland så höjer jag tydligen rösten när jag pratar och min pappa säger att jag skriker men jag uppfattar det inte så.

Jag får ibland höra också att jag måste träffa vänner i skolan och att jag måste vara mer social och spendera tid med familjen istället för att sitta framför datorn uppe på mitt rum.

Men internet för mig är det ända sättet att ha några vänner eller socialt umgänge överhuvudtaget utanför min familj ,boendet som jag går till efter skolan som jag går måndag till fredag på annan ort eller flera av lärarna på min skola.


Jag träffade t.ex en kille från Ungern på steam via tf2 som hade autism precis som mig och brukade ofta prata om tecknade program från Nicktoons/Nickelodeon t.ex Harvey beaks(Harvey näbbson).

Jag har alltid haft svårt att skaffa vänner och behålla dom och det är inte helt ovanligt att det slutat i hetska bråk och konfrontationer även den våldsamma sorten.

Hur det fungerade under grundskolan var att jag följde ett schema med saker jag skulle göra under dagen därför att jag är beroende av rutiner för att få saker gjort.

På det boende jag går till varje dag efter gymnasieskolan så är det också tydliga scheman på olika aktiviteter t.ex läxläsning och en tid på 30 minuter efter skolan där jag får använda mobilen.

Jag gick ut grundskolan i en vanlig skola men i en specialklass och efter grundskolan började jag på en skola för ungdomar som har olika funktionsvariatoner på annan ort på en privatskola.

Anledningen var att min pappa ville att jag skulle lära mig sociala kunskaper och skaffa vänner. Detta har inte lyckats och egentligen ville jag inte börja där utan på en annan skola i min egen hemregion.

Men han övertygade mig att göra det valet till ett gymnasium på distans trots att det fanns skolor av den typen i min hemkommun men han lät mig inte välja dom för han ansåg att jag inte skulle få lära mig att vara social och skaffa vänner om jag valde dom.

Nåt som jag för höra ibland som gör mig mycket arg inombords är när han säger att jag är handikappad när jag gör något som han tycker är fel.

Jag gillar inte heller att bli påmind om jag att jag har aspbergers av honom därför att det känns bara som att det används emot mig.

Jag har själv en del problem bland annat inlärningssvårigheter och jag brukar ofta vara uppe långt inne på natten oftast för att oanera till fotfetish porr för att försöka sova eller surfa på internet.

När jag var yngre brukade jag läsa många böcker t.ex skriet från vildmarken samt lyssna på nattradio som oftast var vaken med p3 och p4 vilket jag ibland kunde göra en hel natt utan att somna.

En anledning till att jag har dessa sömnsvårigheter samt att jag under en lång tid inte kunde sova med släckta ljus skulle kunna vara en incident som jag hade som barn.

Jag minns det så väl och minnena hemsöker mig än idag och det som hände var att jag drömde att jag lekte på min gamla förskola och jag hörde ett kvinnoskrik.

När jag vaknade hörde jag samma skrik men den här gången var det värre därför jag kunde se en skuggfigur som sprang i mitt sovrum och sen kände jag hur den försökte dra mig ur sängen.

Efteråt gömde mig under täcket och jag var mycket rädd och började ropa på mamma som kom in.

Jag har också vissa problem med att hantera vredesutbrott när det kommer till vissa spel
speciellt i pokemon showdown när jag förlorar
då jag kan misshandla mig själv och ibland förstöra egna saker.

En gång bankade jag av rent raseri min mobil i bordet så hårt att skärmen blev svart och slutade fungera dock inga sprickor.

Jag är också en kompulsiv lögnare och detta är ett problem som funnits där längre än jag kan komma ihåg.

Ibland har jag även haft incidenter av våld mot mindre barn när dom gjort narr av mig eller vägrat lyda t.ex att drämma deras ansikten ner i bänken med huvudet före flera gånger tills dom börjar gråta och skrika åt mig . Detta har dock bara hänt ett fåtal gånger och jag skulle inte göra något sånt idag.

Jag behövde ljuga för pappa att jag snubblat och tappat mobilen i golvet för att få den skickad till reparation vilket kostade en 1000 lapp.

Jag har 0 % koll på min ekonomi som är i ruiner efter alla inköp av skräpmat och presentkort på google play därför att jag får inte handla online med mitt kort.

Jag är väldigt impulsiv och tar ofta impulsiva beslut vilket jag inte heller fått någon lösning på .

Mina första 4 månader på gymnasiet var ett levande helvete därför att jag utvecklade en depression som ledde till flera självmordsförsök och betyg som gick åt skogen samt att jag inte fick någon hjälp från någon lärare alls .

Mina betyg återhämtade sig efter att jag berättade om mina besvär för mamma och det har blivit mycket bättre när det kommer till betygen sen dess.

Jag var inte som andra barn heller som liten och jag försökte ofta rymma trots att mina föräldrar satte upp staket runt huset vilket jag klättrade upp för med hjälp av en cykel.

Jag har utvecklats mycket dom senaste åren och gjort stora framsteg i min utveckling men mycket återstår att se hur min framtid kommer att se ut efter gymnasiet.

Jag vet inte vad jag ska bli för något eller vad jag ska jobba som men jag vet att en hög utbildning är inget jag söker utan jag vill gå en egen väg och inte leva som ett får resten av mitt liv.

Jag har haft så många tankar på vad jag skulle kunna göra vare sig det är programmering att göra tecknade filmer eller att spela piano men inget av dom har kommit speciellt långt.

Jag trivs faktiskt mycket bätte i skolans värld och på boendet en vad jag gör hemma hos pappa trots att han är mycket snäll. Jag skulle dock aldrig våga säga emot honom och det gör jag inte heller därför att man vill inte vara nära honom när han får ett utbrott vilket mycket sällan sker.

Men när det händer och det handlar om mig så ska han alltid vråla om att jag ska lyda och att han bestämmer med en stämma som får mig att känna skräck även fast jag kanske inte visar det.

Det är därför jag har en stor respekt för honom som en person som är rättvis och mycket snäll men som inte tål provocering.

Jag minns tydligt en incident från flera år sedan då han blev så arg att han förstörde fjärrkontrollen till dvdspelaren i raseri.

En annan gång så slog jag igen bildörren väldigt hårt när jag skulle besöka min farmor och han lyfte upp mig i jackan för att han uppfattade mig som agressiv vilket jag inte var.

Detta är saker som jag inte har delat med någon annan och det har varit så många tankar i mitt huvud angående mitt förflutna hur det har påverkat mig som person och hur min framtid kommer att se ut att jag var tvungen att dela med mig av detta.

Vad är era livsupplevelser och erfarenheter angående att leva med aspergers samt att vara tillsammans med andra ungdomar på spektrumet? .

Jag har aspergers och har verkligen tränat på just detta att hålla nere rösten morsan sa alltid skrik inte till mig när jag trodde att jag pratade tydligt.

Då tar vi det från början: DU är ingen pojke. Du är en man!
Sedan tror jag att du egentligen har fler diagnoser än aspergers.
Kolla med psykiatrin om det inte är så att du även har ADHD, Tourettes etc också.

Du och din pappa är nog lite lika varann va?

Sen tycker jag inte det här låter som Aspergers. Men jag har ju ingen utbildning för att påstå nåt sånt men jag tror det kastas diagnoser till höger och vänster för att det är bekvämt för vården att slippa gå på djupet.

Oavsett vad du har för diagnoser så behöver du inte fastna i de attribut som hör till den diagnosen. Människan utvecklas. Styr din person mot den du vill vara så kommer du ta mikrosteg hela tiden och komma närmare den personligheten.

Jag tycker inte det låter som Aspergers alls. Du har vissa psykotiska inslag och verkar lägre begåvad än normalt vilket är ett krav för att ens få en diagnos. Ta inte illa upp men du kan ha någon form av utvecklingsstörning.

Du har asperger. Troligen har din pappa det också. Se till att välja ett yrke där detta t o m kan vara en fördel.

Ett säkert kännetecken med människor som har ASD, ljuger helst inte. De vill hellre vara ärliga och raka. Det är mina erfarenheter av att ha lyssnat på dessa människor vid samtal.

Din oärliga sida med att dra upp lögner kan komma ifrån rädsla. Rädsla från din argsinta far. Nej jag tror inte du har respekt för honom. Du är rädd tror jag.

Som barn kan du ha agerat ut mot andra, pga att du inte fick utlopp för dina känslor med dina föräldrar?

Angående utbildning. Människor utan utbildning lever tyvärr sina liv som får. Så är det.
Men vad vet jag? Kanske du ändrar dig och vill använda din intelligens till något?

Jag vet faktiskt inte vad det skulle kunna vara men det skulle inte skada att kontakta en psykolog för att se vad det handlar om.

Det kan vara som du säger att jag kanske är lägre begåvad än normalt men det kan också vara något annat okänt.

Fram tills dess att jag tar kontakt med en psykolog så ska jag försöka leva så normalt som möjligt och inte fundera för mycket på det där därför att det är inte bra.

Det finns också en annan mörkare sida som jag också vill prata om kortfattat som jag inte hann ta upp i mitt ursprungliga inlägg på grund av timern på 60 minuter.

Jag vet inte varför det jag är så men yngre barns fötter är något som jag tänder på men som jag samtidigt tycker är oemotståndligt söta.

Detta är dock inte enbart begränsat till denna gruppen och jag gillar också kvinnor i min ålder och även äldre kvinnor om dom är vackra nog för min smak.

Jag avskyr dock dom som vill ha sex och sexuella relationer med barn och som vill göra illa barn med sexuellt våld.

Dom som begår dessa gräsliga och omänskliga brott bör sitta i fängelse i många år utan möjlighet till frigivning.

Det är sant att jag har gjort en hel del märkliga och ifrågasattbara saker under mitt liv men jag har samtidigt en sida av mig själv som inte vill skada andra utan försöka hjälpa andra.

Det där med barns fötter... "tänd" är inte passande att beskriva sånt. Det räcker med att du tycker barnfötter är gulliga.

Jag själv kan uppleva att det "gör ont i hjärtat" om ett litet barn tappar sitt gosedjur eller bara av att höra på kattungar som tigger mat. Så gulligt...!

Självklart är det ingen hjärtinfarkt på gång. Bara blandade känslor.

Din pappa får göra vad han vill mot dig men du ska bara ta emot det och lyda som en hund. Han låter som en snäll person.

Kontakt med en psykolog..? Du vet att din påstådda neuropsykiatriska undersökning är gjord av en psykiatriker, utnyttja dina kontaktpersoner som du har fått.

Och du kan omöjligen vara lägre begåvad än normalt.
Grundkriteriet för autism är hög intelligens.

Dessutom är du nyreggad och har pedofilia tendenser. Trollvarning