Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Här är merparten av den debattartikel av klimatforskare som publicerades i DN Debatt i våras:

Långt innan dagens skolungdomar var födda var vetenskapen tydlig rörande människans påverkan på klimatet. Men nu handlar det inte längre om risker i en avlägsen framtid på avlägsna platser. Vi ser förändringar redan i dag och vi upplever dem på nära håll.

Framtiden kommer att präglas alltmer av naturens återkopplingar på förändringar som vi initierat. Dessa återkopplingar ligger i stor utsträckning utom vår kontroll. Det är möjligt att vi redan har passerat vissa trösklar som gör att det i praktiken inte längre går att förhindra till exempel mycket stor avsmältning av landisar på Grönland och Västantarktis eller förstörelsen av merparten av korallreven.

Parallellt med detta sker just nu stora samhällsförändringar. Företagsledare världen över rankar klimatrisker som de största hoten mot världsekonomin. Opinionsundersökningar visar att en majoritet av befolkningarna i USA, Europa och Kina är djupt oroade över klimatförändringarna.

Men den snabbast växande reaktionen kommer från våra barn som reser sig mot vuxenvärldens oförmåga att agera på vetenskap som varit tydlig under årtionden.

Greta Thunbergs skolstrejk, varje fredag sedan september, har inspirerat tiotusentals ungdomar och äldre att organisera sig för att uttrycka oro och krav på att samhället ska göra vad som är nödvändigt enligt vetenskapen för att begränsa klimatförändringarna. I dag fredag den 15 mars genomförs en unik global manifestation av detta, Global Strike for Future. Den är i skrivande stund planerad på 1325 platser i 98 länder.

Ungdomarna har fått kritik för att de inte följer skolplikten. Deras metoder må vara kontroversiella i vissas ögon, men de gör uppoffringen för att undvika betydligt större uppoffringar i framtiden. Ungdomarna strejkar för det som alla generationer förväntar sig, rätten till en framtid och att beslutsfattare ska ta ansvar utifrån vetenskapliga insikter. De ber också vuxna att ansluta sig, vilket alltfler hörsammar.

För över hundra år sedan påvisade kemisten Svante Arrhenius att förbränning av fossilt kol påverkar mängden koldioxid i luften och att det skapar klimatförändringar. För sextio år sedan kunde geokemisten David Keeling mäta hur halten koldioxid i atmosfären steg. För femtio år sedan tog Sverige upp klimatförändringarna i FN:s Generalförsamling. För drygt trettio år sedan grundades FN:s klimatpanel IPCC. För tre år sedan skrevs Parisavtalet under. I höstas publicerade IPCC ännu en i raden av sina noggrant genomarbetade sammanställningar av forskningsläget. Denna gång med fokus på 1,5-gradersmålet. Rapporten visade hur allvarligt läget är och vilka oerhört kraftfulla åtgärder som måste vidtas för att överhuvudtaget ha möjlighet att begränsa globala uppvärmningen i linje med Parisavtalet.

Den allt högre halten växthusgaser i luften gör att värme lagras i hav, luft och mark. Glaciärer smälter, havsnivåer stiger, haven försuras. Det hydrologiska kretsloppet, vatten som avdunstar och faller ner som nederbörd, blir intensivare. Förändringarna är ur ett geologiskt perspektiv mycket snabba. Växt- och djurarter som inte hinner anpassa sig dör ut. Förluster av arter och genetisk variation minskar ytterligare ekosystemens och människans anpassningsförmåga till förändringar av klimatet.

Varje år publiceras tusentals vetenskapliga artiklar som visar samband och följder av människans påverkan på klimatet. Vetenskapen är tydlig, grunderna enkla att förstå och det finns en enighet inom forskarvärlden om att effekterna av de mänskligt skapade klimatförändringarna leder till omfattande konsekvenser för ekosystem, samhällen och individer. Många väsentliga förändringar är irreversibla, det vill säga går inte att ”backa” eller kompensera.

I dag gör samhället varken tillräckligt för att minska påverkan på klimat och ekosystem, eller för att förbereda oss för konsekvenser av denna brist på agerande.

När vi förbränner fossilt kol ökar mängden koldioxid i atmosfären. Hur fördelningen mellan atmosfär och ekosystem därefter sker är inget vi kan styra annat än i begränsad omfattning. Kol som lagrats i till exempel hav och biomassa kan återföras till atmosfären utom vår kontroll.

Parisavtalet satte tydliga mål och för att begränsa den globala uppvärmningen så det är nödvändigt att begränsa mängden fossilt kol som förbränns. Sedan industrialiseringens början fram till i dag har vi förbränt omkring fyra femtedelar av den mängd fossilt kol som får förbrännas, den så kallade koldioxid*budgeten. Kvar är med andra ord en femtedel. Och beroende på hur känsligt klimatsystemet visar sig vara så är det ändå inte säkert att vi klarar målsättningarna i Parisavtalet.

Det finns olika scenarier och antaganden, men slutsatserna är desamma: Vi behöver planera för en värld där vi i princip inte använder stenkol, olja eller naturgas. Vi behöver också utveckla metoder för att ta bort koldioxid ur atmosfären. Och detta utan att överutnyttja skogar och andra ekosystem vilka fyller väsentliga funktioner för biologisk mångfald och som naturliga kolsänkor.

Ju längre vi avvaktar med att kraftigt reducera utsläppen, desto snabbare måste minskningen ske. Varje år som vi ligger kvar på fjolårets utsläppsnivå blir det med andra ord allt svårare att genomföra. I praktiken skjuter vi det nödvändiga arbetet framför oss samtidigt som vi förvärrar problemet.

Ungdomarnas mobilisering av Fridays for Future och Climate Strike visar en generation som tar ställning i en av mänsklighetens största frågor. De förtjänar respekt. Vi som skriver under denna artikel stödjer deras krav och understryker att det för varje dag som går blir allt svårare att hantera denna för mänskligheten och övrigt liv på planeten avgörande fråga.

Artikeln undertecknades av 270 klimatforskare varav 86 professorer.

https://www.dn.se/debatt/vi-klimatforskare-stodjer-greta-och-skolungdomarna/

Säger runeo som aldrig hämtar en filt, eller sätter på sig eller klär av sig kläder, för det är ändå solen, värmepannan och elementen som bestämmer.

Till viss del är det det USA nu får betala priset för. När man stoppade alla bränder kunde också brännbart material lagras på marken i skogarna vilket gjort dem mer och mer brandfarliga.

Du är medveten om att människor är däggdjur och inte kallblodiga va?
Eller vill du kanske bara påstå, helt felaktigt, att co2 är som "en filt" i atmosfären som värmer jorden? Är inte den här tråden sedan länge förbi sånna missvisande liknelser?

Du visar en rättså nedgraderad slutledningsförmåga här.
Jag är kapabel att skilja på uppvärmning och förhindrande av onödigt energitapp!

Solen värmer!

Atmosfärens gaser, där CO2 ingår med 415 ppm, täcker ett pyttelitet spann av jordstrålningen och det tillsammans med vattenånga/vattendroppar med ca 40000 ppm och som dessutom täcker mycket större del av våglängdsområdet, kan minimera värmeförlust från jorden.
Catfish?

En filt är lika lite värmande som atmosfärisk co2. Men båda stoppar upp utstrålning något lite och ändrar temperaturen något lite.

Moln är betydligt mer isolerande vilket man kan få demonstrerat kalla molnfria nätter. Moln täcker ungefär 65 % av jorden och de både absorberar utstrålning samt reflekterar instrålning. Om molnigheten skulle förändras globalt, kvalitativt eller kvantitativt, så skulle det orsaka en klimatförändring.

Men vad som ändras för närvarande är halten koldioxid i atmosfären. I och med att den stiger exponentiellt så ökas medeltemperaturen stadigt år från år. En knapp grad per hundra år låter inte mycket men är extremt mycket i klimatsammanhang. Den naturliga medelhöjningen efter en istid är bara 0,1 grad per hundra år.

Är du medveten om hur ojämnt fördelad vattenånga är i atmosfären? För att kunna komma upp i dina 40000 ppm måste temperaturen vara över 30 C! Går du istället högt upp i atmosfären, närmare tropopausen, är mängden vattenånga mindre än CO2. Gaserna kompletterar varandra, men underskatta inte effekten av CO2.

Nej, det är att människan reverserar naturliga processer som fått fungera ostört i miljontals år. Man utnyttjar en naturlig resurs utan konsekvenstänkande - eller jo, Exxon visste att det var en dålig idé för naturen men dolde sina vetenskapliga resultat. Eller var det Marxister inom Exxon som gjorde ful vetenskapspropaganda? Marxxism?

Du använder ordet "marxistisk" hela tre gånger i ditt svar. FYI så är marxismen i praktiken stendöd och förpassad till historien. Du kan lugnt tagga ner och sluta oroa dig för marxistiska propagandister bakom buskar och träd.

Naturen är inte höger eller vänster. Den bara fungerar enligt naturlagarna. Du ska vara tacksam för allt som vetenskapen kunnat åstadkomma genom att studera dessa naturlagar. Annars hade vi ätit dioxiner, krockar i bilar utan bälten, och gått rakt mot en klimatkatastrof utan att ha en aning.

Säger runeo som har vinterkläder på sig mitt i sommaren, man blir ju inte alls varmare enligt hans logik.

De är inte missvisande. Kläder och annat hjälper till att reglera temperatur.

Ställ dig den här frågan. Betyder atmosfären över huvud taget någonting vad gäller temperaturer på jorden? Det känns som att vissa argumenterar att det vore precis likadant utan atmosfär.

Solen värmer! Ingen inblandning av CO2 förrän jordstrålningens IR sänds ut.
CO2 gör sitt mesta jobb nära jordytan. Alltså typ bevarar solens värmestrålning som återstrålas som IR.

Problemet med vetenskapen om klimatet är att klimatet är komplext och vetenskapen är försiktig. Det finns skäl att tro att läget är värre än vad klimatmodellerna visar. Koldioxidutsläppet de senaste hundra åren skulle mycket väl kunna leda till kedjereaktioner som snabbt ändrar alla förutsättningar.

Uppvärmningen av haven skulle t.ex. kunna leda till global höjning av luftfuktighet och molnbildning så att medeltemperaturförändringarna skenar iväg åt endera hållet på ett sätt som ingen har förutsett.

Kanske får vi snart veta? Jag tror i varje fall det.