Det har helt klart hänt något. Jämför med när Jan Helin lämnade Aftonbladet. Då var det planerat, han gjorde intervjuer, han hade färdigt jobb på SVT och pratade om glatt om det.
Som här till exempel.
Mattsson däremot försvinner helt plötsligt, mitt i semestermånaden juli. Han snarast smyger ut efter alla år och verkar inte ha någon plan alls. Ännu konstigare är hela historien med 25 år. Även om det skulle ha skurit sig med styrelsen vore det smidigt att låta honom göra sitt jubileum, och i samband med det tacka för sig, konstatera att det är dags att göra något annat, ha tid att hitta nya uppdrag o.s.v. Det är väldigt konstigt och känns panikartat.
Rent arbetsmässigt är det möjligen tidningens riktning eller publiceringarna under Metoo som väl är det som är känsligt. Jag tror absolut inte att det är Mattssons verk att ha en något mer sansad profil som inte är lika PK utan det har nog tvingats fram uppifrån. Någon ser en marknad för det, att gå i GP:s fotspår. Och det är klart att det är väldigt trångt i PK-träsket, särskilt när konsumenterna mycket består av äldre.
Men det är ändå konstigt att det här sker så snabbt. Man behöver knappast ta tag i den surdegen mitt i juli. Då känns det snarast som något allvarligt har hänt, ett extrainsatt möte tillkommit och Mattsson helt enkelt fått kicken.