Citat:
Ursprungligen postat av
Ugglan.
För tydlighets skull: "Hanna" hörde bråket pågå MITT I SKOGSDUNGEN, mellan Ekuddenvägen och lekplatsen redan när hon kom ut ur huset. Det var också där - mitt i skogsdungen - som skorna senare hittades. Någon kastade iväg skorna under stor stress, sannolikt just där som de hade åkt av eftersom de troligen låg i vägen och kunde komma att pocka på uppmärksamhet inom en ganska kort tid om de hade fått ligga kvar - fler personer kunde ju snart komma gående.
Vad är din källa för "
MITT I SKOGSDUNGEN"? Det står inte i förhöret. Där talas bara om vilken riktning ljudet kommer från. I Radio Skaraborgs Helenafallet är kvinnan intervjuad, om än inte med egen röst. Där säger hon att hon hörde väsen "uppe vid stora vägen". "Å vad skönt att det löste sig, tänkte jag, och att de åkte iväg".
Källor:
https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/904002?programid=3103 c:a 11:20-12:50
https://sverigesradio.se/Diverse/AppData/Isidor/Files/97/5c3921f8-85fa-4db9-aa0c-27219ff485fc.pdf
EDIT: Samtidigt är det väl inte mer än 40-60 sekunders promenad mellan fyndplatsen för skor och vägen, så jag är benägen att tro att Sonja i praktiken hörde röster från fyndplatsen.
I förhöret säger hon att bråket slutade med "ett sådant ljud så som en bildörr låstes eller stängdes igen. ***** hörde dock ingen bilmotor som var igång och såg heller ingen bil". Ett problem i sammanhanget är att förhöret kan tolkas som att Sonja var ute 02:10-02:30, alltså på 20 min promenad medan radiointervjun kan tolkas som att hon gick från sin bostad upp till cykelvägen och inte mer än så. Om det senare är fallet så blir 02:10-02:30 en ungefärlig tid , dvs bråket skulle ha kunnat hörts 02:25.
Om man jämför med FUP i samband med mordet i Vänersborg förra året så ser man att folks tidsuppfattning på natten är mycket flytande, såvida de inte kan fästa det mot att de såg på klockan. I Helena-fallet finns inget vittne nära Helenas bostad som fäster sina tider mot en samtida klockobservation eller motsvarande, så tiderna måste i alla fall ses som ungefärliga.
För övrigt kommenterar Jenvén i radioinslaget nedan att "det är svårt att värdera det, det är ju självklart att det kan vara en alldeles korrekt iakttagelse, men just att vid första frågetillfället så hade hon varesig hört eller sett någoting även om hon då visste att en kvinna var borta och till och med att, tror jag, att hon visste att det var Helena Andersson som var borta."
https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/904002?programid=3103 c:a 12:50-13:30
Jämför detta med hur Sonja i första regelmässiga förhöret säger "**** tycker det är konstigt att ingen tidigare ansett att hennes uppgifter varit intressanta". Detta tyder för mig på att de första poliserna klantat sig vid första "frågetillfället". Sonja indikerar ju att hennes uppgifter negligerats från början snarare än att hon kompletterat uppgifterna i efterhand. Däremot står det klart att hon först senare kommit fram till att det måste vara just Helena hon hört.