Jag fortsätter tjata om hushållens skulder som för mig är det mest relevanta när det kommer till bostadspriserna:
Citat:
Hushållens lån fortsatte att öka, men i en långsammare takt under första kvartalet 2019. Den årliga låneökningstakten var den lägsta på nästan fem år. Hushållens finansiella sparande var 59 miljarder kronor under första kvartalet i år. Det var lågt i jämförelse med motsvarande period de senaste åren.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/finansrakenskaper/sparbarometern/pong/statistiknyhet/sparbarometern-1a-kvartalet-2019/
Fortsatt minskad tillväxttakt alltså, nu under 5% årlig takt. Vi får gå tillbaks till 2014 för att hitta en lika låg ökning (både i nominella tal som procentuellt). Såg även att bostadsrätter ingick i hushållens sparande. Vilket lär innebära att "sparandet" dyker i takt med bostadspriserna (och förklarar det höga "sparandet" som ofta redovisas i Sverige).
Det ohållbara i situationen går även att se från följande citat:
Citat:
Nettoköpen av ombildade hyresrätter och nyproducerade bostadsrätter uppgick till 7 miljarder under första kvartalet 2019, vilket var 2 miljarder lägre än under det fjärde kvartalet 2018.
Kollar vi sedan här
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-byggande-och-bebyggelse/bostadsbyggande-och-ombyggnad/nybyggnad-av-bostader/pong/statistiknyhet/fardigstallda-nybyggnader-ombyggnad-och-rivning-av-flerbostadshus-2018--definitiva-uppgifter/ så färdigställdes ca 45 000 nya lägenheter i flerbostadshus 2018. 50% av dessa var bostadsrätter.
En överslagsräkning där vi antar att varje lägenhet försöker säljas för 3 miljoner ger att nya lägenheter för 17 miljarder per kvartal pumpas ut. Det "saknas" alltså 10 miljarder per kvartal med nuvarande köptakt. Någonting måste ge. Nu är kvartal 1 normalt kvartalet då hushållens lån ökar minst, så jämförelsen haltar kanske något. Men huvudpoängen kvarstår då det max brukar röra sig om 15% skillnad från medel över året.
---------
Något som togs upp i en annan tråd som kan vara relevant även här är kommunkrisen. Den krisen lär bara öka och ett sätt att få in pengar till kommunkassan är att sälja av tillgångar som offentliga fastigheter och kanske tom hyresfastigheter. Skulle kunna sätta ytterligare press på bostadsmarknaden.
---------
För den intresserad av den Australienska marknaden kan denna podcast vara av intresse (främst detta avsnitt kanske)
https://thejollyswagmen.com/new-blog/johnhemptonbubbleweek
Vissa jämförelser med Sverige/Stockholm går att göra, men jag tror det på sina håll vart ännu värre i Sydney. Främst pga att många jobbat på provision som baserats på hur stora lån de kunnat ge ut. Mest intressanta för mig var att deras lånetak var 6,8ggr årsinkomsten (netto tror jag) men att den gick att förhandla upp ända till 10 ggr med rätt kontakter. Det är nog där någonstans (max 6-10 ggr årsinkomsten) vi legat i Sverige också om vi räknar netto och inklusive bostadsrättsföreningarnas skulder.
Gästen i podcasten trodde att variationen i prisfall skulle skilja stort mellan områden. Sämre områden kan falla i princip 100% medans fina områden kan ligga kvar i pris då de mer är beroende av antalet rika personer. Kan hålla med där. Lägenheter och villor i sunkiga förorter till Stockholm ligger antagligen sämst till.
Hur stor krisen i Australien blir trodde han berodde på hur stor andel som var "överbelånade" (säg över 5-6 ggr årsinkomsten eller dylikt) och om arbetslösheten hölls under 10% eller ej. Även att deras dollar kunde ta en stor del av smällen då de har en stor turismsektor som skulle gynnas av det och att deras råvaruexporter skulle öka.