Män är mer känslostyrda än kvinnor.

Vetenskapen söker inte lita på någon beroende på meriter, titlar, popularitet eller år av praktik.

En hypotes håller bara när den är attackerad från alla håll, av de skarpaste hjärnorna i Världen, och ändå överlever anfallet. Ifall den dessutom får empirisk stöd kan den höja sig i status till en accepterad teori.

Exempel på detta kan vara just Carl Mengers subjektiva teori av värde inom ekonomi. Finns få teorier inom ett fält med så mycket tolkningsföreträde som är så universalt accepterade, bara några rostiga marxistiska ekonomer kanske håller fortfarande hårt i deras Marx bibel i tro att varor får objektiv värde utifrån arbetsvärdesteorin (som faktiskt Adam Smith och Riccardo trodde på).

Denna teori hade sin gogrund i en paradox, som var "paradoxen i värde" som är urgammal; och den frågar sig hur det kommer sig att vatten som man har så mycket användning av har så lite värde, medan diamant som har noll användning är av så hög värde.

Adam Smith som själv presenterar paradoxen ger dålig svar, att det beror på hur mycket arbete som läggs ner för att få diamanten jämfört med vattnet. Därmed arbetsvärdesteorin.

Paradoxen fördjupas dock när du vandrar genom Sahara öknen, snart död av törst, med en stor diamant i fickan. När du stötter på en benduin med vatten, vilket värde har diamanten jämfört med vattnet?

Därmed att värdet på allt är subjektivt och beror knappast på hur mycket arbete som läggs ner på en produkt. Hela marxismen utgår dock från att det är arbete som ger produkter värde, vilket är en utav anledningarna att den inte kan applikeras som grund för samhället utan katastrofala följder (vilket är ungefär som att skicka iväg raket i ljusets hastighet utan att tro på relativitetsteorin).

Sorry, du fick inte kort svar här. Jag gillar dock hermeneutik, jag tror inte att man kan inom exempelvis psykologi leva på enbart beteendevetenskap och andra mer empiriskt grundade teorier, och älskar Jung och Nietzsche trots att de lever mycket på intuition och det alltså inte handlar om hård vetenskap, och Peterson använder sig av dessa för att söka sig djupt in i outforskade områden och han ger tolkningar som jag finner vara av stor värde (om än det ofta handlar om icke falsifierbara påståenden). Jag tror (men är inte säker) på att medvetandet är en svart låda som vetenskapen aldrig logiskt fullt ut kan förstå sig på, därmed att man får navigera sig genom intuition och gammal hederlig "visdom" istället för obestridlig information som ser lika ut för från vilken vinkel man än observerar subjektet.

Män och kvinnors beteendeskillnader och hur testosteron förändrar hjärnan och beteenden har dock studerats empiriskt från alla möjliga vinklar av neurologer och biologer. Det tycks mig obestridlig fakta att våra behov och beteenden styrs av hormoner (och att män och kvinnor har väldigt annorlunda uppsättningar av hormoner), jag vet inte riktigt hur man ens kan strida mot verkligheten på sådan sätt som idag vi bevittnar från ideologer.

Jämställdhetsparadoxen är väl bara körsbär på tårtan, den behövde aldrig ens existera för att motbevisa likhetsfeminismen.

Jag diskuterar inte utifrån likhetsfeminism som jag är dåligt insatt i vad det ens är. Jag har aldrig stött på någon som varit obekväm med jämställdhetsparadoxen utifrån en ideologisk position att män och kvinnor är lika. Den här diskussionen började när jag ifrågasatte Lobstrs påstående att jämställdhetsparadoxen har visat att med helt fria val gör kvinnor i större utsträckning samma utbildnings- och yrkesval som sina medsystrar trots att trenden i mer jämställda samhällen varit den motsatta. Sedan om läsare, sina vanor trogna, som Hexenhammer gjorde, klistrar på likhetsfeminism på mig är inte mitt problem. De kan väl inte tänka utanför narrativet "vetenskap" mot likhetsfeminism och tolkar alla som skriver som tillhörande antingen ena eller andra sidan. Mitt problem är hur jämställdhetsparadoxen påstås visa det ena och det andra, inte vad den faktiskt visar.

Läs på om 1900talets historia och sluta gör såna rent av urkorkade uttalanden.

Det är du som nedvärderar. Hela tiden. Att du har noll självinsikt är väl egentligen mest hemskt för dig, du måste göra bort dig ofta.

En utav hypoteserna till att jämställdhetsparadoxen existerar är ju att kvinnor söker leva ut naturliga instinkter när de har ett system med stor offentlig sektor som ger de möjligheter att leva ett bra liv med trygga karriärsmöjligheter där det finns goda inkomster. Vi har exempelvis 66% kvinnliga chefer i vår enorma offentliga sektor, det låter ju som en trygghet som man gärna söker till som kvinnor, med fler semestrar, tryggare anställningsvillkor, mindre arbetsbörda, mindre tuff konkurrens, etc.

Man kan alltid söka efter undantag där utvecklingen sakta går framåt (typ det blir faktiskt lite fler kvinnliga ingenjörer med tiden), däremot så går ju antalet kvinnliga entrepenörer bakåt:

https://www.va.se/nyheter/2018/06/18/vake/

Sverige är 6e sämst ibland utvecklade länder där. Jämställdhetsparadoxen gör väl en meta-analys på en massa länder och visar på väldigt tydlig mönster.

En kvinna i Indien måste bli ingenjör/datavetare för att tjäna bra pengar och går då emot sin naturliga inklination för att få ett bra liv. Hon söker arbete på ett mer pragmatiskt sätt än svenskor och norskor då hon måste det. Thailändskor, kinesiskor och ryskor startar företag för att det är vägen till att bli självständig. Kan man få ett bra liv där man gör sysslor som kvinnor trivs med (att sitta framför en dator 8-12 timmar per dag och programmera kanske inte är drömlivet) utan att kämpa mot männen i otrygga förhållanden (vilket det alltid är att vara egenföretagare) så verkar kvinnor göra det. Det är väl hypotesen bakom jämställdhetsparadoxen som jag finner mest trolig.

Det är rätt uppenbart att du är under 18. Vet du att det inte är tillåtet på forumet?

Vad tror du annars "idéer" är för något?
De tar plats i människors huvuden, de sprids, diskuteras, debatteras och kan slutligen ta någon typ av form, beroende på vilken idé det är vi pratar om.

Idéer har självklart lika mycket suttit i kvinnors huvuden och spridits via kvinnors kontaktnät samt ageranden som mäns. Allt annat vore ju helt absurt.

Demokrati i det grekiska samhället där enbart fria män räknades som människor och "folk" såg ut så ja. Men detta är ju knappast speciellt "demokratiskt" i våra ögon idag.
Inte heller betyder det att inte kvinnor i dåtidens Athen, inte var sura över ordningen.

Vetenskapen är inte en monolit och forskare är tänkande människor som också sållar och sorterar bland sina och Ockhams rakknivar.
En del fördelar har man av att vara ansedd forskare.
Man kan åtminstone utgå ifrån att en professionell vetenskapsman gjort sitt fotarbete tills det ögonblick då motsatsen bevisats eller de kommer med information som det finns anledning att granska lite extra.

Anledning?
Om alla ska granska allt och hela tiden kommer vi aldrig komma fram nånstans och Isaac Newtons citat "Om jag har sett längre än andra har det varit genom att stå på stora mäns axlar."

Man bygger ny forskning på befintlig forskning. Det är vad som får vår kunskap att växa.
Risken finns alltid att man bygger nya hypoteser på kunskapsluckor, men dessa luckor kan vara mer eller mindre kända och definierade. Lite som Higgspartikeln eller de svarta hålen.

När man däremot bygger ett korthus på falska dikotomier eller falska förutsättningar får vi det vi har i Sverige idag. En skenande ström av "forskning" som förutsätter att vi tror på något vi kan bevisa INTE finns för att uppnå politiska och ideologiska mål.

Det undergräver forskningens trovärdighet. När samma forskning dessutom avkrävs kvoter av litteratur blir den ett sluttande plan, men när man dessutom medvetet tystar all kritik är forskningen för alltid förlorad. Därför är de punkter du tar upp nedan så viktiga. Om vi nu strävar efter att ha så robust kunskap vi bara kan uppnå.[/quote]
En hypotes håller bara när den är attackerad från alla håll, av de skarpaste hjärnorna i Världen, och ändå överlever anfallet. Ifall den dessutom får empirisk stöd kan den höja sig i status till en accepterad teori.

Exempel på detta kan vara just Carl Mengers subjektiva teori av värde inom ekonomi. Finns få teorier inom ett fält med så mycket tolkningsföreträde som är så universalt accepterade, bara några rostiga marxistiska ekonomer kanske håller fortfarande hårt i deras Marx bibel i tro att varor får objektiv värde utifrån arbetsvärdesteorin (som faktiskt Adam Smith och Riccardo trodde på).

Denna teori hade sin gogrund i en paradox, som var "paradoxen i värde" som är urgammal; och den frågar sig hur det kommer sig att vatten som man har så mycket användning av har så lite värde, medan diamant som har noll användning är av så hög värde.

Adam Smith som själv presenterar paradoxen ger dålig svar, att det beror på hur mycket arbete som läggs ner för att få diamanten jämfört med vattnet. Därmed arbetsvärdesteorin.

Paradoxen fördjupas dock när du vandrar genom Sahara öknen, snart död av törst, med en stor diamant i fickan. När du stötter på en benduin med vatten, vilket värde har diamanten jämfört med vattnet?

Därmed att värdet på allt är subjektivt och beror knappast på hur mycket arbete som läggs ner på en produkt. Hela marxismen utgår dock från att det är arbete som ger produkter värde, vilket är en utav anledningarna att den inte kan applikeras som grund för samhället utan katastrofala följder (vilket är ungefär som att skicka iväg raket i ljusets hastighet utan att tro på relativitetsteorin). [/quote]Det värde vi pratar om är subjektivt och högst individuellt. Det finns de som gladeligen betalar 15 000 för en IPhone "hurpdidurp" fast den gör i princip exakt samma saker och i samma appar som en "ChingChong X" för 1000 kr. Han är bra på att förklara de psykologiska drivkrafterna bakom vårt beteende och jag tror han är helt rätt inne på sitt användande av klassiska berättelser som hade samma uppgift och som t.ex "Det Bästa" gjorde en miljardindustri av. So, what you're saying is... Har vetenskapen sprungit ifrån oss och de biologiska varelser vi är? Människan utvecklas långt ifrån i samma hastighet som vår kunskap om henne, men är det bra eller dåligt?
Går vi tillbaks till paradiset och "kunskapens träd" här? Gör vi oss olyckliga med all den här kunskapen enligt "paradoxen" Ignorance is bliss? Menar du lite så? Alla bevis för att visa hur skadlig en apartheidideologi kan vara bör lyftas. Alltid!
Om vi nu inte vill ha 30-talets Tyskland tillbaka på sikt.

Så du säger att barn inte är människor?
Man måste vara myndig för att få rösta.

Kommentar skriven av en person som startade tråden "Kuk". Min egen senaste tråd heter som jämförelse "Datainspektionen stoppar tullverkets kameror som kunde hittat tjuvligor". Kvinnorna på FB får nog rycka upp sig.

Det är rätt avslöjande att prova din kvinnliga ide om att "ideer är bara allmän-mänskligt gods som cirkulerar runt i människors skallar". Man kan t.ex applicera den på Hitler, som då bli oskyldig till andra världskriget och judeutrotningen.

Eller så är det skillnad på person och person. Kunde lika bra varit en kvinna säger merapi och lupac. Utan Hitler ingen judeutrotning säger jag.

När man kommenterar i Feminist-trådar här på FB så känner man sig som en nobelpristagare. Så låg är intelligensen här.

Nej jämställdhetsparadoxen "gör" ingen metaanalys. Det är ett begrepp som refererar till de resultat som är paradoxiska på det här sättet. Maskulinismen fokuserar på de resultat som är paradoxiska, benämner andra resultat som undantag och pratar om jämställdhetsparadoxen som om det vore inte bara en hypotes i stil med jämställdhetsträvan leder till större skillnader mellan könen både i personlighet och preferenser så det är meningslöst och bortkastade ansträngningar, utan även en bevisad hypotes, en hypotes som funnits gällande i metaanalyser av alla möjliga skillnader mellan könen. Varje studie som gjort detta paradoxiska fynd ses som en bekräftelse av hypotesen. Sedan tror man på ett narrativ där man själv står för det vetenskapliga och alla som tänker annorlunda är drivna av ideologiska föreställningar. Ha!

"Man kan alltid söka efter undantag där utvecklingen går sakta framåt"
Nej, det finns massa områden där utvecklingen går och har gått framåt. Mäns "större kognitiva variation" gått från typ 13 män på en kvinna i toppen till 3 män på 1 kvinna de senaste decennierna. Antal kvinnliga chefer inom både privat och offentlig sektor har ökat. Andel kvinnor inom STEM, andel kvinnliga läkare och kirurger, andel kvinnliga professorer har ökat. Gender gap index, alltså index över könsskillnader, mäter ett lands jämställdhet genom att kolla på olika faktorer och där är Sverige ett av de mest jämställda landen. Det är ironiskt att studien om andel kvinnor inom STEM i olika länder används som stöd för "jämställdhetsparadoxhypotesen" när det som definierar jämställda länder i studien är hur de ligger till på indexet över könsskillnader. Man jämför alltså allmänt mindre könsskillnader mot en specifik könsskillnad.

Ja, om man lever med en risk att hamna i allvarlig fattigdom har det nog stor påverkan på vilka val man gör. Man kanske kan jämföra med det där kinesiska folket där männen är garanterade familjeliv och har "walking marriages" där männen inte verkar särskilt drivna att åstakomma något särskilt. Att sitta och programmera 8 timmar om dagen är nog inte drömlivet för särskilt många, men det är knappast att sitta i kassan på ICA eller jobba på ett äldreboende heller. Eller jobba som sjuksköterska som kanske är mer jämförelsebart.