Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Gud ja! Skriver verkligen under på det. De hade behövt i princip daglig hjälp i form av duktiga psykologer. Inte psykiatriker som Rapytt snackar om, som uppenbarligen inte har koll på vare sig äpplen eller päron. Hade de fått den så hade katastrofen förmodligen inte hänt.

Gällande ME sjuka kan man snarare ta Norge som en stor varningsflagga och LP.
När det sen som sagt kommer til vuxna, stress och feltänk kan det säkert finnas de som får bra hjälp av metoden.

Jag hoppas att de sker en seriös undersökning i Norge gällande de som gått den där kursen.
När det kommer till barn har jag sett att förbättringen var EN procent av LP versus pacing som hade 64% - men jag begrep inte hur stort underlaget för us var (ska kolla mer).
Varför dessa siffror är intressanta är att barn troligen diagnostiseras mer av barnkliniker, barnneurologer (alltså specialkompetens) samt att barn nästintill aldrig är hypokondriker.

Att det sen kan finnas vissa som felbedömts tror jag snarare finns att återfinna hos vuxna och jag tror nog att om man påstår sig tillfriskna efter en dags kurs som Liv gjorde (motsvarar 3-5 tim har jag grävt fram) så har man nog garanterat inte haft ME överhuvudtaget med tanke på PEM - den ansträngningsutlösta utmattningen.
De personer jag citerade i spoilern hade nästintill alla blivit sämre av kursen alt uteblev effekt.

Jag antar du menar kursledaren? Det är nämligen dessa som kräver tystnad om kursens innehåll som det ser ut.

Sen kan man ju isf undrar var det fick tipset eller idén att dra iväg dit på sån behandling? Inte lär det vara från nån patientförening iaf.
Däremot har det tydligen rekommenderats av vissa läkare som är insnöade på KBT och sånt...

Exakt! Det är därför man tex ska informera deprimerade människor om att söka kontakt igen om något nytt besvärligt inträffar. Det kan vara något så banalt som en influensa, utebliven löneförhöjning eller konflikt med någon närstående som ovanpå depressionen får personen att falla in i allvarliga suicidtankar. När man är i kris så är man väldigt mycket mer skydds- och försvarslös än när man är i harmoni. Aningslösa människor kan ibland tycka att patienten är sjåpig, osjälvständig och onödigt hjälpsökande, när det i själva verket är så att den fallit djupare ner i sin depression till följd av det nya som inträffat. Detta bör istället vara en signal om att tex kontakten med sjukvården bör vara tätare, medicinen ska ses över, psykosociala insatser initieras eller inläggning övervägas.

Nu vet vi inte om H och O gav uttryck för något som kan ha föranlett sådana tankar, men jag har tillräckligt många gånger hört hur raljanta röster, såväl IRL som i tråden, uttrycka sig nedsättande om människors uttryck för sitt dåliga mående, för att ställa mig tvivlande till om det hade spelat någon roll om det gjorde det eller ej.

Människor borde lära sig att hålla käften om saker som de inte förstår sig på istället för att skada människor runtomkring sig.

Kvinnans berättelse är väldigt otäck. Har hört liknande berättelser förr. Det är så nära hjärntvätt och scientologi man kan komma. Om lilla Agnes kanske tvingades delta i nåt dylikt så är det inte konstigt om hon blev ännu sjukare efter kursen i Tyskland. Det verkar som att det var nåt liknande i.a.f.

Bara tanken på att A kanske fick höra att hon kunde bli frisk genom att tänka sig frisk och liknande dumheter är motbjudande.

Bekymret är att depression och psykisk ohälsa, som O och H troligen led av sista halvåret, är inget man flaggar med. Att fånga upp dem som redan är i vården kanske man kan klara av - om dessa är mottagliga. Men många av oss skulle inte drömma om att prata med kreti och pleti att man mår dåligt. Jag har sett vissa människor som är i depression ligga på soffan, grå i ansiktet, ledsna och mer eller mindre lider av livsleda. Men jag har också sett folk som varit både glada och trevliga för att senare hamnat på psyk under ett antal veckor - djupt deprimerade. Man står som ett frågetecken.

Det är inte konstigt att O och H slank igenom OM de drabbats av detta jag nämner ovan. Sorgen i ens ögon behöver inte betyda depression. Och det är skämmigt att söka hjälp mot egen psykiska ohälsa, även om man själv skulle peppa nån i omgivningen att söka ifall man såg tecken på sånt.

Att O och H tog detta beslut KAN bero på att de drog ner varandra i en depression i och med att man hade många samtal om barnen, framtiden, vad man läst om ME, hur det kanske kan gå i värsta fall osv osv. Ingen direkt munter omgivning under de senaste fyra månaderna kan jag tänka.

Vilken kvinna menar du? Live? Eller det jag citerade? Det är drygt 20 olika ME-patienter som jag återger vissa citat från.

Men bra du ser vad jag menar - för jag finner det ruggigt otrevligt när det kommer till barn med ME och att det är läkare som hänvisar till detta.
Har sen vuxet folk utbyte av detta, på frivillig basis och eget initiativ - via behov av stresshantering, är upp till var och en.

Men läkarkåren ska fan inte sitta och - verbalt pseudoremittera - folk dit från sjukvården. Där kan Norge behålla sitt skräp men jag hoppas för norska patienters skull att de får rätsida på det här och verkligen granskar vad fan det rör sig om.
Jag blir vettskrämd när det handlar om BARN.

Jag finner det alldeles förfärligt om föräldrarna blivit intutade i nåt som de sen försöker applicera på barnen - tänk dig frisk.
Om nu föräldrarna trodde på detta så är det HÖG RISK för skuldbeläggande; att de misslyckas få barnen att tänka rätt.

Jesusss...

Och du vet att det händer? Det vet inte jag. Jag drar inga slutsatser på vad andra nick påstår... efterlyser heller lite mindre svartmaskningar för att se vad som hände i Bjärred. Vi är alla olika.

Ja - i Norge. Är du inte läskunnig?
Står även i citat.
Därav skrev jag att de kan behålla dyngan gällande LP. Men Reimer verkar ju gulla med "den utländska mirakelkuren"? Han är väl barnläkare så det är väl illa nog?

Vad nu det har med maskeringar i FUP att göra. Men man kanske ska göra en granskning kring Bjärred om "antiME-lobbyn"?

Jo, jag tror att O och framförallt H hade en stark integritet när det kom till deras inre liv. O verkar ha försökt att signalera lite om hur han och familjen mådde, men hos H har inget sådant framkommit.

Sen tänker jag mig att de med stark integritet påverkas mer av en allmänt misstänksam och ifrågasättande attityd från vårdgivare. För den typen av människor måste man snarare vara väldigt tydlig att alla i en familj behöver ta emot hjälp när en familj drabbas av flera långvariga och allvarliga sjukdomar. Det är en kolossal påfrestning för hela systemet och om man uttrycker att det är att ta ansvar för situationen att ta emot stödåtgärder även för egen del, så kan man ibland även få med de som vill vara plikttrogna och självständiga. Men då krävs lyhördhet och en ickefördömande approach till de behövande.

Detta stöd skulle sannolikt behövt att initierats innan hösten då paret beslutade sig för en egen lösning. Kanske var det tankarna på familiecidet som fick dem att orka ett litet tag till, ungefär som att just möjligheten till självmord faktiskt kan fungera som suicidprevention - man vet att man kan avsluta allt om det blir för tungt.

Nu glömmer du att Oscar inte deklarerade medan hustrun fungerade. Du glömmer även att Oscar meddelande att hans barn aldrig skulle återkomma till spelandet, "troligen inte". Under våren hände mycket. Han var övertygad om diagnos, sökte och fick vad han frågade efter. Ingen ifrågasatte honom. Vem skulle tro på hustrun, vem tror på henne nu?

Här kan det finnas anledning att fundera på vad den store manipulatorn ordnat fram. För honom, narcissisten, var människor en förbrukningsvara. Var finns förtvivlan i frasen "inget egentligt liv"? Jag ser inte detta som inbillad barmhärtighet. Detta är iskall planering och iskalla mordiska handlingar, på en försvarslös familj. Sannolikt låst ytterdörr och fler djävulska handlingar som polisen nogsamt skyddar allmänheten från att ta del av.

Att vissa avgudar Oscar är bara något som förstärker att han kunde spela väl. Andra gillade honom antagligen inte lika mycket, de som kunnat prata om det lever inte längre.

Den här diskussionen blir så mycket lättare för mig eftersom jag inte har en överliggande agenda att försvarara en mördare. Att du försöker bygga upp en bild om att andra avgudar en person som tillsammans med sin hustru dödat sina barn faller på sin egen orimlighet. Nej, det handlar såklart om din vana trogen att projicera ut det du själv sysslar med - du ömmar för och försvarar en kvinna som tillsammans med sin man tagit död på sina två döttrar! När du inte gör det, propagerar du för ovetenskapliga behandlingsmetoder för en sjukdom som du genom dina nedsättande epitet lyckats kränka en hel patientgrupp och deras anhöriga. Du är djupt kränkande och osympatisk mot utsatta och drabbade och faktiskt farlig när du sprider charlataneri på nätet. Jag tycker att du ska göra en hel pudel och be om ursäkt för ditt agerande i tråden!

Beträffande deklaration har jag svårt att se det som en bragd att tycka att det var jätteviktigt att deklarera när man sedan hösten planerat att döda sina barn. Det är snarare obehagligt att bry sig om en sådan sak när man står i färd att göra det ogörbara. Jag tycker möjligen att en inplanerad konferens, en ansökan om professur, att O uttryckt hur tufft han och familjen hade det för omgivningen, tyder på en viss ambivalens till beslutet de fattade.

Att O tog ansvar för att förmedla till Missan vad de tillsammans beslutat sig för (kanske i samråd med läkare) ska inte heller hållas emot honom.

Du avslutar dina tirader med sedvanlig nonsens hämtad från ditt eget inre utan belägg i det yttre, kring vem som drev diagnos, den store manipulatorn (nyss var det jag..), att människor var en förbrukningsvara, blaha blaha. Jag är mest förvånad att du inte gick in på incest, graviditet och andra snaskiga saker som döljer sig bakom ditt tangentbord.