Sveriges riksbunkrar och det som har koppling till dessa

Tycker som ovanstående talare att detta var en mycket bra sammanfattning.... dock är jag nyfiken på den, i dagsläget antagligen avhemligade "hårdgjorda länk" som fanns mellan "korp" och antagligen "paradiset" eller " Vargkröket"

Avhemliga "hårdgjorda länk"?

Utveckla detta gärna, varför den är avhemligad. Btw den går väl på P?

Och varför skulle några "avhemligade 4gz länkar" vara det minsta intressanta att diskutera, såsom OnT??? Alla med ögon att se med är väl varse vid det här laget, att tsb numera jobbar mycket hårt på att "avhemliga" FM;s kontaktnät? Vad nu detta kan ha med nedlagda berghålor att göra?

Design work for Project PINDAR started in 1979⁄80 but the main construction contract was not awarded until 1987...
In addition to PINDAR, each of the armed forces has its own central bunker. These were used during recent conflicts such as the Falkland and Gulf Wars but they were supplemented in 1996 by the new Permanent Joint Headquarters. This is located in a large refurbished bunker at Northwood in north London and acts as the central command headquarters for all strategic military operations.

Men man skriver också: ... the wave of new bunkers built in the 1980s for central government.

Så om Storbrittanien idag har en alternativ krigsuppehållsplats för regeringen ute i landet, så är den i vart fall inte kännd.

Ovanståenmde text är utdrag ur boken "Struggle for Survival" av Steve Fox. Den ligger ute på nätet här: https://www.subbrit.org.uk/features/...r-in-the-1980s
Speciellt intressanta är kapitlen:
File 4: The Central Government Nucleus SUBTERFUGE, BURLINGTON, TURNSTILE, etc - Protecting the Queen samt
File 9: Central Government in War in the 1980s Conventional war - COBRA and PINDAR

En mycket intressant fråga för oss svenskar är vart vår exilregering skulle bege sig i england.
Jag gissar att vi när den engelska Riksbunken i corsham var invigd i slutet av 50-talet, så var det dit vår alternativa regering skulle evakueras om Zonen fick bemannas och Stockholm överges. Vid den tiden verkar Corsham-anläggningen också innehållit den högsta engelska militära ledningen. Frågan är väl om NATO´s högsta europa-kommando satt där eller i Londons utkant?
1964 anses Corsham röjd till ryssarna. Förmodligen efter spionen Kim Philbys flykt till Sovjet 1963. Det kan vara efter det som vår krigsregering istället skulle bege sig till USA?
Detta förstärks också av:
" However, by the early 1960s this had changed. The Prime Minister and his advisers would now have a matter of minutes from the time the incoming Soviet missiles were detected by the new radars at Fylingdales."

Det vore ändå mycket intressant om det kunde verifieras att Corsham också skulle hysa delegationer ifrån andra länder som Sverige.

Tillägg: Steve Fox tidigare artikel: https://www.subbrit.org.uk/features/...government-go/

https://www.google.com/imgres?imgurl...act=mrc&uact=8

Ovanstående bild hämtad ifrån denna site http://thememoryhole2.org/blog/inside-norad med de bästa historiska bilderna av bygget inne i Cheyene Mountain. Eftersom USA anlitade svenska experter på sprängning vid bygget så bör väl Mil HKV sett liknande ut fastän i mindre skala? Observera layouten av NORAD https://www.globalsecurity.org/wmd/f...ages/cmc-2.gif

Skalenlig jämförelse mellan Raven Rock (engelsk översättning "Korpberget") och ...
http://forumbilder.se/I5DFE/raven-korpen.jpg

Idag vet vi att Ulla Lindströms uppgift om en riksbunker för 4000 personer är fel. Så stora ledningsbunkrar har vi inte haft i Sverige. Då återstår två alternativ som förklaring:
1. De 4000 var uppdelade på flera bunkrar som Rb-58, Mil HKV A och MilHKV B med tillhörande annex.
2. Ulla var som enskilt statsråd (och vald på 4 år) inte fullt informerad. Statsrådet Kling´s information till regeringsledamöterna utgjorde en sammanblanding av olika uppgifter där siffran 4000 kommer ifrån den utländska evakueringsplatsen i England? Britternas riksbunker i Corsham byggdes ju samtidigt med vår och stod klar till 65% 1959. Den inrymde 4000 personer vilket kan innebära att det är just den plats i England där vår exilregering skulle upprättas för att i ett nödläge kunna ta över ansvaret ifrån Rb-58.

Anledningen till att informationen togs upp på regeringskonseljen var förmodligen för att ett budgetbeslut behövdes för "att förstärka pelarna i anläggningen som inte ens var byggd för att klara en fullträff av en bomb av Hiroshima-storlek" (ungefärligt ihågkommet). Corshambunkern hade gott om pelare (/"Präster") och hade denna säkerhetsnivå. Kan det vara det svenska utrymmet i Corshambunkern man egentligen avdelade pengar till utan att Ulla visste detta?


Lite info om Corsham ifrån Steve Fox digitala bok i ämnet: https://www.subbrit.org.uk/features/...-for-survival/

Detta inlägg är enbart en spekulation.

Den syriska regimens ledningsbunker ligger (låg?) inne i centrala Damascus. I Februari 2016 tar motståndsgruppen "Islamic War" den alternativa ledningsbunkern 7,5 km NO Damascus. Det hela offentliggjordes i en youtubevideo som nu är borttagen från nätet där bilder visades innifrån bunkern. Väldigt lite information existerar om bunkern som förmodligen är den här kullen betecknad "Mine" (=gruva). Slå om till satelitbild uppe till höger så syns 7 st inslag vars antal också refereras till i någon artikel. http://wikimapia.org/#lang=en&lat=33...36.324508&z=18

I denna artikel finns en skiss över bunkerns layout https://www.jpost.com/Middle-East/Sy...amascus-444978

Någon artikel anger 7 våningar på bunkern men en annan tre. Det skall nog vara tre men på "7 våningars" djup under markytan.

VARFÖR BYGGDES RIKSBUNKERN 1948 I JUST BERGSLAGEN?

Under VK2 planlades ju regeringen att förflyttas till Nora och MilHKV till Hallsberg. 1948 Då första spadtaget för Riksbunkern tas och det nya MILHKV-bunkern börjar byggas i närheten, så hålls mötet på hotellet i Karlstad där beslut tas om att Norge och Danmark går in i NATO medan Sverige förblir neutralt. Sammanfattningsvis kan sägas att Sovjet inte hade tonnage för en "rakt på" operation över Östersjön med en stor landstigning. Hotet kom därför söder eller norrifrån liksom att även kunna komma ifrån Oslohållet i ett sent skede.

Magnus Petersson har i KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT
sammanställt hotbilden: http://www.kkrva.se/wp-content/uploa..._3_2002_07.pdf

Tiden fram till cirka 1955
Sovjets handlingsmöjligheter i Skandinavien ansågs vara huvudsakligen två. Antingen att, strax efter en öppning av en stor västeuropeisk kampanj som förväntades inkludera ett anfall på Danmark, rikta ett överraskningsanfall mot Norge söderifrån samtidigt med ett angrepp på Nordnorge. Eller att, efter att ha ockuperat Danmark, med diplomatiska medel och militära påtryckningar försöka övertala Sverige att vara neutralt för att sedan attackera Norge eller, om svensk neutralitet inte gick att uppnå, anfalla Norge och Sverige samtidigt.

Värt att notera är alltså att ett sovjetiskt anfall på den skandinaviska halvön i huvudsak bedömdes komma söderifrån och ske i samband med ett storanfall på Västeuropa, efter det att Danmark ockuperats. I det första fallet kunde Sovjet, under förutsättning att det hade möjlighet att minera Skagerack och Kattegatt och att Sverige skulle förhålla sig neutralt, förväntas anfalla Norge kort efter en ockupation av Danmark. Kraftsamlingen skulle troligen utgå från Danmark mot Oslotrakten med maximalt fyra sjötransporterade divisioner i kombination med en amfibie- och luftoperation med 500- 1000 flygplan.

En mindre och troligen samtidig operation antogs komma från Murmansk mot Narvik över havet med en volym på cirka en division. Förmodligen skulle de sovjetiska förbanden vara lätt utrustade p g a begränsad transportkapacitet och svåra terrängförhållanden. Riskerna i en sådan sovjetisk operation skulle vara västmakternas kontroll av de atlantiska sjövägarna till Norge, d v s den norska försvarsmakten kunde få understöd av allierade hangarfartyg och deras flygstridskrafter, som då kunde använda även norska flygbaser. En annan förväntad fördel för försvararen var som nämnts terrängen, som var lättförsvarad även med relativt små styrkor.

Om Norge och Sverige skulle anfallas samtidigt skulle Sovjet sannolikt ändå komma huvudsakligen söderifrån, men också från norr genom Finland. Cirka nio divisioner bedömdes kunna sättas in från Danmark mot sydsvenska stränder och sedan dela sig i en riktning mot Oslo och en mot Stockholm. Stockholmsriktningen kunde stödjas av tre sjöburna divisioner över Östersjön. Högst fem divisioner ansågs kunna komma via Finland mot norra Sverige och med en mindre avdelning riktad mot Narvik. Sovjet ansågs också ha kapacitet att sätta in upp till fem luftburna brigader mot Norge och Sverige beroende på vilka andra uppgifter man måste lösa, och man kunde använda ungefär samma volym luftstridskrafter som i ”Norgefallet” (500-1000 plan). Om Sovjet valde detta alternativ, skulle det vara mindre sårbart mot ingripande från västsidan men å andra sidan tvingas slåss också med Sverige, vars defensiv kunde erbjuda stora svårigheter eftersom de många floderna kunde utnyttjas som barriärer.

Från norsk sida ville man till dessa resonemang i slutet av mars 1950 påpeka att man ansåg det vara sannolikt att Sovjet skulle välja att anfalla Norge och Sverige samtidigt, eftersom man knappast kunde blunda för möjligheten att Sverige ”…even under diplomatic pressure and military threath, would remain inactive with her relatively strong military forces, while the encirclement and cutting-off from the west…is being completed”, en situation som har klara paralleller till Sveriges läge i juni 1940 och som fick genomslag i senare NATO-dokument.

Själva grundförutsättningarna med två sovjetiska huvudalternativ för anfall mot den skandinaviska halvön ändrades dock inte. De ovan refererade NATO-bedömningar som gjordes i början av 1950-talet förändrades inte märkbart förrän i mitten av årtiondet, beträffande vare sig Skandinaviens strategiska värde (som knappast förändras alls under hela undersökningsperioden), den bedömda sovjetiska insatskapaciteten mot området eller dessa insatsers möjliga huvudriktningar.

Regeringen i Nora under VK2?
Har du sett någon dokumentation som stödjer detta, Achtung? Med tanke på samband och transportmedel under denna tid tycker jag det verkar mer rimligt att regering och militär ledning grupperade i relativ närhet i Hallsbergsområdet.
Det finns ju också uppgifter som skulle kunna tyda på detta.

Säker kan man aldrig riktigt vara i frågan men det finns dokument i form av karta som Kra utlämnat, visandes den civila ledningens samlingsplatser under VK2. Sett kartan. Ena pricken är på Nora och andra strax söder Riddarhyttan (dvs. samma trakter där Gustaf V´s älgjaktmarker var belägna).

Annat dokument visar att det var gamla MilHKV´s televäxel som var belägen vid Skyllbergs herrgård där vi tidigare haft muntlig tredjepartsinfo om att regeringen skulle hålla till.

Ytterligare ett utlämnat dokument lär finnas där Karlstad föreslås som regeringens evakueringsort 1939.

Kavalleribrigadens förflyttning (Dagarna efter Invasionen av Dk/No) ifrån Skåne till Grythyttan-Lindesberg-Kopparberg KAN utgöra en antydan att det var statsledningens uppehållsplats som skulle skyddas om Stockholm behövde lämnas. MEN det kan också vara en reaktion på hotet ifrån Osloriktningen eller att förvara de strategiska malmgruvorna i Bergslagen? Väl grupperad utgick brigadchefen till Försvarstaben för nya order att förbereda försvar mot luftlandsättning på Närkeslätten för att sedan få uppgift att utan pansarbilarna, försvara gränsen i Värmland. Kronprinsen var då batch i Torsbytrakten. Att då ha statsledningens uppehållsplats i kanten av Närkeslättens luftlandsättningshot verkar lite farligt. I detta läge är det oklart om gamla MIL HKV´s bunker börjat byggas där ens?

Vad gäller avstånd mellan Försvarsstab och statsledning så kan man jämföra med de samtida i Finland och Yugoslavien. Finska riksdagen evakuerades vid sovjetiska invasionen 30 mil åt nordväst till Kauhajoki medan Mannerheim upprättade HKV 20 mil åt NO vid St. Michels. Vid axelmakternas invasion av Yugoslavien bombades Belgrad och kung Peter flydde med guldreserven 9 mil åt SV till Försvarsstabsbunkern i Zvornik medan regeringen evakuerats till Uzice 9 mil öster därom.

Så när jag skrev att vi "vet" att regeringen skulle till Nora så har jag faktiskt inte mer på fötterna. Sedan kan man ju undra varför samlingssalen på andra våning i Nora stadshotell har/haft 20 st gamla telefonjack i bakelit...

Jag vill nog ändå inte släppa Skyllberg utan vidare!

Kanske att Närkeslättens utsatthet för luftlandsättning uppmärksammades först i slutet av VK2. Det var ju först 1941 som den första stora luftlandsättningen skedde när tyskarna invaderade Kreta.
Därför tror jag man mycket väl kunde ha grupperat i dess utkant under VK2, men sedan tämligen omgående flyttat till mer oländig terräng.

Exemplen från FI och YU är intressanta, men speglar ju faktiskt förhållanden när en nation blir angripen från ett känt håll av kända styrkor. Riksledningen flyr bortåt, medan mil HKV vill gruppera i närheten av fronten.
SE planerade ju för alla eventualiteter.

Det jag tycker talar för Skyllberg som möjlig huvud-upl för riksledningen under VK2 är:
- Den gamle ägaren av Skyllberg var helt säker på sanningshalten i vad hans far berättat kring Skyllbergs roll
- Närheten till MilHKV och de ståndsmässiga boendeförhållandena för statsminister och hans följe
- Radiostationen som byggdes i bombskyddat bergrum intill Skyllbergs kanslihus där tfn-växeln stod i många år. I början på VK2 tror jag inte man var alls lika bekymrad för radiopejling som man senare var och som resulterade i utpunkter långt från stabsplatsen. MilHKV hade ju redan radiostationer och antennsystem.
- Dina egna uppgifter från långt bak i tråden om att Viby kyrka skulle kunna haft funktion som plenisal för riksdagen.

Sannolikt hade riksledningen, likväl militära ledningen, ett flertal rekade alternativa krigs-upl. Kanske dessa pekades ut i den karta du sett.
Den dokumentation du hänvisar till, och även annan dokumentation jag hört om, pekar ju faktiskt inte på att Skyllberg INTE kan ha varit en upl, bara att det kan ha funnits andra upl.

Dock, som sagt, vi kan ju inte vara säkra förrens vi får se frisläppta gamla hemliga arkivhandlingar om dessa förhållanden så långt bak i tiden.