Den STORA tråden om hen, hän och h*n [Sammanfogad]

Om du vill sätta herr Åkesson på piedestal tänker jag inte stå i vägen. hade du något att säga i sak också?

Allt plägar ha sina undantag, ett hittat tydligen.
Det måste vara ytterst få gånger det verkligen finns ett behov av att ha ett könsneutralt alternativ, som det nu blivit nyttjas ordet vi i tråden avser ofta där den som skriver mycket väl vet om det skall vara han eller hon. Vill man inte nyttja det direkt mest lämpade ordet, vederbörande", så finns möjligheter till omskrivningar utan att nödgas ha ett uttryck i stil med "han/hon".

När argument saknas blir det lätt så att prepubertala försök till härskartekniker kommer fram. Det var du, inte jag, som tog Åkesson som något slags unikt exempel. För övrigt gäller det jag skrivit tidigare i tråden, vilket kan sammanfattas på följande sätt:

Den som använder ordet som tråden handlar om, i tron att det fyller en lucka, bör gå en kurs för att lära sig att det inte är så. Den som använder ordet för att de trivs med det får väl göra det. Den som använder ordet i tid och otid borde variera sitt språk.

Vari består ”undantaget” du nämner?
Om ordet inte fyllde någon funktion hade det inte funnits. Svårare än så är det faktiskt inte.

Men nej? Jag påpekade att till och med socialkonservatismens störste galjonsfigur i Sverige numera har slutat streta emot och använder ordet då det uppenbarligen fyller en funktion. ”Unikt exempel” är ditt eget missförstånd som du själv får ta ansvar för. Att du är sur för att ingen har frågat dig om lov om att få införa ett könsneutralt pronomen ändrar inte på det faktum att det finns ett faktiskt behov av ett dylikt.

Det är ju din tolkning och uppenbarligen ser du honom som någon garant för att ordet är accepterat. Jag ser honom som en pellejöns bland andra pellejönsar som uppenbarligen inte klarar av att föra sig i den språkliga floran.


Nej, det är inget missförstånd och det understryker du själv i det jag citerar ovan. Du använder honom som ett slags bevis för något som inte visar på något annat än tom argumentation.

Undantaget – ni hade hittat någon som saknade det 1966.
Nej, att det finns och används betyder inte att det fyller någon funktion, i vart fall ingen unik funktion, då andra alternativ finns och det dessutom ofta hade gått bra att skriva han eller hon eftersom det var kända uppgifter.

Alla ord fyller naturligtvis en funktion. Den allra enklaste funktionen är givetvis att utgöra underlag för olika idiolekter. Hur individer pratar och skriver är en del i deras identitet.

Att ett ord fyller en funktion innebär inte att nya ord som inte tidigare funnits gör det möjligt att prata om sådant som tidigare var omöjligt. Grunden till »hen«-bruket var en vilja hos några att bryta påstådd manlig överordning. De upplevde att de flesta talade om han när de beskrev en situation även om det var ett opersonligt exempel. Det kan nog stämma eftersom människor i allmänhet har ett tämligen enahanda och variationsfattigt språk. »Hens« tillkomst har gjort det ännu mer variationsfattigt.

Svenskan »saknar« ju för övrigt ord för att skilja på grupper med bara män, bara kvinnor eller blandat män och kvinnor. Där nöjer vi oss med de/dem även om vissa inte ens klarar av att skilja dessa båda åt.

Var väl en aning kortfattad, att ordet fyller en funktion kan visst vidgås, men inte att den funktionen ej kunnat erhållas på annat sätt. Det som mest kan ifrågasättas i användningen är de tillfällen, dessa är dessutom ej få, då ordet ifråga används trots skribentens kunskap om aktuellt kön på den omskrivne. Dessutom vinnlägger sig en del att upprepa detta ord där jag istället hade vidtagit åtgärder för att göra enkla omskrivningar, detta gör att vissa texter kryddas medvetet för att visa att det skall minsann inte framgå om det är en han eller hon det skrivs om.

Ni påstod ursprungligen att ingen hade saknat ordet förrän nyligen. När Ni blir korrigerad och fakta framkommer som visar att någon för mer än femtio år sedan inte bara hade hade saknat ordet, utan även argumenterat i massmedia för införandet av detta, vilket då vederlägger Ert grundlösa påstående, börjar Ni svamla om att dessa fakta skulle utgöra "undantag". Känns det stabilt?

Krävs det förresten rent generellt att ord måste fylla en i Ert tycke "unik funktion" (vad det nu kan tänkas vara) för att Ni ska medge Sveriges befolkning rätt att använda dessa? Eller råkar det kravet bara gälla könsneutrala pronomen?

Först och främst: Här svamlas det inte.
Sedan: Det har inte på något sätt framförts någon åsikt som ligger i linje med att förbjuda ett ord (hur nu det skall ske och vid överträdelse kunna stävjas). Från det till att det skall framhävas på sådant sätt som en del förespråkare gör är det rätt långt.

Ordet hen är fullständigt jävla idiotiskt, det är INTE neutralt för fem öre, det går mot henNE, och vad är en hen? Jo, HÖNA, och vad är en höna? En HONA.

Vederbörande är MYCKET MER RESPEKTFULLT, hen är en sådan vidrig sak att klistra på någon.
"Det könet du redan fått betyder inte så mycket, låt mig klumpa ihop dig med övrigt bröte".