Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Det är många som försöker ta livet av sig och misslyckas. Det är oftast ett rop på hjälp. Du förbiser detta.

Det var Oskar som inte klarade av att deklarera och gett upp redan under våren. Det var då han bestämt att barnet inte skulle återkomma till pianospelet, någonsin. Det var han som publicerade "minnesskrifter" på nätet. Momssagan är just en typisk sådan. Ett starkt varningstecken att man bör undersöka kalotten på skribenten. Jag undrar när han publicerade den. Vad hände då? Läste någon den?

Jag har förstått att du aldrig kommer att lyssna på någon annan än dig själv och de egna "bevis och underlag" du samlar in.

I detta fall stämmer inget in på familjen mer än att de isolerade sig, vilket är typiskt för deprimerade, men du anser ju inte heller att de isolerade sig. Du ser lika lite som skolan gjorde...

Du sitter med näsan i dina avhandlingar och kan inte ens begripa att skolan gjort avbön för att de agerat felaktigt.

Varsågod att söka i tråden, postats många gånger, mängder av länkar. Vi har haft väldigt stor slagsida mot ME-diskussioner, behöver knappast göra repris på det.
Det är så gällande barn-ME. Det kände antagligen både O och H till.

Jo, och ditt mantra blir inte mer rätt bara för att det postas många gånger.
Ja, barn som insjuknar har bättre prognos än vuxna att förbättras och fler blir friska. Fortfarande blir inte majoriteten friska.

Det är många som försöker ta livet av sig och misslyckas. Det är oftast ett rop på hjälp. Du förbiser detta.

Det var Oskar som inte klarade av att deklarera och gett upp redan under våren. Det var då han bestämt att barnet inte skulle återkomma till pianospelet, någonsin. Det var han som publicerade "minnesskrifter" på nätet. Momssagan är just en typisk sådan. Ett starkt varningstecken att man bör undersöka kalotten på skribenten. Jag undrar när han publicerade den. Vad hände då? Läste någon den?

Jag har förstått att du aldrig kommer att lyssna på någon annan än dig själv och de egna "bevis och underlag" du samlar in.

I detta fall stämmer inget in på familjen mer än att de isolerade sig, vilket är typiskt för deprimerade, men du anser ju inte heller att de isolerade sig. Du ser lika lite som skolan gjorde...

Du sitter med näsan i dina avhandlingar och kan inte ens begripa att skolan gjort avbön för att de agerat felaktigt.

Vad bra att poletten om den gemensamma önskan att dö även har trillat ner för dig. Det är klart att föräldrarna kan ha tänkt att det skulle vara ett rop på hjälp, men det känns inte så för det var rätt misslyckat i så fall. Dom valde ganska effektiva sätt att dö på, förutom tabletterna då förstås.

Men även om oddsen inte är överväldigande just i dag så kan gåtan ME kanske vara på väg att lösas. Forskning pågår på olika håll i världen.

Hur utsikterna ser ut, på lång eller kort, sikt, har jag personligen ingen aning om.

Men det jag vet är att hoppet om kommande bot ofta är halmstrået som ger framtidstro för svårt sjuka.

Ett nytt läkemedel, ett nytt vaccin, en ny behandlingsmetod kanske hägrar alldeles runt hörnet ..?

Eller testa alternativa vägar?

Det påstods att Agnes blev åtminstone initialt bättte efter behandlingen i Tyskland. Varför lät man då inte Moa pröva den?

Och vad man än kallar Solglittret (av vilket ”Dr Mengele” torde vara ett bottennapp av sällan skådat slag), så kan vi väl i alla fall hålla med om henne om att töserna mycket väl hade kunnat tillhöra gruppen som blir helt friska på spontan väg.

De hade kanske sett tillbaka på åren som sjuka med bitterhet, sett deras tonårstid som bortkastad.

Det är sådant som tyvärr händer, av olika orsaker. Det betyder inte att resten av livet inte kan bli bra.

Men den möjligheten fick de aldrig.

Men allvarligt - vilka förfärliga motgångar hade dessa föräldrar egentligen?

Agnes hade varit sjuk i 2-3 år i en sjukdom som man statististiskt oftast börjar tillfriskna från och förbättras efter ca tre år. Hon hade inte kommit efter i skolan och skulle kunna söka gymnasiet med de bra betyg hon hade.

Moa hade fått samma diagnos som hon med största sannolikhet skulle kunna antingen tillfriskna helt från eller leva ett normalfungerande liv med - studier, arbete och familj. Vanligen kommer tillfrisknandet efter ca tre år. Hon hade under tiden väl fungerande hemundervisning.

Hanna hade ett fast, hyfsat välbetalt jobb med mycket frihet som hon själv hade prioriterat när hon tog jobbet. Goda möjligheter till hemarbete. Omtyckt på jobbet.

Oskar var omtyckt på jobbet, kom väl överens med arbetskamrater och chef, firman regenererade goda intäkter - tjänade bra, skulle sannolikt få sin professur inom kort.

Två leasingbilar, tvåplanshus med pool och växthus, större tomt än grannarna några hundra meter från stranden i en mycket lugn och barnvänligt miljö med låg brottslighet där skolan ställt upp med full dubbel hemundervisning.
God ekonomi, bra jobb, fungerande arbetsrelationer, fungerande skolundervisning och inte en mörk framtid pga barn-ME.

Så vad i helsike vad det för ”liv de fick som de inte klarade av”??
På vilket sätt var föräldrarna ”hårdare ansatta” än många andra föräldrar?

Den bild som framställs med ”hårt ansatta föräldrar”, långvarig kris inne i familjen”, ”allt focus på barnen” - har helt enkelt ingen förankring i verkligheten.
En icke frisk hjärna kan uppfatta saker i svartsyn - men det betyder inte att saker verkligen är dåliga eller personen har rätt. Tvärtom - hjärnan har en sjuk uppfattning.

Den person som bedömde familjens framtida liv i egentligen mening som obefintligt - led av en sjuk störd uppfattning. Oaktat att hen mördade - redan själva uppfattningen om hur jobbig tillvaron var, var en oproportionerlig felaktig slutsats.
En totalt felaktig bedömning av en sannolikt psykotiskt verklighetsfrånvänd hjärna.
Men knappast av två sådana sjuka hjärnan. Snarare en person som tappat verklighetesförankringen och ventilerat detta bland annat på jobbet.

Känner ett antal personer som valt yrken de egentligen vantrivs med. Skulle inte förvåna mig om O avskydde sitt arbete och att han sökt professuren för att så skulle det vara. Tror inte H trivdes med sitt jobb heller. Hade de uppskattat sina arbeten hade de haft en bra motvikt mot dysterheten i hemmet, som de kanske själva var orsak till.

Att det ser bra ut på ytan är ingen vägledning alla gånger. Egentligen går du ju på samma nit som skolan gjorde. Materiellt välstånd är inte detsamma som själslig frid alla gånger, däremot är riktigt svår fattigdom alltid en källa till stress och familjegräl. Det saknade familjen, så det var knappast ekonomiska problem som utlöste krisen, av det som hittills kommit fram.

Det var bara en av föräldrarna som inte klarade av att fixa sin deklaration, den personen var allvarligt sjuk redan under våren. Den andra fungerade och blev antagligen ett offer för sin partners totala galenskap, långt innan de så kallade planerna tog fart knäcktes alla både barn och hustru av perfektionisten, som egentligen var en slarver.

Jag tror inte att föräldrarna hade en varm och nära relation heller, den kunde inte heller rädda dem.

Troligen såg det ut så här:
Vantrivsel på jobbet
Dålig relation mellan makarna
Dålig relation mellan föräldrar och barn
Dåliga relation mellan föräldrar och övriga släktingar
Försämrad/dålig relation med respektive chefer på grund av frånvaro och distansjobb
Stress på grund av att jobbet inte sköttes till hundra procent, mycket mygel

Rätt mörkt alltså, och då har jag inte ens tagit med det där som de fick nys om, ME.