Citat:
Ursprungligen postat av
Massajen
Inga? Jag har redan anfört en del bevis men för att göra det enkelt för dig ska jag numrera dem.
Beviskälla 1:Holgerssons vittnesmål:
https://www.youtube.com/watch?v=mENlaf9G8qQ
Beviskälla 2: Nilssons:
https://www.youtube.com/watch?v=HP3mApfWHu8
Det här är vad han enligt DN och dig skulle ha sagt i en intervju.
Professor Nilsson känner jag som en mycket försiktig general som är ovillig att uttala sig kategoriskt. Han är Sveriges kanske främste forskare på minnesprocesser. Därför kan man dra slutsatsen att DN förvränger alternativt utelämnar delar av hans uttalande, givet vad vi vet om minnesfunktioner under stress.
ur Beviskälla 3: Charles A. Morgan IIIa,, Gary Hazlettb, Anthony Doranc, Stephan Garrettd,Gary Hoyte, Paul Thomasf, Madelon Baranoskif, Steven M. Southwick (2004).
Accuracy of eyewitness memory for persons encountered duringexposure to highly intense stress
International Journal of Law and Psychiatry s 265- 279
Blytunga bevis således!
Det du har väldigt svårt att förstå är att Nilsson valde att inte kritisera hovrättens dom år 1989, bara till vänner och kollegor, men när Ulf Dahlstén tog upp det offentligt i sin bok "Nirvana kan vänta" år 2001 så valde Nilsson att ta upp det offentligt i DN- se tidigare inlägg. Anmärkningsvärt att hovrätten missuppfattade Nilssons minnesforskning- är inte alls svårt att skilja på central och perifer information m.m.
Jag skriver inte vem av psykologerna som mest sannolikt hade rätt utan vad Nilsson menade år 2001. Du påstår att DN ljuger till och med men du kan inte bevisa det naturligtvis, bara skitsnack och önsketänk från din sida.
Minnesforskaren SÅC kritiserar också vittnespsykologer i domstolar.
https://svjt.se/svjt/1992/312
Du påstår felaktigt att de skulle kommit fram till samma slutsatser vilket man klart och tydligt kan se att de inte gjorde.
https://www.svd.se/myten-om-det-borttrangda-traumat https://www.minabibliotek.se/work/traumatiska-minnen?id=51c00321-a983-0d27-c7a6-985b87c6e916&catalogId=e1c7e747-c978-4529-a915-6f3b4f93fd2a&workId=fa1d9f02-dba0-488e-b353-a0bd00e36b51
http://www.leopoldreport.com/Astrid.html
"NÅGRA ALLMÄNNA KOMMENTARER
Identifieringsproceduren har inte tillgått på ett för den tilltalade rättssäkert sätt. Sammansättningen och presentationen av konfrontationsgruppen, kombinerat med kommentaterna i massmedia om den tilltalade som alkoholist och med ett speciellt sätt att gå, gör att samtliga utpekanden blir osäkra. Massmedias bedömning av "säkerheten" i vissa utpekanden kan också få psykologisk effekt på domstolen, så att man inte upptäcker svagheterna i utpekandet.
Astrid Holgersson
TILLÄGG 980314
I vår vittnespsykologiska rapportserie vid institutionen har vi nu givit ut min utredning rörande Lisbet Palmes utpekande av Christer Pettersson. Detta skall förhoppningsvis bidra till att korrigera felaktiga uppgifter och spekulationer om vad den vittnespsykologiska utredningen innehåller. Det handlar inte om ett godtyckligt psykologiserande eller om fru Palmes trovärdighet. Det handlar om en systematisk kronologisk analys av de faktiskt föreliggande skriftliga polisprotokollen från förhören med fru Palme, vilka ingick i förundersökningen mot Christer Pettersson. Analysen visar mot bakgrunden av vetenskaplig och erfarenhetsmässig kunskap (internationell forskning+Devlin-rapporten) att Lisbet Palmes utpekande av Christer Pettersson inte kan bedömas som tillförlitligt.
Den vittnespsykologiska analysen av de ursprungligen faktiskt noterade uppgifterna från Lisbet Palme är lika giltig i dag som då den genomfördes för 9 år sedan. Den utgör den oundvikliga utgångspunkten för bedömning av Lisbet Palmes senare tillkommande vittnesmål.
Minneforskaren S-Å Christiansons påstående att det finns ny forskning om traumatiska minnen som skulle kunna motsäga resultatet av den vittnespsykologiska analysen är inte korrekt. Däremot finns det i dag inom psykologin mycken vetenskapligt belagd kunskap om att - och på vilka sätt - felaktiga vittnesmål och även "falska minnen" kan uppstå. Vi vet att vi i "traumatiska" situationer är sämre itakttagare av perifera detaljer (exempelvis utseende). Spekulationerna om att tillförlitliga ("genuina") minnen av sådana detaljer skulle kunna "plockas fram" en tid efter den "traumatiska" händelsen har inte bekräftats i någon vetenskapligt tillförlitlig studie. Dessutom är det givetvis orimligt att spekulera i att Lisbet Palme så småningom kan ha fått fram en "genuin" minnesbild av detaljer i ett ansikte hon ej haft möjlighet att se (snett bakifrån såg hon hur en man sprang in på Tunnelgatan")."