Citat:
Ursprungligen postat av
Fallskarmsjagare
Jag kan mycket väl tänka mig att de där typiska intrigerna, motsättningarna och dramerna som du pratar om utspelade sig i hemmet. Finns såna där typer som är charmerande utåt och tyranner hemma. Att det var anledningen till att döttrarna blev trötta. Agnes hade ju inget att säga till om. Moa fick kritik för sitt pianospel och prat. På jobbet vet vi att han var en ängel.
Det kan du säkert. För att
det är först då du får ihop teorin om förtryck, isolering, kontrollfeak, manipulation - som kokar ner i en stackars Hanna.
Men fortfarande begriper du inte att en NPD avslöjar sig efter 16 år och beskrivs inte i de termer som finns - även om en NPD temporärt kan bedra några nyttiga idioter som denna då lurar med sig i sin jakt på beundran (för status som sällan ens finns).
"lugn och stillsam person: vänlig, korrekt, noggrann, omsorgsfull, kärleksfull"
"Du var godhet rakt igenom."
"Du var en känslosam människa, ödmjuk och samtidigt så himla intelligent."
Samtidigt den där bekymmersamma bilden då med sorgsen blick om hemsituation, smärta.
Det blir så när man försöker skapa en teori med skohorn, blundar för det som de facto beskrivs.
Illvilja, förvanskar, förtalar.
Med flit, vett och vilje - för att man vill omhulda en barnamördare vid namn Hanna.
Snarare än de mördade barnen.
Är du gubbsjuk?