2019-04-05, 12:17
  #4837
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av Dupea
Att en total bristning läker så snabbt är rätt otroligt. Min första tanke var att hon missförstått läkaren, men tydligen ska det vara sant enligt landslagsläkaren Magnus Oscarsson: https://www.svt.se/sport/langdskidor/lakaren-stina-har-balanserat-pa-en-tunn-trad

Ett mirakel vill jag säga. Hennes rehab bör ligga till grund för framtidens sätt att rehaba en hamstringsmuskel. I normala fall tar det månader innan det är läkt.
Citera
2019-04-05, 12:20
  #4838
Medlem
Det blir någonting att ta tag i för den nya landslagschefen, att få ordning på Bauhaus-gruppen på herrsidan. Det är ju inte riktigt bra att åkarna går bakåt och blir sämre, till och med "sämre än någonsin".

Något är det ju som uppenbarligen inte fungerar som det ska.
Citera
2019-04-05, 12:41
  #4839
Medlem
bcdefgs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Thax21
Fortsätter genomgången av landslagstrupperna, och hur åkarna där utvecklades under säsongen som var. Turen har nu kommit till herrarna och först ut är precis som på damsidan Team Bauhaus.

Inför säsongen: (FB) Längdskidsäsongen 2018/2019

Nu glev jag in i lite sammanfattande där ovan, men totalt är det väl ett katastrofalt facit för team Bauhaus på herrsidan, med 1 framåt, 1 stått stilla och 5 bakåt. Å andra sidan är det det varje år för B-landslaget (oavsett namn) och har varit så i 10 års tid. Så svårt att säga att man gjort så mycket sämre ifrån sig än vanligt, men det är väl också bara ytterligare ett tecken på att nya tag på herrsidan verkligen behövs. Antingen en rejäl omstart med unga åkare (som jag gärna vill se) eller ta in kompetens från utlandet (som jag också vill se).

Är det inte ett återkommande problem med åkare som plockas in i en landslagstrupp (helt ny, eller från J/B till A) tar ett steg tillbaka. Dvs, det verkar finnas ett stort problem kring avsaknad av individanpassning - eller vad är egentligen problemet? Det är ju först i vinter som fler än Stina blommat ut på damsidan (samt Ebba i OS, annars var hennes tidigare säsonger nog lite under vad man hoppats). Tidigare har det varit mer sporadiska framgångar och redan etablerade åkare. Att några tar ett steg tillbaka är ju inget konstigt, men det har känts som väldigt många som visat talang i en vinter men inte mer på såväl dam- som herrsidan.
Citera
2019-04-05, 13:23
  #4840
Medlem
Thax21s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av bcdefg
Är det inte ett återkommande problem med åkare som plockas in i en landslagstrupp (helt ny, eller från J/B till A) tar ett steg tillbaka. Dvs, det verkar finnas ett stort problem kring avsaknad av individanpassning - eller vad är egentligen problemet? Det är ju först i vinter som fler än Stina blommat ut på damsidan (samt Ebba i OS, annars var hennes tidigare säsonger nog lite under vad man hoppats). Tidigare har det varit mer sporadiska framgångar och redan etablerade åkare. Att några tar ett steg tillbaka är ju inget konstigt, men det har känts som väldigt många som visat talang i en vinter men inte mer på såväl dam- som herrsidan.
Herrsidan har det varit så ett bra tag som det känns ja. Många som får till en bra säsong, plockas in i B/A-lag och sedan går bakåt. Finns naturligtivs undantag från det också, främst de unga (relativt) killarna som nu är basen av laget (Burman, Svensson, Thorn).

På damsidan känner jag däremot inte igen mig i den beskrivningen. Något fall säkert, men inte återkommande. Vad gäller Ebba specifikt så var hon ju först med i juniorlandslaget, och var helt överlägsen bland juniorerna i Sverige trots stora skadeproblem. Sen hon kom med i A-landslaget (inför förra säsongen) tycker jag hon utvecklats mycket båda säsongerna även om de största kliven tagits till i år. Dahlqvist och Settlin har ju "alltid" (eller sen mycket ung ålder) tillhört något landslag (J/B) men till i år fått börja träna med A-landslaget, även om de fortsatt tillhör B-landslaget, så de är väl snarare exempel på åkare som gått framåt när de fått byta upp sig än tvärtom.
Citera
2019-04-05, 14:04
  #4841
Medlem
Alkibiadess avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Thax21
Herrsidan har det varit så ett bra tag som det känns ja. Många som får till en bra säsong, plockas in i B/A-lag och sedan går bakåt. Finns naturligtivs undantag från det också, främst de unga (relativt) killarna som nu är basen av laget (Burman, Svensson, Thorn).

På damsidan känner jag däremot inte igen mig i den beskrivningen. Något fall säkert, men inte återkommande. Vad gäller Ebba specifikt så var hon ju först med i juniorlandslaget, och var helt överlägsen bland juniorerna i Sverige trots stora skadeproblem. Sen hon kom med i A-landslaget (inför förra säsongen) tycker jag hon utvecklats mycket båda säsongerna även om de största kliven tagits till i år. Dahlqvist och Settlin har ju "alltid" (eller sen mycket ung ålder) tillhört något landslag (J/B) men till i år fått börja träna med A-landslaget, även om de fortsatt tillhör B-landslaget, så de är väl snarare exempel på åkare som gått framåt när de fått byta upp sig än tvärtom.

Sundling och Henrikssons första år i A-landslaget skulle möjligtvis vara exempel på det. Sundling blev väl lite övertränad och fick gå ner i B-landslaget året efter (trots en sjundeplats i Lahti om jag minns rätt) och Henriksson har väl i efterhand sagt att hon inte tyckte att det fungerade för henne och att hon aldrig kom in i laget. Stina och Ebba är exempel på det motsatta, dvs förstaårssenior som tagit till sig träningen i A-landslaget och presterat bra resultat redan första säsongen.

Ett tillägg: Det här med individualiserad träning verkar inte alltid så enkelt att genomföra. Läste någon intervju med Krogh som är en individ som inte tål för mycket träning. Han sa att man hade försökte med individualiserad träning när han var med i det norska allround- och distanslaget men att det ändå är lätt att ryckes med av det som de andra i laget gör. Och det är väl först denna säsong som man har lyckats med ett individualiserat träningsupplägg i det svenska damlaget (utifrån individualiserade styrkemässiga och tekniska analyser). Iversens grundtanke vara väl att alla skall träna på samma sätt i laget. Sedan kan man väl fundera på hur stora skillnader det är mellan damernas och herrarnas träningsupplägg och om herrarna skulle tjäna på att träna mer som damerna.
__________________
Senast redigerad av Alkibiades 2019-04-05 kl. 14:27.
Citera
2019-04-05, 15:11
  #4842
Medlem
Att ha 15 herrar i ett landslag(A+B) finns det nog inte underlag för i dagsläget, dålig träff i B-laget tror jag främst beror på låg talangnivå till följd av svaga generationer på juniorsidan. Johan Olsson-vägen är kraftigt överskattad, vi snackar en bråkdel av världseliten som kommer fram först en bit efter junioråldern(för övrigt var Olsson femma på ett JVM..), så det är inget exempel att eftersträva överhuvudtaget. Men jag kan ändå skönja att det är en mentalitet som Grip & c/o hållit hårt på, det har helt enkelt inte setts som tillräckligt allvarligt att 22-23 åringarna knappt tar världscuppoäng -- kolla bara på våra hjältar Johan Olsson och Daniel Rickardsson. Lite så har det känts ganska länge nu. Men kollar man runt i världscupen så är det fullt rimligt att ha prestationskrav redan i U23-åldern, så ser världscupprogrammet ut. Så det är i den änden vi ska börja med i A+B-laget tror jag, dalta inte flera säsonger med Rösjö, J. Eriksson och F. Andersson som inte varit juniorstjärnor, ge dom chansen men om inte resultaten kommer så är det bara att fimpa direkt, bered inte ens plats i B-laget för äldre medelmåttor, dra hellre in på antalet platser och omfördela resurserna. För att inte tala om ännu äldre åkare. Blir att bita i det sura äpplet, kavla upp ärmarna och göra rätt från början(juniorsidan) snarare än att hoppas på det halvunga framöver. Någon mirakelutveckling en masse kommer inte att ske.

Det finns säkert en massa individuella justeringar att göra i själva träningen också sett till resultaten, framförallt finns det fog för att gå till botten med vad det är som skapat epidemin av ryggskador och den närmast totala genomklappningen när det gäller spurtförmåga. Men jag tror samtidigt inte att det svenska herrlandslaget tränar för hårt apropå Emil Johansson. Herregud, vi snackar om en 28-åring som varit 7:a som bäst på ett SM och 25:a som bäst i världscupen. Hur jävla långt har hans tidigare träning tagit honom liksom? Nä, det där tror jag inte ett ögonblick på.
Citera
2019-04-05, 16:01
  #4843
Medlem
Thax21s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av frankkk
Att ha 15 herrar i ett landslag(A+B) finns det nog inte underlag för i dagsläget, dålig träff i B-laget tror jag främst beror på låg talangnivå till följd av svaga generationer på juniorsidan. Johan Olsson-vägen är kraftigt överskattad, vi snackar en bråkdel av världseliten som kommer fram först en bit efter junioråldern(för övrigt var Olsson femma på ett JVM..), så det är inget exempel att eftersträva överhuvudtaget. Men jag kan ändå skönja att det är en mentalitet som Grip & c/o hållit hårt på, det har helt enkelt inte setts som tillräckligt allvarligt att 22-23 åringarna knappt tar världscuppoäng -- kolla bara på våra hjältar Johan Olsson och Daniel Rickardsson. Lite så har det känts ganska länge nu. Men kollar man runt i världscupen så är det fullt rimligt att ha prestationskrav redan i U23-åldern, så ser världscupprogrammet ut. Så det är i den änden vi ska börja med i A+B-laget tror jag, dalta inte flera säsonger med Rösjö, J. Eriksson och F. Andersson som inte varit juniorstjärnor, ge dom chansen men om inte resultaten kommer så är det bara att fimpa direkt, bered inte ens plats i B-laget för äldre medelmåttor, dra hellre in på antalet platser och omfördela resurserna. För att inte tala om ännu äldre åkare. Blir att bita i det sura äpplet, kavla upp ärmarna och göra rätt från början(juniorsidan) snarare än att hoppas på det halvunga framöver. Någon mirakelutveckling en masse kommer inte att ske.

Det finns säkert en massa individuella justeringar att göra i själva träningen också sett till resultaten, framförallt finns det fog för att gå till botten med vad det är som skapat epidemin av ryggskador och den närmast totala genomklappningen när det gäller spurtförmåga. Men jag tror samtidigt inte att det svenska herrlandslaget tränar för hårt apropå Emil Johansson. Herregud, vi snackar om en 28-åring som varit 7:a som bäst på ett SM och 25:a som bäst i världscupen. Hur jävla långt har hans tidigare träning tagit honom liksom? Nä, det där tror jag inte ett ögonblick på.
Hehe, ord och inga visor. Men jag håller med dig om nästan allt.

I många år har man försökt lyfta in de seniorer som gjort en bra säsong på Sverige-cup-nivå, men det har liksom aldrig lett någonstans - och samtidigt blir resultaten på JVM och U23VM inte ett dugg bättre.

Frågan är väl om det någonsin kommer bli bra leverans med åkare från junioråldern dock? Vi har alltså två distansmedaljer på JVM under hela millenniet, så det är en ganska lång tidsperiod som det varit sämre ställt. Ryssland och Norge kanske är ouppnåeliga (under längre tid) men varför vi ska vara sämre än Frankrike, Italien, Tyskland, Finland, USA osv på JVM har man ju lite svårt att förstå.

Gällande de specifika fallen Rosjö osv så tycker jag det är rimligt att de som varit/är bäst i sina årskullar får stöttning under U23-åldern, men sen bör man mycket riktigt ha visat upp internationella resultat som rättfärdigar att man ska in i ett A/B-lag (i en optimal värld skulle ju herrarnas B-lag vara lika starkt som damernas). edit: Läste kanske lite snabbt, du menar nog ungefär samma sak här, jag läste det först som att du tyckte att det redan var dags att göra sig av med dem.
__________________
Senast redigerad av Thax21 2019-04-05 kl. 16:05.
Citera
2019-04-05, 16:45
  #4844
Medlem
Alkibiadess avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Thax21
Frågan är väl om det någonsin kommer bli bra leverans med åkare från junioråldern dock? Vi har alltså två distansmedaljer på JVM under hela millenniet, så det är en ganska lång tidsperiod som det varit sämre ställt. Ryssland och Norge kanske är ouppnåeliga (under längre tid) men varför vi ska vara sämre än Frankrike, Italien, Tyskland, Finland, USA osv på JVM har man ju lite svårt att förstå.

Fast är Frankrike så mycket bättre än Sverige då? Jag kollade upp (för en annan diskussion) vilka som har tagit individuella medaljer på JVM under en tioårsperiod (2008-18) hos Ryssland, Norge, Frankrike och Sverige och då ser det ut så här (obs, inkluderar även sprint):


Säger väl något om vilken talangbas Ryssland och Norge har jämfört med övriga nationer. Notera att Bolshunov inte finns med här. Nu kollade jag inte upp de övriga nationerna du nämnde men allmänna intrycket var att Tyskland tagit en hel del medaljer men att det har inte satt några avtryck senare på seniorsidan för Tyskland i internationella sammanhang.
Citera
2019-04-05, 16:46
  #4845
Medlem
Om vi ska prata mer specifikt om vad våra yngre herråkare måste bli bättre på och sedermera ta med sig upp i senioråldern, så är det tveklöst tempoökningar och stakning. Det är en fördel om åkaren även är bra i ren sprint, inte ett villkorslöst måste men något i närheten av att klara sprintkval. Det gäller att börja någonstans i den änden. Åtminstone sju-åtta stycken per tio åkare bör hålla en sprintigare profil, något damerna har och lika bra ser det ut även underifrån där det är mer regel än undantag att dom bästa distansåkarna också är bäst i sprint. Jag håller gärna en tradionalistisk linje när det gäller femmilar i intervallstart, längre slingor och så vidare, men när det gäller utveckling måste anpassningen ligga mot hur tävlingarna ser ut för stunden.

Häggström är det lysande undantagsexemplet på någon underifrån som kan åka sprint och har tempoökningar i kroppen, och fått distansåkningen att följa med av bara farten även på den högre nivån. Ser man till övriga som anses vara något av byggstenar kommande år ser det inte lika ljust ut. Utan att kasta Engdahl, Sandström, Rosjö, J. Eriksson, Lageson och Andersson utför ett stup så är det fruktansvärt omoderna åkare. Än värre är att flera av dom är kraftigt lutade åt antingen fristil eller klassiskt. Dom kan i princip aldrig bli mer än åkare för enskilda lopp. Det är ett tråkigt utgångsläge när världscupen har 40 lopp och man har landslagsåkare som kan hävda sig i maximalt uppemot 10. Minimum på sikt men även i närtid borde vara att man har kvalité för att åka halva programmet.
__________________
Senast redigerad av frankkk 2019-04-05 kl. 16:48.
Citera
2019-04-05, 17:08
  #4846
Medlem
Thax21s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Alkibiades
Fast är Frankrike så mycket bättre än Sverige då? Jag kollade upp (för en annan diskussion) vilka som har tagit individuella medaljer på JVM under en tioårsperiod (2008-18) hos Ryssland, Norge, Frankrike och Sverige och då ser det ut så här (obs, inkluderar även sprint):


Säger väl något om vilken talangbas Ryssland och Norge har jämfört med övriga nationer. Notera att Bolshunov inte finns med här. Nu kollade jag inte upp de övriga nationerna du nämnde men allmänna intrycket var att Tyskland tagit en hel del medaljer men att det har inte satt några avtryck senare på seniorsidan för Tyskland i internationella sammanhang.
Intressant. Se där en statistik som inte stämde med min känsla, visar också på faran att tro saker och inte se på siffrorna. Visserligen vann en fransman guld i år också, men förändrar inte att fransmännen inte varit så framgångsrika som jag trodde. Kanske får man kolla ännu "djupare" och räkna topp 10-placeringar och U23VM-framgångar också (försöker rädda mig här...). (Jag kanske ger mig på att göra detta ikväll - annars får Slakmotan gärna ge sig in här också )

Gällande att det inte sätter något avtryck för Tyskland på seniorsidan känns det som en annan diskussion, skiljd från den svenska. Grejen med Sveriges juniorer är ju att det känns som att vi startar för långt efter de andra nationernas (generellt). Möjligt att denna känsla visar sig vara felaktig också om man gräver i den, och att det helt enkelt bara är Norge och Ryssland som är så överlägsna.
Citera
2019-04-05, 17:37
  #4847
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Alkibiades
Fast är Frankrike så mycket bättre än Sverige då? Jag kollade upp (för en annan diskussion) vilka som har tagit individuella medaljer på JVM under en tioårsperiod (2008-18) hos Ryssland, Norge, Frankrike och Sverige och då ser det ut så här (obs, inkluderar även sprint):
Chappaz guld 2019 skall väl med också.

Frankrike har också tagit 4 stafettmedaljer under denna tidsperiod, varje år i rad åren 2014-2017. Detta syns idag i världscupen.

Finlands JVM medaljer på herrsidan samma tidsperiod

Lauri Lepistö 2016 (brons)
Joni Mäki 2014 (brons)
Stafett 2011 (bons)
Hyvärinen 2011 (2xbrons)
Citera
2019-04-05, 18:02
  #4848
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Frestadius
Hon hade varit värdig och till och med ha guldmedaljen där. Stina är lätt bäst sprintare i världen just nu och tycker inte att en norska (som för övrigt Stina tar på ett upplopp 9 gånger av 10) bör bära den istället.
Om hun er den beste på et oppløp er dog mer tvilsomt. Minst to jeg vil rangere som bedre i den fasen.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in