Hur är det med er andliga upplysning?

Jag tror att du antagligen inte är andligt upplyst.
Om du vore det så skulle du uppmuntra sökandet istället för avskräcka.

Visst, andlighet är ett ord. Men i början måste några slags ord användas. Och andlighet är ett ord som ofta brukar användas i försöket att leda den sökande in på rätt väg.
Men andra ord går ju också bra, t.ex. Adyashanti brukar väl kalla det för Sanning.

Precis så prat, prat, prat om ingenting. Ingen kan stoppa livets sökande så bara sitt ned. Varför inte åka till Indien och få lite kött på benen hos dina fantasifrälsare istället för att bära runt på en tung väska med länkar, gamla böcker och bli tungsint och i behov av nya fixar som alla pundare och pundits?

Jag lover dej att du kommer att få mycket magkip där när din energi flyttas från huvudet ned till magen. Sånt är sökandet utanför din lägenhet med dagliga fixar från "oandliga" ting. Direktleverans är alltid bäst för den som vågar och alla står på kö så ingen ko på isen. Bara vänta, men köp biljett först då sökandet inte gillar återvinning av unken, gammal andlighet redan förbrukad i en annan tid och plats. Livet sker nu Skogis!

Tar du bort ''och'' mellan En och man så har du besvarat din egen fråga, d.v.s ''en man'' i äldre benämning( vilket innefattar både en hane och en hona av arten).

Om ''man'' t.ex. blir slagen med en käpp, är smärtan verklig eller inte? Ifall vi gör det till en personlig fråga för dig, är ''din'' upplevda smärta verklig eller inte? Om den inte är verklig, styrs du då av en fantasi vid ett påtagligt behov, t.ex. magsmärta p.g.a uteblivet födointag? Eller är födan på din talrik tillika också ditt framtida liv, sålunda verkligt för dig?

Ord är ljud som lett till kommunikation, det försöker beskriva ''verkliga'' objekt, fenomen. Ord sker med hjälp utav tungan när den kombinerar och ''gafflar'' ljuden A U M, utan en tunga kan man det bara låta Aaaa Uuuuu Mmmmm i någon ordning, vilket förövrigt är detsamma grundläggande ''våg'' som är ansvarig för din eller min upplevelse av livet, eller det forskarna idag är besatta med i sin forskning kring ''Big Bang'', d.v.s ''knäcka'' livets gåta.

Är det inte lustigt att människan skall söka efter svar ute i ''rymden '' när det enda svar som har en meningsfull betydelse i existentiella mått och mätt hela tiden har varit tillgänglig lokalt? Men är det verkligen så, det kan bara sökaren finna ett svar på.

Även om du själv inte förstår den verkliga innebörden i vad du skriver, en klar omedveten underdrift, 'andlighet'' är mer än bara ett nonsens ord, det är ett oerhört slöseri med tid/energi för den som inte på allvar söker ordets betydelse i verklig mening. Människan är dessvärre expert på att fördriva den dyrbara och begränsade tiden hon givits, rastlösheten och kompulsiva begär avlöser varandra och resulterar i konfunderad mix med grundläggande basbehov för existensen intryckta någonstans däremellan.

Andlighet är bara relevant, eller icke-nonsens för den som längtar så pass intensivt efter en väg ut från detta växlande mellan kaos och lugn, existentiell otillfredsställelse, att längtan också omvandlas till ''handlande''. Den längtan är synonym med VERKLIG medvetenhet(inte information som godtyckligt passerar intellektet) om att kroppen har en början och ett slut, för sig själv liksom för allt annat. Därför är människan som fastnar vid trosföreställningar, spekulationer, antagande, filosofier utan verklig bekräftelse etc sina egna värsta fiender, då längtan som onekligen finns där inte omvandlas till något användbart som kan leda till existentiell/andlig tillfredsställelse, man är fast i sin egen fälla och risken är t.o.m stor att man försvarar denna vid ett ifrågasättande p.g.a identifikationen med densamma. Desto längre tid en individ är fast i fällan desto svårare blir det också följaktligen att komma ut från den, egot skyddar allt det man identifierar sig själv med i livet, inget konstigt då det är egots natur.

Det kan onekligen vara svårt att lära en ''gammal hund'' att sitta, och i ett informationssamhälle där informationen inte själv har erfarits som något levande utan bara vidarebefordras utan någon existentiell mening för individen är ungar redan gamla vid 10 år, runt 30 40-årsåldern bokstavligt talat ett vandrande lik som är uttråkad av världen och beklagar sig över det mesta, d.v.s allt det lilla den är medveten om. Varför det, jo därför att längtan att veta något bortom, det den inre viljan desperat vill åt, har blivit förtryckt och sålunda rättfärdigad av den värsta tänkbara Tyrann, en själv.

Andlig upplysning handlar bara om en sak, att inse vem som håller i nycklarna för detta personliga fängelse och sedan vandra ut från det, den biten har mänskligheten efter ett par hundratusen år fortfarande oerhörda problem med, vilket den kollektiva massans medvetenhet är en manifestation för.

Dessvärre därför, för en överhängande majoritet av befolkning är det som står på spel, och tillika skälet till varför det andliga sökandet är väsentligt och borde startas hellre förr en senare, bara en erfarenhet vid livshotande sjukdom eller påtaglig insikt om att tiden början rinna ut, d.v.s nu är slutet inte bara information eller något att spekulera över, utan en levande erfarenhet. Det är den medvetenheten som krävs för att framgångsrikt fortskrida till andlig upplysning, finns inte längtan finns det heller inget väg ut. Dessvärre upplever den avdomnade massan det här för sent i livet, när tiden helt enkelt inte räcker till för att göra något åt det(för den här gången ).

A considerable percentage of the people we meet on the street are people who are empty inside, that is, they are actually already dead.

- Gurdjieff

P.S. Stavning, skriver från en mobil enhet .

Härligt flöde, tack! När jag nämner "verklig" till dej menar jag det som kommer och går och kan uppfattas med våra sinnen. Vi har alla olika verkligheter och lever därför i olika världar. Det som inte kommer och går kallar jag för det Absoluta eller Sanningen, alltid närvarande. Till andra som saknar kontakt med dessa ord kan jag skriva annorlunda. Mycket är verkligt, kommer och går, och bara Sanningen är sann, orubblig i mitt språkbruk av idag. Sanningen är då ett namn på Gud som bara är... varken mer eller mindre.

Visst är det lustigt eller snarare olustigt att människan är programmerad till att söka mot mer och mer mångfald än till att söka källan som ger mer frid i nuet, vilket är det enda vi har. Skall vi anklaga någon här blir det Skaparen men om allting redan funnits i en latent möjlighet ... vem blir då ansvarig? Ingen kan vi väl kalla det för och utan präster skulle vi inte få någon träning till att uppleva DreamTeam matchen från hit till hit som nu pågår "live".

Närodlat och lokalt har nu fått en ny betydelse och jag gillar att allt finns inombords, lokalt. Inte ens ett tempel är värt någonting eller en sk andlig resa dit till fjärran land eller till egna avbildade gudar på rummet.

Be a light unto yourself som Buddha sägs ha sagt duger gott än i dag och om någon annan tar orden i sin mun för att hjälpa dej dit är det ok att skjuta budbäraren, dvs lyssna inte då du redan befinner dej där du vill vara... i ditt lokala näste... men dagdrömmer du har en lång väg hem.

Det här är inget att förstå så ingen mening med att argumentera utan som du skriver är var och en inbjuden till att söka och se själv. Att tro det är du som söker kan bli en omväg då det är Sökandet som söker.

Varken rätt eller fel, bara tankar om ingenting av någon jag aldrig träffat för varje gång jag letat fanns ingen där. "Både-Och" får väl duga om Ingenting tycks snålt och för att mångfaldiga vidare var väl Kärlek ett populärt ord innan rena rama Mångfalden kom till byn. Allt väl om någon tror sig behöva det!

Har annat än postulativt underlag.

Tja.. desto mer medvetenheten expanderar desto mer försvinner individen, eller förvrängda personliga perspektiv till förmån för ''världen'' som alltid har varit en och densamma, men just p.g.a utebliven medvetenhet inte uppfattas/går att se som den verkligen är. Intellektet som förgäves försöker förstå allting genom ''sönderdelning'' eller dissektion är tillsammans med den yttre fångande uppmärksamheten ansvariga för ''illusionen''.

Det som traditionellt syftas till ''Maya'' eller ''världs illusionen'' är inte frånskild från ''det absoluta'' förutom i hur den just förvrängt blir uppfattad. Att kunna se det verkliga/absoluta även i den cykliska växlande naturen eller fenomenvärlden sker vid en expansion av medvetenhet.

Det är en snarare en naturlig konsekvens av biologins evolution, vilket innebär att sinnesorganen är utåtriktade och därmed dit uppmärksamheten naturligt blir ''fångad'' från födseln, även om man inte utsätter individen för ''programmering'', så är andlig medvetenhet ändå bara en potential. Från potential till förverkligande kräver först en viss mognad och insikt om varför man skall sträva i den riktningen.

Angående ''resor'' misstar du dig dock, det finns platser som är så laddade med ''energi'' att det bokstavligt talat kan få en individ att tappa andan och hänföras utan att veta varför, potentiellt trigga igång en tillfällig expansion i medvetenhet eller skymt av andlig upplysning ifall individen är tillräckligt lyhörd/redo/mottaglig för det, ibland kan det t.o.m vara fördelaktigt med en liten ''knuff'' för någon som fastnat(även om ingen någonsin skall förlita sig på en yttre källa och naturligtvis som ''Buddha'' korrekt skall ha sagt, vara sitt eget ljus.)

Det beror på tidigare upplysta mästare som varit verksamma på platsen och lämnat sitt arbete/avtryck där, vilket platsen minns även om ''templet'' rivs eller grottan kollapsar, det försvinner aldrig. En människa kan genom sitt tal lämna muntlig information efter sig som kan hållas vid liv i flera hundra år efter sin bortgång, genom text ännu längre, i flera tusen år. När någon lämnar information efter sig genom skickligt arbete med sina livsenergier så försvinner det aldrig.

Som sagt lever vi alla i vårt eget universum och det är så mitt universum ser ut. Hur skall du då kunna hålla med mej eller inte? Vi står på olika platser och kikar ut eller in.

Jovisst började min resa med "borta bra men hemma bäst" och hemmet var nu den spirituella kommunen och omgivningen för att sedan bli frustrerad som Buddha och säga ett soft "fuck you" till allt, blunda, begrunda och vara ljuset i mej som kommer och går liksom allt annat....

Tror du på allt du tänker om ditt och datt?

Visst har heliga spots nästan fått mej att tappa andan. En vecka utan chai i Indien kan fälla vem som helst. Mjölken var slut i alla affärer och korna fick inte gå ut så de kunde bli mjölkpumpade. Alla tempels lyckprofet och kelgris, Shiva's son Ganeesha, hade manifesterat mjölk rinnande ur munnen och nu skulle varje sann devote donera mjölk till guden. Sagt och gjort all mjölk slut och inget chai under en vecka. Prästen i den heliga boningen rik av donationer och vi övriga saknade vårt spirituella chai.

Sen har vi Moder Mary som gråter ibland från ögonen på statyn om platsen är tillräckligt helig. Nya donationer kommer in...

Krishna dansade för Papaji och han såg sen tusentals liv bakåt. Efter en herrans massa år frågade vi hur han kunde säga så med ena handen på Ramana's hjärta? -Sorry jag trodde då på böckerna, sa han.

Men priset tar väl Shiva's söner. I norra Indien är det Ganeesha för hela slanten och ingen vill ta hans äldre brorsa kartekeya ens i sin mun och säga hans namn. Google lever upp till Fake News. Ganeesha står för tur och rikedom så vem vill inte ha det? Ganeesha är vacker som en persisk lätt solbränd man och indierna älskade verkligen att bli erövrade då de hade siktet inne på templet istället för på samhället. Jaya Ganeesha sjungs det på alla heliga platser och när Shiva vilar i bakgrunden som det Absoluta kan inget gå fel!

I södra Indien som inte är mixat med araber och europeer är Shiva's andra son the boss och även mäktigare än pappa Shiva. Hör och häpna, Kartek's kropp är så svart det nånsin går och när en nordindier besöker de ursprungsheliga templen i södra Indien så är det med motvilja och vanmakt. Men bäst att inte riskera en blessing så blunda och kör på... just in case. Men att bli ren som det Absoluta när jag kan bli svinrik..., vem vill det?

Kartek är kolsvart därför att allt folk i södra Indien är just kolsvarta.

Ett litet smakprov hur sinnet fantiserar om andlighet för egen vinning när tankarna spinner sin väv till att fånga in och hålla kvar illusionen på plats. Därmed inte sagt att det inte finns olyckshändelser som gjort att några passerat genom nätet av en slump. Dock ingen garanti efter att ha läst andliga böcker eller googlat på länkar. Allt tas ifrån dej och att träffa en sån som Gurdieff och få samma teaching som Ouspensky fick... ja, det var ingen dans på rosor. Identifieringen som en rik och berömd man är det sista vi vill lämna ifrån oss. Därför sägs det att fattigdom är en blessing och indierna är mer intresserade av moksha än av att ha en egen familjetoalette.

Så ser mitt universum ut om jag tänker på det.
Be a buddha unto yourself.
2 steg framåt och ett bakåt duger bra om inte blixten träffar dej före eller ljuset kom in medan du sov eller du träffats av hökens ögon sådär i förbifarten.

Dax för kaffe utan knuff!

Sorry, det är Shiva som är vacker på bilderna i Indiens heliga sagoberättelse. Ganeesha har ett elefanthuvud. Shiva kom hem till sin fru och det var mörkt i huset. Frun kelade med sin son men Shiva trodde hon hade en älskare så han högg av huvudet på sin son! Jag slänger at dej om du inte ger min son liv igen säger fru Parvati och utanför fanns en elefantbaby som misste huvudet.. Ja så är det i heliga Indien. I Sverige finns fiskarhistorier och i Indien andra historier. Fiskar kan du bli mätt av men inte av spirituellt nonsens som finns i alla länder. Jobba och tjäna pengar är bra men sätt inte ned båda fötterna i samsara, det rächer med en fot i min värld och var med den andra foten bara medveten, mobilt mediterande...

Skrev i en annan tråd om följande, tar det här också då det är relevant och antar dessutom att flera av er skyr den forumdelen som pesten.

Från avdelningen paranormal fenomen, angående ''onda spöken''.

'spöken'' etc har ingen mänsklig vilja eller ens en hunds vilja och är därför varken goda eller onda. Är ditt + detsamma som den desinkarnerade livsenergins(''spöke'') + finns det en naturlig attraktion mot dig, är rädsla ''er'' gemensamma koppling kan ett påtagligt fenomen uppenbara sig som sådant dock är det bara DU, d.v.s den med ett fungerande intellekt och förmåga till ''vaken'' urskiljning som uppfattar ''hotet'', för den desinkarnerade livsenergin är det bara en tendensbunden lockelse utan någon medveten vilja bortom attraktionen i sig. Detta kan t.ex. uppenbara sig som en skrämmande gestalt för någons syn men gestalten i sig har ingen medvetenhet om sig själv eller sin form, liksom den inte är medveten om någon kroppsbunden varelses yttre form.

Hela processen bortom den biologiska livscykeln är för 99,9 % (d.v.s folk utan en expanderad medvetenhet) karmiskt bunden till sin natur, vilket översatt till det svenska språket betyder att det inte finns något fungerande tänkande intellekt(hjärna) utan allting sker efter tendenser som etablerades under det senaste vistelsen i en fysisk kropp. Det är bara en absolut minoritet som kan upprätthålla en fungerande vilja eller ''vakenhet'' bortom kroppslighet, genom en av egen ansträngning förtjänad expansion av medvetenhet. Det är därför folk normalt inte minns något tidigare liv eller inkarnationen före denna reinkarnation, för processen där i mellan utplånar ett sådant minne med undantag för särskilda traumatiska upplevelser som ibland inte rensas undan av den processen, i sådana fall kan ett barn födas med ett minne som inte hör samman med den rådande nya tillvaron. Naturen är effektiv men inte 100% felfri.

Av det skälet är det så viktigt att harmonisera sig själv för det man ÄR nu ''echoes into eternity'', för en bitter, ilsken människa väntar en tillvaro i enlighet med den kvalitén, fast utan kropp(intellekt) går det inte att ändra på kvalitén och densamma är därför hela tiden rådande fram tills dess att processen för ny reinkarnation gör sig redo(det är detta som i verklig bemärkelse skulle kunna hänvisa till som ''helvetet'') och ett nytt intellekt formas i en ''karmisk'' kompatibel livmoder. För en harmonisk individ här i livet är det en motsvarande kvalité som följer bortom, på alla sätt och vis i individens eget intresse att söka detta, av samma skäl som man vill undvika lidande eller söka sig till välbefinnande.

Onda andar, demoner, änglar och motsvarande platser där sådana väsen håller till är ett resultat av mångtusenårig religiös manipulation av massorna, det mänskliga intellektets förmåga till en otrolig färgstark fantasirikedom och inte minst det faktum att ingen verklig medvetenhet eller vetenskap om något bortom det vi kallar för det ''fysiska'' upptäckts av artens gruppmedvetande. Så när någon får uppleva ett ''paranormalt fenomen'' den inte kan förklara så finns inte kännedomen över det upplevda och därmed uteblir en sanningsenlig slutsats som kan vara andra till gagn.

Tills dess att vetenskapen överväger ett verkligt utforskande bortom materialismens dogmatiska skola så lär tyvärr mänskligheten inte heller få möjligheten att utforska detta grundligt och hela ämnet en polariserad debatt där spekulation eller arroganta antaganden är normen, grundligt utforskande är ett krav då sakens natur kräver full uppmärksamhet och därmed full prioritering, ett halvhjärtat försök duger inte då man står inför något så komplext att hela identifieringen med sig själv och vad ''livet'' är för något måste omprövas. Det senaste århundradets eller hela människans historias vetenskapliga upptäckter är insignifikanta i jämförelse mot hur mycket individer kommer hänföras av det faktum att det ''fysiska livet'' eller kroppsliga tillvaro bara är en droppe i havet tillhörande något oerhört mycket mer omfattande. Tyvärr inte heller för den här generationen att upptäcka även om en autentisk öppenhet en dag kommer leda till den oundvikliga vetenskapliga utforskandet av det ''andliga''.

Om ett ''andligt paradigmskifte'':

Ett sådant skifte i medvetenhet är något som successivt byggs upp under ett längre tidsspann tills det att ett tillräckligt starkt ''momentum'' inte går att stoppa och det gamla förlegade synsättet blir irrelevant för gruppmedvetandet, för att det skall ske i den här frågan krävs det mer än bara ett fåtal individers vilja att ''veta'', ingen framtida ''Einstein'' kommer att knäcka livets gåta åt resten, det är inget man kommer kunna läsa sig till eller höra om på ''nyheterna'' eller utbilda sig till i skolorna. Det är för fundamentalt intrinsikalt komplext. Det går till roten av vad Liv eller Varför något existerar övht(vilket ingen skall ta för givet och bör för en intelligent människa väcka en djup filosofisk förundran).

För att nå kännedom om det som ligger bortom det ''fysiska'' eller observerbara former måste först gruppmedvetandet mogna ur ett existentiellt perspektiv, vilket främst innebär att man behöver sluta ljuga för sig själv och sluta ta saker och ting för givet baserad på antaganden om det man inte känner till eller har någon erfarenhet om, ett exempel på detta i modern tid är en sjuklig övertro på logik, logik är användbart där den är tillämpbar, vilket den inte är när vi har att göra med en aspekt av livet som människor inte har någon erfarenhet om. Det går inte att resonera sig fram till sanningsenliga slutsatser med de medel som finns tillgängliga, en klok person inser vad den vet och vart det vetandet upphör. Jag kan inte skåda in i framtiden a la ''Nostradamus'' med kan ändå ställa en ganska sanningsenlig prognos med hänsyn till historien som vart och vart utveckling är på väg idag, ett påtagligt paradigmskifte är ett par årtusende bort vilket motsvarar det upplysta mystiker hänvisat till som Satya Yuga.

Människan har alltid haft ett inre behov av andligt sökande vilket är synonymt med att söka ''mening'' med livet(andlighet är tyvärr ett korrupt ord idag som missbrukas av okunniga, i alla läger). Det är programmerat från födseln att söka sig mot frihet och bort från begränsningar, annars uppstår depression när man förnekar sin egen inre vilja att sträva mot befrielse(vilket finner sitt absoluta uttryck, tillfredsställelse i en expansion av medvetenhet eller andlig upplysning och aldrig före).

Materialismen med alla sina medföljande psykologiska sjukdomar utgör en sådan tydlig begränsning för gruppmedvetandet och kan därför aldrig accepteras av detta inre inbyggda behov efter frihet, antingen så tar det sig sitt uttryck i form av filosofiskt sökande och kreativitet( i.e New Age, tröst i religion, konst och estetik, överdrivet sökande i underhållning, eller varför inte forskning som trotsar normerna för vad som är acceptabelt av den avdomnade och icke-kreativa flocken). För den som inte kan släppa sin övertro på kall logik tar det sig ofta sitt uttryck i form av alkohol eller värre droger, överdrivet sökande i sinnesnjutning i syfte att för en stund i alla fall få slappna av från sig själv(intellektet- egot), den värsta tyrannen.

Skall man sammanfatta ett materialistisk paradigm så är överdrivet begär efter materiellt anskaffande(i.e pengar, konsumtion ) som det förtryckta behovet efter andlig frihet tar sitt uttryck. Folk har alltid inkorrekt påstått att man inte skall vara girig och det skulle vara en ''synd'', men girighet är ett naturligt andligt uttryck som uppstår när det inte finns någon inre medvetenhet eller existentiella kunskaper, på något sätt måste detta behov ''ventilera'', men det går likaså aldrig att uppnå någon långvarig inre tillfredsställelse/lycka på det här sättet och den förgängliga livscykeln vilket är en naturlag för det fysikaliska(fenomenvärlden) kan ingen undvika och kommer därför alltid utan undantag bittert påminna den trilske om detta faktum, sådana människor lämnar inte världen lyckliga(vilket har karmiska konsekvenser man vill undvika). Världen angelägenhet motsvarar därför exakt gruppmedvetandets existentiella medvetenhet(vilket är låg, dock om du jämför mot 500 år sedan i alla fall på många sätt bättre trots att människor med medeltids mentalitet finns lite överallt i samhället)

Poängen med textstycket är att det andliga utforskandet står i motsatsförhållande till det materiella fokuset och just därför behöver människan mogna bortom detta för att ha en chans att närma sig sanna svar om det som ligger bortom det ''fysiska'', när det kommer till ''vetenskapen'' som vi kallar den idag behöver den först mötas av tydlig stagnering(ett par århundraden för ung ännu) vilket kommer ske när forskandet inte går bortom det materiella och möter den oundvikliga barriären som utgörs av att inga fundamentala svar om livet finns i det materiella/fenomenvärlden, just idag är besattheten av den teknologiska utvecklingen för stor och folket dyrkar teknologi som guden man saknar i sina liv(förståeligt då biologisk medvetenhet handlar om överlevnad, vilket teknologisk komfort gynnar) men allting i fenomenvärlden är dock förgängligt och når sitt slut. Fast redan idag ser man en liten förändring i gruppmedvetandet när fler individer än låt oss säga för 30-40 år sedan vågar utmana det etablerade tänkandet(Länk) men den kraften är fortfarande för svag för att röra om i grytan och kommer inte växa ordentligt förrän tidigare nämnd stagnering vilken rimligtvis är några århundraden bort.

Imponerande textvägg! Hur mycket har du reflekterat på det här egentligen?
Klockrent avslut. Jag höll med i princip allt. Men jag vet att mitt ego kommer ta över snart och återgå till teknologidyrkan.
Men jag har verkligen försökt med repetition och påminnelser om verkligheten hålla egot i shack. Tyvärr är min mindfulness förmåga i nybörjarstadiet, även om jag kört en utflykt ute i skogen i totalt 14 dagar i isolation.
Så min fråga är: hur lyckades du behålla ditt paradigmskifte? För jag antar att du inte föddes med din nivå av uppvaknande. Behöver tips o råd från denna förfärliga dissonansen mellan att sett sanningen i världens dualism illusion och inte leva därefter.