Kvantfluktationer om 10^1000 år när maximal entropi nåtts?

För att beräkna sannolikheten för något måste du ta hänsyn till den kunskap du har. Du började med antagandet att du vet att du har IQ=N, givet detta är sannolikheten att du har IQ=N-1 lika med noll. Statistik kommer bara in där du inte redan har säker kunskap.

Hur kan en boltzmannhjärna ha kunskap om något? Att ha kunskap om något kräver någon form av reproducerbarhet, vilket saknas i boltzmannhjärnans fall. Den tror att den har IQ=N, men är i själva verket mycket dummare än så.

Jag har även en skräphög för oanvändbara hypoteser. Antingen är hypotesen fel och jag gör bäst i att inte tro på den, eller så är den rätt och jag kommer att vara död innan jag hinner glädjas åt det. Jag kan då inte förlora något av värde på att avfärda hypotesen som fel.

Resonerar du så faller å andra sidan ditt påstående "men det är jag inte eftersom jag kan en massa andra saker som inte behövs för självreflektion." Då bara tror du att du kan det.

Rent praktiskt resonerar naturligtvis alla så. Ingen går runt och tror han är en Bolzmannhjärna, men det förändrar inte det principiella i argumentet. Det är samma som med mer traditionella former av solipsism, som ytterst få verkligen tror på men filosofer har svårt att kategoriskt avvisa.

I grunden har jag två konkurrerande hypoteser:
(1) jag är en evolutionär varelse med sådana egenskaper som evolutionära varelser förutsägs ha
(2) jag är en slumpmässig varelse med andra egenskaper än slumpmässiga varelser förutsägs ha.

Jag anser att det senare pekar på att det är något fel på den andra hypotesen.

Jag behöver inte tro att jag har fler egenskaper än ett minimum för att vara självreflekterande. Räcker typ med att tänka "jag finns" och sedan är det klart.

Jag är ledsen men dina argument går fortfarande inte ihop. Slumpmässiga varelser kan ha vilka egenskaper som helst, inklusive sådana att de tror sig vara evolutionärt skapade. De flesta har det inte, men å andra sidan är de flesta evolutionära varelser på jorden bakterier. Om du inte vill avfärda tesen att du är evolutionär varelse för att det är så osannolikt att du inte är en bakterie kan du heller inte avfärda hypotesen att du är en bolzmannhjärna med argumentet att de flesta sådana inte skulle tro sig vara människor.

Med evolutionär varelse underförstått en sådan evolutionär varelse som jag ser i spegeln, till skillnad från en boltzmannhjärna som inbillar sig att den ser något annat än sig själv i spegeln. Realism mot icke-realism om du så vill.

Men den här typen av diskussioner leder ändå ingen vart, eftersom varje argument kan avfärdas med att argumentet är ogiltigt i riktiga världens sanna logik. Vad vet vi om statistik om 1+1 kan vara 3 och att vi bara inbillar oss att det är 2?

Förutsättningen för att vi alls kan föra intellektuella resonemang är att vi inte är boltzmannhjärnor. När resonemangen leder till att vi är boltzmannhjärnor, så bryter slutsatsen mot förutsättningen och vi kan inte göra bättre än att börja om och försöka landa i något annat.

Penrose teori om Conformal Cyclic Cosmology är ett intressant möjligt svar på din fråga. Har redan tagit upp i en annan tråd idag, så nu genar jag lite med en länk:
https://en.wikipedia.org/wiki/Conformal_cyclic_cosmology

Här måste jag rätta dig om hur mörk energi fungerar, iaf enl den vanligaste modellen där den mörka energin fungerar som en kosmologisk konstant. Dvs densiteten på mörk energi är konstant oavsett hur mycket universum växer. Resultatet blir att universum växer exponentiellt, men inte snabbare än så. Mörk energi resulterar INTE nödvändigtvis i The Big Rip. Eftersom all annan sorts materia tunnas ut ju större universum blir, så innebär det att den mörka energin till slut kommer bli den helt dominerande typen av massa.

Innan mätningar hade visat att universum har mörk energi, väntade man sig att universums expansion skulle sakta ned något med tiden pga den bromsande gravitationen. Istället visar det sig att expansionen (mätt med Hubbleparametern) går mot ett konstant värde. Vilket fungerar ungefär som konstant ränta på ett bankkonto. Räntan är konstant, men med ränta på ränta växer pengarna exponentiellt. Det är DET som man slarvigt skriver om som universums "accelererande expansion". Om man mäter avståndet mellan två avlägsna galaxer A och B så ökar det exponentiellt med tiden, precis som pengarna på ditt konto. Men om man vid varje tidpunkt mäter hastighetsskillnaden mellan galaxer som just då har t ex avståndet 1 miljard ljusår, så kommer detta avstånd alltid att växa med samma fart. Också precis som ditt konto, om du pga t ex uttag har samma mängd pengar där vid de olika tidpunkterna.

Tyder inte formuleringen.. –” sedan skulle tiden stå stilla väldigt länge”, på att vi har att göra med 2 stycken olika tider/klockor, där den ena tiden ”står helt stilla” och den andra tiden/klockan styr hur länge den första tiden ska stå helt stilla vilket den bestämmer ska ske ”väldigt länge”…

För om det bara fanns en tid och den stod stilla så skulle ju inget mera någonsin kunna ske,, om nu ingen yttre kraft som inte är bunden till denna stillastående tid hade förmågan att påverka tiden och sätta den i rörelse på något vis.

Sen är frågan hur man mäter tidens hastighet, för den måste ju jämföras med något som själv inte påverkas av tidens hastighet. En vanlig klocka saktar ju ner lika mycket som tiden saktar ner och är därför oförmögen till att mäta tidens hastighet så det här med att definiera tidens hastighet är något som behöver klargöras helt klart …

Förlåt en okunnig, men menar du att galaxerna inte accelererar från varandra? Eller...?

Roger Penrose har föreslagit något i stil med att när rummets expansion har rödförskjutit allt ljus våglängder bortom någon (kvant)gräns så upphör rum och tid att ha mening. Och det skulle på nåt sätt bädda för en ny Big Bang ur intet, när det inte finns några storlekar eller tid (eftersom de båda består av frekvenser=energi=massa).

Jo, det gör de när den mörka energin dominerar.

Men du måste skilja mellan att följa EN viss galax G med tiden, och att titta på OLIKA galaxer vid olika tidpunkter som befinner sig på t ex avståndet 100 Mpc (1 Mpc = 1 megaparsec = ca 3.26 miljoner ljusår) från oss.

När mörk energi dominerar, accelererar varje enskild galax med tiden. Men kollar du bara galaxer på ett visst avstånd så har dessa alltid samma hastighet.

Tänk lite på det som en Formel 1-tävling, under sekunderna efter start. Varje bil accelererar, men om du bara kollar hastigheterna efter 100 m färd, så har alla bilar ungefär samma hastighet. Tänk också som om nya bilar startade t ex var 10:e sekund från samma startlinje. Varenda bil accelererar, men ändå ser man ju precis samma sorts rörelse hela tiden från startlinjen. Alla bilar försvinner ur sikte med ung samma hastighet, t ex runt en skymd kurva.