Citat:
Ursprungligen postat av
develi
Rätt ordval är dödats eller bragd om livet. Det andra kräver juridisk bedömning och ville människan dö som hon skrivet kan det påverka domslut.
Likt det som nu pågår i Kramfors.
Hon vill dö, det frangår tydligt i brevet.
Hon kan ha misslyckats med självmord, hon kan ha påbörjat intoxikation och hon kan ha bett Oskar om assistans.
Vi vet inte.
Däremot blir det väl mer dramatiskt då man vill fria Hanna och peka ut aggressiva Oskar som strypmördat sin fru som Glittret skriver. Är väl ute effter drama effekter likt Bjärredsstryparen skulle jag tro.
Det verkar som om hysteri och avtrubbning utgår från ofta tabuiserade handlingar och söker likställa dessa utanför tid och rum. Rättvisan tycks dock vid närmare betraktande arbeta från motsatt håll, mot allt större partikularitet och urskillning. Det kanske lätt blir så på sätt och vis. Avsikt och uppsåt och gärning äger alltid rum i en specifik kontext med en historia, och detta kan både förmildra och försvåra. Men viktigast av allt är hur personerna själva resonerade, i förhållande till sig själva och varandra.
Om H tagit livet av flickorna och sen sig själv utan att berätta för O så hade det på en relativ skala varit ett värre brott än vad som nu skett — om det hade gått att göra troligt att H gjorde så av ondska och ringaktning mot maken, och mer av hat eller likgiltighet gentmot honom än ”omtanke” om barnen. Det är den goda eller onda viljan som väger in.
Här väger föräldrarnas samförstånd kraftigt in i ekvationen, för alternativet hade varit en mycket tydligare ondska.
Att straffet kan bli snarlikt elelr likvärdigt är en annan sak, för det finns andra aspekter.
Men döttrarna och släktingarna blir de som lider skadan.
Att vid dagens slut hänga O för att han s.a.s. hjälpt H ”med disken” är i sammanhanget en felaktig användning av språket. Det är ett felslut i paritet med det föräldrarna nog begick, och antyder en överdrift och ett felslut kring vad rättvisa är för något. Det är mer peruk än rättsuppfattning. Det är att inte räkna inköp och tillagning och disk till den gemensamma måltiden, för att kocken ska tillåtas skina. Det är omvänt att söka en ensam syndabock för att andra ska kunna slippa undan efterräkningen.
O dödar inte parets gemensamma döttrar utan hustruns uttryckliga vilja att så sker. Det är inte en tänkbar handling. Och därefter kan ingen av föräldrarna leva. O hade kunnat be H gå iväg och sköta sitt döende själv. Det har inte skett.
O har inte mördat H. Det är inte vad som skett och ingen känd domstol skulle bry sig om det.
Givet vad som verkligen utspelat sig i det här fallet.
Det är döttrarna som har blivit mördade här, av undermåliga föräldrar.