2019-03-18, 14:55
  #53929
Medlem
57Emmas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Solglittret
Det här börjar bli alltmer tokigt .

Vi är några som vill diskutera Bjärredsfallet - kan vi inte få göra det i lugn och ro?
Måste vi hela tiden behöva slåss, överväga om det vi skriver kommer att missuppfattas eller raljeras över? Om mobben kommer försöka skriva så mycket nedvärderande som möjligt om de få saker man lämnat ut, sitt yrke, tidigare möten eller tankar?

Vad i helsike har det med det här fallet att göra om någon/jag arbetar som läkare med erfarenhet som obducent för tjugo år sedan? Eller att någon kan grafologi? Eller någon annans psykiska tillstånd?
Kan ni som använder dessa saker till påhopp inte bara lägga ner, hålla er till ämnet och ge sjutton i att i varje inlägg skriva något nedvärderande om den ni citerar eller något raljerande om någon annan?
Det är ju för helsike rent krig härinne - grov mobbing!
Vuxna människor som beter sig så här!!!!

Bjärredsfallet är unikt! Det är en mycket ovanlig slutsats polisen kommit fram till att detta skulle skett planerat av två utåt sett förståndiga, psykiskt friska kärleksfulla föräldrar!
Det är klart att vi vill förstå! När en meteorit slår ner i Bjärred vill vi veta hur man kan förvarna och se tecken på andra meteorer på väg att slå ner någonstans.

Ut med fakta och uppgifter om det var ME-lobbyn som kröp in i föräldrarnas hjärnor eller om endast en av dem blev heltokig och tvingade den andre. En kätting brister inte plötsligt i alla länkar samtidigt - den brister någonstans där den är mest anfrätt och försvagats.
Hur och varför blev föräldrarna så försvagade att det brast för dem? Och varför missade alla?

Att jämföra med Trollhättan är fullt rimligt - död GM men ändå mycket utförlig FUP - för allmänheten skull.
Det finns bevisligen ett enormt stort allmänintresse, även från utlandet, också för Bjärredstragedin.
Det finns med stor säkerhet en hel del att lära av det som skedde såväl i Trollhättan som i Bjärred.
Vara sig det var O, H eller OH som tappade greppet helt så är det lärorikt att viktigt att få reda på varför, hur och på vilket sätt det kanske fanns tecken i backspegeln.

De lokala skolorna har gjort förändring - räcker det? Andra svenska skolor, vad ha de gjort?
Vad har sjukvården sett över och gjort? ME-omhändertagande? ME-patientföreningar? Medias svartsynsreportage?? Hur kan man identifiera varningstecken?

Ingen som hänger här borde vara upprörd eller angripa oss som vill veta!
Den som inte vill det kan ju låta bli att delta.

Men herregud, det är ju du själv som ofta drar upp att du har varit obducent, nu är du tydligen överläkare, du tjänar massor av pengar, dina kollegor, dina vänner advokater och gud vet allt. Det är fullständigt ointressant för Bjärredfallet. Förstår att du gärna vill briljera och försöka vara förmer än vi andra men det funkar inte. Dessutom har du ingen aning om vad vi andra tjänar eller vilka vänner vi har, inte heller hur stora förmögenheter vi har.

Du återkommer hela tiden till att allt måste upp på bordet, vi som är vetgiriga, vi måste kunna lära inför framtiden, nä du bs, du är genomskådad för längesen, din agenda är att H till varje pris skall frias från alla misstankar.
Citera
2019-03-18, 14:56
  #53930
Medlem
Solglittrets avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Reimer
Lägg ner det där tramset, det enda du är ute efter är att få O att framstå som den ende som är skyldig i det här tragiska fallet, så har det varit sedan dag ett och det har inte förändrats ett dugg trots pressmeddelande, pressträff och FUP.

Det är inte en diskussion du vill ha utan ett ensidigt utpekande av en gärningsman.


Barnen är döda, O och H likaså.
Ingen kommer dömas, båda är utpekade som misstänkta. Jag vill försöka förstå hur en mor och en far kan tappa det tillsammans.

Återigen - O är mest sannolik som ensam gärningsman, det skulle han vara 24/7 var än i världen detta skulle ha hänt.
Om det unika hänt i Bjärred att fadern O verkligen inte är ensam skyldig - så bör dessa världsunika bevis, inte indicier, presenteras. Så vi förstår hur det kan gått när ingen av två välanpassade till synes förnuftiga föräldrar insåg att de gjorde något vidrigt att ingen stoppade den andre.

Att en person som i Sala, i Danmark, i Göteborg osv går i psykos, hämnd eller till och med att två gör det när existensen hotas, har hänt förr. Inga nyheter - grovt uttryckt skåpmat.

Men i Bjärred stämmer inget.
Det stämmer inte med all erfarenhet om H begått familicid ensam och det stämmer inte om de gjort det i samförstånd.

Mitt liv, och inte heller de flesta andras här tråden, kommer inte på något sätt påverkas eller förändras beroende på om O, H eller H+O är skyldiga. Jag och de flesta andra har inget incitament att ”få någon att vara mer skyldig”.
Jag har trott på att O gjort det på ren kriminalhistorisk statistik - någon annan än fadern i en familj gör historisk aldrig sådant.

Är detta ett jätteintressant undantag så låt oss veta varför och hur det gick till!
__________________
Senast redigerad av Solglittret 2019-03-18 kl. 15:55.
Citera
2019-03-18, 14:59
  #53931
Medlem
develis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av zilvereko
Hjärnfonden forskar bl.a i ME och andra autoimmuna sjuldomar (MS, fibromyalgi, ALS, parkinson etc) samt alzheimer men de har så dåliga forskningsanslag så de har helt enkelt inte råd att göra så mycket de egentligen skulle kunna inom forskningen. Det är sorgligt.
Håller med dig fullständigt och därmed inte konstigt gällande stort engagemang från privatpersoner. Hur skulle det annars komma till stånd en förändring som kan öka förståelsen för sjukdomen eller påvisa att det är av största vikt att forska kring ME?
Det finns många tillstånd där det har varit spott och spe innan de löser gåtan, intet nytt under solen vad det gäller sjukdomar. Att man ser samband mellan infektioner, autoimmunt och även negativa biverkningar från läkemedel som kan vara utlösande faktor (nej, jag anser att man ska vaccinera folk). Jag har det förfärliga neurosedyn i åtanke. Gällande sjukdom så finns det en historia och den är inte alltid fager när det både kommer till synsätt och forskning. Vi nere på cellnivå gällande forskning och det vore ju tacknämligt om folk kunde låta bli att bespotta en utsatt och eftersatt grupp i grova generaliserigar.
Finns inget som barnen i Bjärred gör sig betjänt av om man agerar på detta vis.
Citera
2019-03-18, 15:07
  #53932
Medlem
develis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Lonnrot
Förutom att jämförelsen är absurd så skulle jag gissa att lagstiftningen skyddar döttrarna från exponering av deras privatliv då en sådan inte skulle tillföra något till en domstols (eller allmänhetens) bedömning av gärningen och gärningsmannen.

Familjen hade laglig rätt att leva tillsammans. Polisen har inte bedömt att ytterligare kränkning av flickornas integritet skulle tjäna till att tydliggöra vad som hänt dem. Dessutom finns det inget som hindrar att myndigheter och forskning lär sig av det inträffade ändå, via vad som är tillgängligt.

Det är i alla händelser i mina ögon bättre att argumentera för att grova brott med barn och unga som dödsoffer borde gå mot mindre av exponering som kränker deras integritet, inte mer. Det ekonomiska värdet av sådana kränkningar är förmodligen betydande, och hanteringen kränkande mot all mänsklighet.

Det står i mångt och mycket och slår mot egoismen versus insynsskyddet som kallas sekretess.
Det är barn det berör vilket starkt får mig att agera för stark sekretess i frågan förutom efterlevande.

... förutom att det överhuvudtaget inte ens är en rättighet med pressträff vid nedlagd Fu/döda gärningspersoner. Det tycks gå flertal förbi.
Mycket vill ha mer, fan vill ha fler och helvetet tycks aldrig bli fullt..
Citera
2019-03-18, 15:21
  #53933
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Malin.Nilsson
Bra analys! Bland det mest destruktiva jag någonsin läst bland allt ME-relaterat var det där blogginlägget "Att duscha med ME", där det föreslog att man ska ha pulsklocka på sig så man kan se till att pulsen absolut inte höjs. Jag kan möjligen köpa att utmattande fysisk belastning och överdriven fysisk aktivitet kan göra ME-sjuka utslagna en dag eller två - medan en frisk individ inte blivit golvad av i flera dagar efter sådant. Men att stirra på en pulsmätare och helt stänga ner i sängläge om man ser minsta antydning till pulshöjning - ett sådant förhållningssätt skulle GÖRA exakt vem som helst sjuk efter en tid. Kroppen mår bra av att pulsen höjs litegrann genom t.ex. måttlig konditionsträning. Konditionen ökar stegvis och kroppen stärks och orkar mer. Naturligtvis har även ME-sjuka en kondition, muskel-hälsa och ett hjärta som stärks av konditionshöjande pulshöjning regelbundet. Om du inte redan vore sjuk så skulle du BLI sjuk efter några månader av totalt undvikande av minsta lilla som kan höja pulsen ett snäpp. Alltså: är de inte redan sjuka så kommer de bli det med det förhållningssättet. Kroppen mår ju SKIT om man TOTALT undviker alla former av aktivitet en längre tid. Är du redan ME-sjuk så kanske du inte skall ge dig på vilda flängiga träningspass, sure, men naturligtvis kommer du må ÄNNU sämre och faktiskt bryta ner allt som fortfarande är friskt i din kropp (hjärta, muskler, lungor) genom att så totalt undvika allt som höjer pulsmätaren och allt som innebär att du långsiktigt behåller den muskelstyrka du fortfarande har. Såna totala dumheter det där med att ha pulsklocka vid dusch och genast avbryta duschen och inta sängläge om pulsen höjs det minsta. Oerhört självdestruktivt för både kroppen och psyket att leva med det förhållningssättet. INGEN, Me-sjuk eller inte ME-sjuk, mår bra av det. Någonsin.

Jag upplever att en del (OBS, EN DEL, inte alla) använder sin ME-diagnos som en förevändning för att aldrig någonsin behöva göra någonting. Det är väl också därför de är så emot att klassas inom den pskosomatiska/psykiatriska kategorin: då hade de behövt genomgå t.ex. KBT-behandling, där man långsamt velat exponera den sjuka för allt de där de tycker är oerhört jobbigt. Däribland ljud, ljus, sociala sammanhang, stökiga miljöer, fysisk ansträngning och annat. Man hade mycket sakta velat träna dem på att utsätta sig för allt det här i pyttedoser som stegvis sakta ökar över tid. För att stärka individens mående långsiktigt hade man gjort som ovan, för att sakta träna upp och utöka toleransen för sådant som är jobbigt. Vilket i det långa loppet skulle leda till ett rikare och mindre funktionsnedsatt liv. Det är såklart oerhört jobbigt för individen i början att genomgå en sådan behandling. Man kanske då successivt tvingas träna på att faktiskt sitta kvar i duschen en minut till ÄVEN när ens puls höjs. Vilket såklart leder till stora ångestpåslag för en en individ som har en hög ångestnivå och därför hela tiden letar symptom, hela tiden och varje minut är fokuserad på att "känna efter". Man "känner efter" varje vaken minut, och matar därmed sin ångest, eftersom man tänker "har jag inte lite begynnande huvudvärk? är jag inte ganska trött i benen? stegrar inte min puls just nu? Joo, usch och hjälp, MÅSTE GENAST LÄGGA MIG I SÄNGEN i tystnad med släckta lampor och vila - ANNARS KAN DET BLI ÄNNU VÄRRE". Om då en terapeut säger "stå kvar en stund trots att det är stojjigt i rummet och du börjar bli lite trött i benen", för att man ska lära sig att det faktiskt inte BLEV katastrof trots lätt huvudvärk, höjd puls och lite trötta ben. Men det är såklart så mycket enklare och mindre ångestfyllt att INTE tvingas jobba på att utöka sin tolerans.

Himla skönt, kan jag ibland (lite cyniskt tänka), att man har hittat den enda diagnos i världen ungefär som påstås missgynnas av alla former av ansträngning. I dag vill läkarna att man ska upp och gå redan samma dag som man vaknat upp efter en stor bukoperation eller annat - eftersom trots att kroppen är nyopererad och i dåligt skick, så mår ingen kropp bättre av totalt sängläge.
Vill Försäkringskassan att du skall komma på möte angående vilka få jobb man ändå kan tänka sig att du kan ha med din sjukdom? ME-sjuks respons: - "Kan inte komma, går inte, ME:n kan förvärras om jag reser mig ur sängen". Har en störig släkting bjudit in dig på hennes 50-årskalas? ME-sjuks respons: - "Kan inte komma, går inte, ME:n kan förvärras". Har du fått kallelse till terapeut som kan hjälpa dig förebygga en ofrånkomlig depression som ett resultat av sängliggande och isolering? ME-sjuks respons: -"Kan inte åka på sånt, går inte, ME:n kan förvärras". Har läkaren kallat dig till ett möte för at diskutera behandlingsåtgärder så du kan återgå till ett mindre passivt isolerat liv såsmångingom? ME-sjuks respons: -"Kan inte ta mig ur huset för det läkarbesöket, går inte, ME:n kan förvärras. Dessutom finns det ingen behandling för ME i hela världen så nej, går inte på det mötet".
Du pratar här om exponering. Gäller det även på de som är sjuka i ME eller menar du endast de som är psykosomatiska?
Citera
2019-03-18, 15:32
  #53934
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av develi
Ok. Som sagt - fortsätt att vara feg och tala inte om din inställning till ME-sjuka. Fortsätt ironisera och tala i gåtor och bete dig som en omogen fjant.
Vanligtvis brukar man stå för sina åsikter och förtydliga om folk inte begriper vitsen med ett inlägg.
Du lägger in ett inlägg och vill uppenbart nåt med det hela.

Du slingrar dig som en mask på en krok. Vissa människor är så och jag får acceptera att du är en sådan.

Citat:
Ursprungligen postat av letsdoit
Den här länken sammanfattar i stort min uppfattning:
https://www.expressen.se/debatt/me-epidemin-ar-pa-vag-till-sverige/

ME - En lönsam - och mycket tröttsam - evighetsföljetong, med många intressenter med skiftande agendor.
ME - En uteslutningsdiagnos som visat sig huvudsakligen bottna i underliggande psykiska orsaksmekanismer.

Omsatt på aktuellt brottsfall: Utgör ME den verkliga bevekelsegrunden till morden, eller visar morden vad/vem som gett upphov till ME?

Citat:
Ursprungligen postat av Gullgulligullan
Din ytliga kunskap på området som du slänger dig med är nästan lika motbjudande som ditt förakt för sjuka människor.

Hälsopsykologin har länge intresserat sig för fynden från forskningen inom psykoneurobiologin, ett område där psyke och soma gifter sig istället för att hållas åtskilda av tjocka murar. Det har lett till framsteg vid bland annat utmattningsdepressioner. De senaste åren har även ME-forskningen plockat upp vetenskapen och använder sig av den för att förstå det komplexa tillståndet. Om du faktiskt är intresserad av att lära dig något istället för att komma med sura uppstötningar kan du söka på psychoneuroimmunology + me/cfs och ta del av aktuell forskning.

Mitt fetade anser jag är det artikeln till stor del belyser; att det är viktigt att förstå och se att det finns en samverkan mellan psykisk och somatisk åkomma, att det hänger ihop, som vid många andra diagnoser. Jag vill på intet sätt förringa lidandet vid ME, ett lidande som kan variera stort mellan olika individer. Dock så får jag intrycket av att ME-föreningar lägger stor vikt vid hopplöshet och obotlighet och glömmer att påtala att forskningen tagit stora kliv, så stora kliv att det faktiskt går att skönja en framtid med, om inte bot, så i alla fall lindring.

Är inte det vad du och develi, liksom letsdoit med flera andra egentligen är överens om, men som ni inte ser för all krutrök i era skyttegravar?
Citera
2019-03-18, 15:34
  #53935
Medlem
Flashig78s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Solglittret
Barnen är döda, O och H likaså.
Ingen kommer dömas, båda är utpekade som misstänkta. Jag vill försöka förstå hur en mor och en far kan tappa det tillsammans.

Återigen - O är mest sannolik som ensam gärningsman, det skulle han vara 24/7 var än i världen detta skulle ha hänt.
Om det unika hänt i Bjärred att fadern O verkligen inte är ensam skyldig - så bör dessa världsunika bevis, inte indicier, presenteras. Så vi förstår hur det kan gått när ingen av två välanpassade till synes förnuftiga föräldrar insåg att de gjorde något vidrigt att ingen stoppade den andre.


Att en person som i Sala, i Danmark, i Göteborg osv går i psykos, hämd eller till och med att två gör det när existensen hotas, har hänt förr. Inga nyheter - grovt uttryckt skåpmat.

Men i Bjärred stämmer inget.
Det stämmer inte med all erfarenhet om H begått familicid ensam och det stämmer inte om de gjort det i samförstånd.

Mitt liv, och inte de flesta andras här tråden, kommer inte på något sätt påverkas eller förändras beroende på om O, H eller H+O är skyldiga. Jag och de flesta andra har inget incitament att ”få någon att vara mer skyldig”.
Jag har trott på att O gjort det på ren kriminalhistorisk statistik - någon annan än fadern i en familj gör historisk aldrig sådant.

Är detta ett jätteintressant undantag så låt oss veta varför och hur det gick till!

Det var för just detta (se det fetade) som föräldrarna bemödade sig med att skriva sitt långa brev och att lämna övriga spår efter sig. O skulle inte stå som ensam gärningsman. Och det måste du begripa. Polisen har granskat de efterlämnade dokumenten. Jag tror att de klarar det utan din inblandning. Och de har inget intresse att en nyfiken random Flashback-medlem "skall förstå".

Däremot kan man hoppas att de inblandade myndigheterna öppnar ögonen när de diagnostisear barn med kroniska sjukdomar. Men DET är en HELT annan utredning.
Citera
2019-03-18, 15:35
  #53936
Medlem
Solglittrets avatar
Citat:
Ursprungligen postat av N.Armstark
Jag håller med, man borde få diskutera fallet med utgångspunkt ifrån att barnen var sjuka och att föräldrarna trodde att det dom gjorde var ett barmhärtighetsmord, utan att bli anklagad för att vara mördarkramare. Man borde få lyfta hypotesen att det var Hanna som dödade barnen utan att hamna i en evighetsdiskussion om hur det är statistiskt omöjligt. Man borde få läsa beskrivningar från människor som beskriver livet med ME/Cfs utan att de ska bli angripna för att vara lata simulanter som har hittat på sin sjukdom för att slippa jobba.

Det är fastslaget att barnen hade diagnosen ME/Cfs, man borde kunna få utgå ifrån att det var en välutbildad läkare, specialist inom sitt område, som skrev intyget och gjorde det för att hen trodde att det var sant snarare än efter påtryckningar från vare sig mamma eller pappa.

Man borde få slippa dom värsta fantasierna om hur poliskåren har mutats/hotats av någon mäktig släkt att utse en oskyldig människa som medskyldig.

Men mest av allt borde man få slippa troll som ljuger tråden full och deras anhängare som sväljer allt med hull och hår

Det vore skönt att slippa läsa inlägg som mobbar sjuka människor med insinuanta påståenden om ME-lobbyn och ME-maffian när man pratar om föreningar som företräder drabbade och deras anhöriga. Jag kommer aldrig att köpa att såna påhopp görs av en läkare som svurit sin läkared, för i min värld skulle en sån avart blivit ratad under sin första termin av utbildningen.

Du är så förbannat elak och försöker hela tiden smeta på mig massa strunt. Vad har jag gjort dig?
Det finns ingen läkare som jobbar härinne - begriper du inte det? Det är inte en kräkning att diskutera sjukdomar - inte ens att diskutera om sjukdomar har psykosomatisk genes. Det är möjligen en kränkning mot de psykiskt sjuka att deras sjukdom är så skamfylld att andra inte vill förknippas med den!
Detta är ett diskussionsforum, här finns ingen som behandlas för sjukdom av någon annan härinne.

ME-intresseföreninger - det finns två större, med en seriös förening med förnuftiga företrädare och en mindre seriös med alla möjliga märkliga uttalande i backspegeln. Det är farligt att sprida svartsyn om en sjukdom - det kan skada och rendera i att sjuka mår sämre eller råkar illa ut.

Du får väldigt gärna diskutera dina teorier om Hs skuld eller varför inte barnens skuld eller vad du nu vill. Jag kommer möjligen argumentera mot dig, framförallt i det senare alternativet, men ge sjutton i att försöka såra och skada bara för att vi tycker olika om ett krim.fall i ett diskussionsforum.

Vänligen dra aldrig mer upp något personligt om mig - jag lovar också att låta bli det. Såväl om mig själv som om dig eller någon annan. Lämna det utanför topik.
Citera
2019-03-18, 15:53
  #53937
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Walla-walla-wincha
Den jag känner med kroniskt trötthetssyndrom gör rätt för sig i samhället. Personen var inställd på att leva normalt och ha 100 % sysselsättning. Det här var en människa som släpade sig hållandes i räcket uppför en liten trappa. Svårt att komma upp på morgonen. Värk. Ljud och ljuskänslig. Fibromyalgi i släkten. Denne ställde sig själv ett ultimatum. Hjälp dig själv eller klaga. Denne människa misstänkte att kroppen var i obalans och mådde dåligt av det. Levern och tarmarna fick sig en utrensning och efter en tid försvann dennes akuta problem. Så ja, man ska inte gräva ner sig och hålla igen så inte pulsen höjs. ME-drabbade är de som klagar bäst och mest i samhället, jag tror att de helt enkelt inte vill göra något alls. Leva det goda livet hemma.

Vad är det som pekar på att föräldrarna var deprimerande? En var i alla fall i stånd till tre mord.

Neej, nu går du för långt. Vad är det för generaliserande skitsnack? Det finns kanske exempel på arbetsskygga parasiter med denna diagnos, precis som det finns med andra diagnoser, men det där påståendet var lågt.
Om man lider av smärta och får psykiska besvär och depressioner, eller lider av psykisk ohälsa som även sätter sig i smärttillstånd i kroppen förtar inte lidandet från individen. Ont gör ont oavsett vad det beror på.
Det är - min gissning för jag har ingen belagd siffra, men så är jag kanske naiv också - sannolikt ett fåtal som fejkar detta för att få en låg inkomst "gratis", och som dessutom snudd på inte går att försörja sig på, än mindre leva "det goda livet".
__________________
Senast redigerad av kusinvitamin65 2019-03-18 kl. 15:59.
Citera
2019-03-18, 15:54
  #53938
Medlem
Lonnrots avatar
Citat:
Ursprungligen postat av develi

Det står i mångt och mycket och slår mot egoismen versus insynsskyddet som kallas sekretess.
Det är barn det berör vilket starkt får mig att agera för stark sekretess i frågan förutom efterlevande.

... förutom att det överhuvudtaget inte ens är en rättighet med pressträff vid nedlagd Fu/döda gärningspersoner. Det tycks gå flertal förbi.
Mycket vill ha mer, fan vill ha fler och helvetet tycks aldrig bli fullt..

Det är sant.
Så snart man är klar över vad som hänt och har prövat alla upptänkliga luckor, så rör det sig också på en rad plan om en helt annan form av händelse än andra typer av grova våldsbrott med dödlig utgång. Det må rubriceras på samma sätt och det må (hypotetiskt) ha gett samma straff, men offren skyddas av att de två under samma tak levande föräldrarna även i sin, gemensamma, förvillelse menade döttrarna väl. Den utförlighet och öppenhet som annars fordras sammanhänger med att den tvist eller den inbilska ondska eller den skuldfördelning eller det potentiellt överhängande (framtida) hot som råder mot enskild eller enskilda måste ut i ljuset, granskas till sin upprinnelse och läggas tillrätta inför allas ögon. Om offren exponeras så är det bara för att OGM ska vägas till sitt rätta värde och blottställas i sin uselhet för var och en att se. Detta är inte för handen här. Det här är (har framgått) den andra typen av händelse, jämförelsevis. En där inte alla fakta rörande offren måste få komma till tals för att GM ska kunna vägas till sin rätta vikt och/eller låsas in och riskera livstids fängelse, stämplad som mördare. Det är så sett (vad gäller allmän insyn) mer en ”familjetragedi” (när så är belagt).

Likväl undrar man ju över diagnoserna på båda flickorna, över deras verkliga sjukdomstillstånd och över föräldrarnas beslut. Men det lär myndigheterna ha varit lika undrande över som vi är, och man bör kunna lita på att ingen vill att detta ska behöva hända igen på samma sätt.

Men man bör också kunna lita på att de allra, allra flesta föräldrar inte går hithän mot sin egen avkomma utan en mycket djupt upplevd nöd eller förvirring, som det ser ut. Då får man försöka addressera sådan nöd, och sådan förvirring, igen.
__________________
Senast redigerad av Lonnrot 2019-03-18 kl. 16:15.
Citera
2019-03-18, 16:01
  #53939
Medlem
MeggieClearys avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Lonnrot
Förutom att jämförelsen är absurd så skulle jag gissa att lagstiftningen skyddar döttrarna från exponering av deras privatliv då en sådan inte skulle tillföra något till en domstols (eller allmänhetens) bedömning av gärningen och gärningsmannen.

Familjen hade laglig rätt att leva tillsammans. Polisen har inte bedömt att ytterligare kränkning av flickornas integritet skulle tjäna till att tydliggöra vad som hänt dem. Dessutom finns det inget som hindrar att myndigheter och forskning lär sig av det inträffade ändå, via vad som är tillgängligt.

Det är i alla händelser i mina ögon bättre att argumentera för att grova brott med barn och unga som dödsoffer borde gå mot mindre av exponering som kränker deras integritet, inte mer. Det ekonomiska värdet av sådana kränkningar är förmodligen betydande, och hanteringen kränkande mot all mänsklighet.
Ja det handlar inte bara om att ”skydda” Bjärredsstryparen och Farfar utan minst lika mycket, om inte mer, flickorna.
Citera
2019-03-18, 16:26
  #53940
Medlem
develis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av kusinvitamin65
Mitt fetade anser jag är det artikeln till stor del belyser; att det är viktigt att förstå och se att det finns en samverkan mellan psykisk och somatisk åkomma, att det hänger ihop, som vid många andra diagnoser. Jag vill på intet sätt förringa lidandet vid ME, ett lidande som kan variera stort mellan olika individer. Dock så får jag intrycket av att ME-föreningar lägger stor vikt vid hopplöshet och obotlighet och glömmer att påtala att forskningen tagit stora kliv, så stora kliv att det faktiskt går att skönja en framtid med, om inte bot, så i alla fall lindring.

Är inte det vad du och develi, liksom letsdoit med flera andra egentligen är överens om, men som ni inte ser för all krutrök i era skyttegravar?
Då börjar jag med vad letsdoit anser:
Citat:
ME - En lönsam - och mycket tröttsam - evighetsföljetong, med många intressenter med skiftande agendor.
ME - En uteslutningsdiagnos som visat sig huvudsakligen bottna i underliggande psykiska orsaksmekanismer.
De här påståenden är så fjärran min grundinställning och syn på sjukdomstillståndet som man kan komma.
Mer konkret gällande ME kan jag ALDRIG resonera kring sjuka människors tillstånd som " mycket tröttsam evighetsföljetong".

Jag tror att de ME-sjuka barnen i Bjärred skulle ha blivit väldigt ledsna att omdiskuteras på det här sättet; gällande de som engagerar sig för att få till stånd forskninganslag, förbättrat bemötande från myndigheter, som uppmärksammar att dessa människor lider.
Att som sjuk behöva läsa sådana åsikter vore väldigt beklämmande. Tur att barnen inte kan läsa efterdebatten om dem, de har ju blivit friskförklarade likaväl.

Den andra punkten berör att ME skulle i huvudsak bero på "underliggande psykiska orsaksmekanismer."

Finns inte en chans i min värld. Jag återkopplar igen till de ME-sjuka barn som tråden berör:
Gällande Agnes är jag mer än övertygad att det inte sitter i skallen på henne, att hon dragit ner roliga fritidsaktiviteter på bas av nån psykisk orsaksmekanism.
Att dra ner på nåt som barn finner roligt såsom dans, fotboll och tennis finns inte på kartan. Det är snarare ett tecken på ansträngningsutlöst utmattning (PEM).

Vid diagnostisering utesluts psykiska tillstånd likaväl som andra diffdiagnoser av en läkare.

När det sen kommer till depressiva tillstånd anser jag att ME-patienter är i en högriskzon pga att det är en mycket stressande situation i sig (läs frustration) att i stort sett behöva dra ner på det som är roligt. Att hela livet abrupt förändras; att vilja mer än man orkar och att samtidigt ha fysiska besvär.
Att bli hjälpberoende och påverkas på varenda arena som finns kring en människa.
Att som Agnes behöva hålla kontakt med yttre världen via digital media, att behöva prioritera sociala kontakter utifrån hur man mår och orkar med.
Att behöva samla kraft inför nåt som riskerar ge bakslag och svår utmattning.


Så sensmoralen är, när krutröken lagt sig, är att jag absolut inte ser ME som grundat i några "underliggande psykiska orsaksmekanismer."

Däremot riskerar ME, likt andra fysiska sjukdomar, att medföra tillstånd som påverkar psykiskt välbefinnande negativt för att sjukdomen är så djävlig och ger inskränkningar på så många områden, läs livskvalité, parallellt med att inte kunna påverka det hela då ljud, ljus och ansträning ger en försämring samt att ha fysiska besvär överhuvudtaget som sömnstörningar, ortostatism, smärta eller vad nu besvären består av.

Som jag redan skrivit så anser jag att det är av största vikt att ge forskninganslag så att de kan nå en nivå som kan leda till bättre behandling, förhoppningsvis bot.

Lönsamheten som letsdoit skriver om finner jag så patetisk att jag inte ens ämnar bry mig att kommentera.

Det jag däremot önskar är betydligt mer information, riktlinjer, vart man vänder sig vid nedstämdhet, självmordstankar, utmattning eller vad det nu handlar om. Hur man bemästrar livkriser och att detta gäller både anhöriga och den drabbade.

Att man inte ignorerar att detta förekommer men där tror jag det finns en rädsla som bakbinder för att det finns just personer som anser att problemet bara sitter i skallen så det verkar bli en slags försvarsställning.

Jag sticker inte under stol med att det finns en viss dragning eutanasi vilket jag personligen inte kan fördra.

Sen anser jag att media har ett ansvar, likaväl som patientföreningar, att även framföra det positiva.
De som far fram som i en bitter offerroll och låter som dysterkvistar eller är pro eutanasi har jag ingenting till övers för - lika lite som ytterligheten där folk far fram som om det vore ett korståg mot dem. Nu tror jag tack och lov det är avarter som ägnar det åt detta men tyvärr kan de gapa högt.
Gemene man har mer vett och det är nog väldigt många som lider i det tysta och som drar tunga lass, både sjuka och anhöriga.

Generaliseringar har aldrig varit av godo och inte på bas av dramaemotioner heller. Jag efterfrågar en sansad debatt för att snarare hjälpa dem istället för att det skapas två extrema läger i värsta fall.
__________________
Senast redigerad av develi 2019-03-18 kl. 16:54.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in