Citat:
B]11]Men snälla nån. Du skriver att du tycker illa om förakt men pissar på en skribent?
Sluta gnäll, du kan betydligt bättre än att ramla in i offerstuket.[/b][/b]
För att återkoppla till ämnet vill jag därmed ställa en fråga då du förfasades om planering.
Om man utgår från självmord, assisterat eller inte bryr jag mig inte om, så undrar jag hur du ser på föräldrarna och deras planering - den är nämligen inte enbart en mordplan.
Ordvalet från polis är planerat men det är garanterat mer komplext än så.
Självmord föregås av ett ältande, det är forskningen rörande överens om - det är ofta planerat i andemeningen att det handlar om att komma till en viss punkt - ett beslut. Kalla det tillvänjning, exponering eller su-tankar som upprepat återkommer.
I självmord kan det dock finnas impulsivitet där nåt fungerar som en trigger. Blir man mer depressiv av alkohol så säger det sig självt att det är en högriskfaktor te.x.
Vägen in i detta lidande handlar om barnen och sjukdom (fokus på barn, hårt ansatta, djup kris). Insjuknade Agnes ett par år innan diagnos rör det som en tidsspegel på på runt fem år där krisen successivt fördjupas iom att Agnes lider och snarare blir sämre. Sen får Moa diagnos vilket jag ser som ett slags cut-off då det rör sig om samma tidsaspekt (hösten 2017).
Beträffande de högst troligt deprimerade föräldrarna så tänker de ta barnen med sig in i döden. De har således en makaber problemlösning gällande att eliminera lidande.
I detta kan det vara tvåstegs: ett primärt lidande för barnen som ger ångest, oro, depression för föräldrarna som känner sig otillräckliga och ett sekundärt lidande när det kommer till sorg efter föräldrarnas frånfälle (ledsna, föräldralösa barn).
Troligtvis är det ingen annan som duger som vårdnadshavare heller, barns lidande kommer bestå eller eskalera (deras erfarenhet och farhågor) och ingen utanför bubblan har kunnat hjälpa den äldsta dottern. I deras dystra värld tolkas troligen Moa via Agnes.
Ser du en planering i det här som är flera månader med en komplex innebörd eller vad är innebörden av planering för din del?
Sluta gnäll, du kan betydligt bättre än att ramla in i offerstuket.[/b][/b]
För att återkoppla till ämnet vill jag därmed ställa en fråga då du förfasades om planering.
Om man utgår från självmord, assisterat eller inte bryr jag mig inte om, så undrar jag hur du ser på föräldrarna och deras planering - den är nämligen inte enbart en mordplan.
Ordvalet från polis är planerat men det är garanterat mer komplext än så.
Självmord föregås av ett ältande, det är forskningen rörande överens om - det är ofta planerat i andemeningen att det handlar om att komma till en viss punkt - ett beslut. Kalla det tillvänjning, exponering eller su-tankar som upprepat återkommer.
I självmord kan det dock finnas impulsivitet där nåt fungerar som en trigger. Blir man mer depressiv av alkohol så säger det sig självt att det är en högriskfaktor te.x.
Vägen in i detta lidande handlar om barnen och sjukdom (fokus på barn, hårt ansatta, djup kris). Insjuknade Agnes ett par år innan diagnos rör det som en tidsspegel på på runt fem år där krisen successivt fördjupas iom att Agnes lider och snarare blir sämre. Sen får Moa diagnos vilket jag ser som ett slags cut-off då det rör sig om samma tidsaspekt (hösten 2017).
Beträffande de högst troligt deprimerade föräldrarna så tänker de ta barnen med sig in i döden. De har således en makaber problemlösning gällande att eliminera lidande.
I detta kan det vara tvåstegs: ett primärt lidande för barnen som ger ångest, oro, depression för föräldrarna som känner sig otillräckliga och ett sekundärt lidande när det kommer till sorg efter föräldrarnas frånfälle (ledsna, föräldralösa barn).
Troligtvis är det ingen annan som duger som vårdnadshavare heller, barns lidande kommer bestå eller eskalera (deras erfarenhet och farhågor) och ingen utanför bubblan har kunnat hjälpa den äldsta dottern. I deras dystra värld tolkas troligen Moa via Agnes.
Ser du en planering i det här som är flera månader med en komplex innebörd eller vad är innebörden av planering för din del?
Fetade 1; Du har rätt därvidlag - jag har låtit känslorna styra för mycket kanske alltför ofta ibland, men samtidgt känner jag ju så. Kanske jag borde ha hållit käften
(Mitt liv är fullt av situationer där jag borde ha gjort det).Har stor tilltro till dina kunskaper och det vet du sen förr. Även här och nu. Men om någon påstår att morden dels var planerade sen månader tillbaks (vilket jag inte alls ifrågasätter) men samtidigt sägs att det inte var en impulshandling - då blir jag ännu mer förskräckt - om det skulle vara på det viset.
För inte planerar man i månader att mörda sina barn genom strypning. Känner mig säker på att det var en impulshandling. Planerat, ja. Men inte att det skulle ske just då och på det sättet.
Vad som är triggern vet vi ännu inte. Men det finns nåt dramaturgiliknande i det hela som ger mig kalla kårar.
__________________
Senast redigerad av zilvereko 2019-03-13 kl. 20:37.
Senast redigerad av zilvereko 2019-03-13 kl. 20:37.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera