Citat:
Ursprungligen postat av
AXKYA131313
Min ”Gud” är Naturen.
Jag tycker mig se bevis på att ”den” Existerar.. Jag tror till och med att jag är en del av den!
Galen uppfattning i klass med Jesus, eller vad säger du?
Vill du vara vänlig svara på tidigare inlägg?
Eller vad är det du tackar för egentligen?
Åtminstonde, är du nu ärlig och talar subjektivistiskt relaterat - det i sig är ett slags framsteg i debatten eller diskussionen eller den dilettanta mentalitet du råkat uppvisa i tråden..
( inte minst, att omtala människa som kräk.. även om jag ev. inte förstår ditt språk till fullo så du säger kräk men menar npgot helt annat än värdelöst smuts som ska bort, i ditt ansande av din egen religiositet, jag vet inte) , det är oavsett helt off topic, men du vill inte ta till dig att du går off topic och som Smeso sa, så behöver både han och vi andra i tråden ägna oss och ideliga påminnelser om att du slirar rejält och gärna, för att undvika topic : bevisa gud och det har hitintills aldrig bevisats genom hemmasnickrande matematik-liknande krumbukter och särskilt inte av dem som aldrig var några genier ensi allmän matte, eller lätt-matte.. och aldrig tagit krafttag med tålamodsprövande harvande av äkta matematik, som på högskolan.. du har möjligtvis inte ens fått 0,4 på HP , så sluta nu låtsas. Man kan inte turboläsa sig till matematisk- logisk förmåga på den nivån du försöker utmåla dig om att ha en hum, illustrerad vetenskap räcker inte, och jag vet eftersom jag själv aldrig skulle klara en vecka på högskoleprogram där matte var huvudämne , därför undviker jag svarta-hål-diskussionen med vidhängande "övertygelse-mission" att om jag bara drillar runt med matematiskt fackspråk elelr fysisk-terminologi och sådant som geovetare och astronomer kan, då... har jag en gloria som påskiner att jag-vet-vad-jag-talar-om och detta i sig har det någonsin förr varit likvärdigt med definition på att guds existens därmed är i hamn?
Inte som jag förstått. mig veterligen kan faktaresistenta som gäspar så fort något av bildning kommer på tal... kunnat vara ytterst duktiga på viljan att försvara sin TRO, vissa av alla dessa.. försöker likna tron vid att vara vetskap, jag befarar att du är en av dessa... (kan ha fel!)
Som svar på din fråga.. eller reflektion .. vad mig anbelangar, så är naturen mitt element, jag är en jordevarelse som älskar luften, jag måste ha den.. vattnet likaså.. grödorna, och jag är djurälskare in i "själen" , naturen är dessutom häpnadsväckande vacker.. men jag kallar ett träd för träd, en katt för katt, en droppe vatten för vattendroppe, ser jag en fågel så säger jag inte titta där är flög gud förbi.. det är extremt onödigt och tidsspillande att översätta vartenda fenomen och börja krumbukt-hitta på andra ord.. för vad som endast är vad det är och underförstått är varje människa och varelse på jorden i symbios med naturen, om det är samam som att älska naturen? för mig i stora delar ja, men jag avskyr storm hagel 30 graders värme och jag vet i stort sett ingenting om universum i övrigt, kan bara förlita mig på astronomer och andra fysiker som vigt sitt liv åt att försöka förstå sig på, och samtidigt erkänner att ju mer det studeras.. desto fler frågor öppnar sig.. det är för stort, och jag behöver inte gud, det finns inte den gud eller gudar för mig.. eftersom jag inte behöver gud när jag har vad jag behöver för att leva men när jag dör så vet jag ingenting längre, men jag vet exakt vad jag behöver för att överleva och leva gott resp. vad som får mig att bli bedrövlig.. jag suktar absolut icke för något möte med soöken andar eller troll.. det räcker hela livet ut med medmänniskor för mig, så jag är lite anspråkslös omman säger så. så är det... för mig är egentligen varje människa en hel värld, denna sorts insikt.. kommer när man möter bl.a nyfödda eller själv föder fram liv.. ser olyckor.. och vad det gör med individen, hur beroende man är av varandra.. vad som gömmer sig under den som man i starten fördömde o förkastade.. vid förälskelse.. och djup kärlek till annan.. hur gränser upplöses.. och man känner vad natur är och värdet av om så en enda mönniska, hur häpnadsväckande en liten fågel kan vara.. en fascinerande insekt.. men alla har ett EGENVÄRDE.. jag behöver inte dra en historia från yttre rymden som förstärkning över att naturen är stark, men jag tror definitivt inte att naturen tänker, no way.
Vissa naturdelar förundrar mig, andra går mig förbi , liksom ett snötäckt landskap ger mig njutning och hänförelse kan jag förbanna en lavin... som är av samma natur som en annan dag fick mig att le, kan det förskräcka och ses som hot, men allt detta är endast poesi och en massa icke-bevis , det är endst vad jag känner och tycker... att bevisa kräver att man lägger estetiska egenbefrämjande värderingen åt sidan, det är det.. som är din bevisbörda.. inte min, för jag varken behöver gud eller erkänner en gud att vara skapare till liv på jorden. Så är det och jag känner mig inte som ett kräk för det, men kan känna att gudsapologeter både är och beter sig som kräk, för att ta nåt enkelt : en ayatollah.. hur äcklig kan inte en sådan vara, och det finns tiotusentals fler, kanske miljoner gudsivrande tvättäkta kräk, som mer än gärna mördar o lemlästar dem som inte tycker spm dem (dvs tror som korkade pappskallar på allt som står i en bok, utrskiljningslösa vettvillingar, finns i alla läger inte bara islamguden.. öven bibelguden är en figur av starkt patologisk mental sjukdom.. med hat som motor.. med hot som metod, och så beter sig många religiösa, men helt off topic , jag är inte rädd för någon gud oavsett var den sägs vakta och hjälpa och stjälpa, för mig finns ingen gud alls. jag tror nämligen inte på spöken.
Trång text utan styckeindelning här japp , oh mondieu. läs på egen risk.
god natt, och tack för erkännandet att du är emotionellt engagerad i fantasin att den store skaparen säkert finns.. för det känns så - din känsla är oantastlig, ha du den, så har jag min.