Citat:
Försök att finslipa din uppfattning av Sanningen, istället för att förneka att du har någon.Precis. Utan vetenskaplig aktivitet vore mänskligheten utraderad. Det handlar om sunda instinkter och att agera rätt, att ansamla kunskaper erfarenheter och färdigheter, inte att strula bort allt och sedan gråta i regn och motvind.
Gäller att gråta ut och inse var man är - när man förstått var man är, växer man till några grader och förmår aldrig mer regrediera till det infantilt tänkta som göder de infantila emotionerna som förtränger sinnenas amordningsförmåga.
Människan befinner sig i evolutionärt föränderligt tillstånd, det kan ibland skära sig vid möten mellan djupt förlorade "själar på irrfärd som nappat för hårt och lever enkom utifrån lydighet" och mellan dem som torkat tårarna, börjat jobba.. börjat istället forska och inte be.. och det har varit enormt, enormt fruktbart.. för logiskt tänkande kräver ständig aktivitet.. med tiden bär det frukt, att då sitta och peka på dem som med blod svett och tårar, nått fram till åtminstonde någponting på denna jord.. betyder inte att de tycker sig veta allt - isf skulle ju deras liv stagnera.. vad mer skulle finnas av lust att upptäcka mer?
Att kalla efter gud och upptäcka att man själv lever av någon anledning, är gott nog att resa sig upp från bedjandetillståndet i väntan på manna - förstå då händer det någonting, av VÄRDE.
Gud är ett ord. Fanns exposé som hette "gud har 99 namn" .. det är namn.. allt namnat av människa till människa.. och sedan värdemätning människor emellan.. men, utkomsten då?
vad får du för bönerna? får du Gud? det är ju det som säges, jag ber för att nå gud.. men bara den bedjande själv tycker sig ha fått kontakten... men jag kan ibland kalla det för den perfekta egoförlängande klängigheten.. vada i jag mig och migsjälv.. man får lov. Det är okey att föränga sitt ego.. för det är så himla härligt... att förhärliga sig, och sedan börja försvara sig/missionera.........
halleluja.. gråta och få känslan att det är vi med gud, medan det är me myself and I (egot som ges en kick, frälsningen.. man vill ha kicken och söker den, dem som fått kickarna alltså och det är faktiskt otroligt populärt!! frigör en hel del hormoner faktiskt, så tbx till det simpelt sinnliga till syvende och sist, tillbaka i den suktande kroppen som vill KÄNNA, trots alla fagra ord om den abstrakt förhöjda insiktsnivån (inte alls.. du är ett djur med djurisk längtan att optimera din existens.. den lilla hjärnan kan spegla och skapa illusioner, och precis som masken inte kan vad råttan kan, så kan inte hunden vad människan kan, och över människan ?? ingen? ja nåt!! får det ju vara!!! han ska heta Gud, han ska kunna det och det...
.. och så .. och så..
ska skrivas ner där och där i kilometer milsvida längder och bulletiner över hela jorden.....
finns guden/gudarna för det? man skärskådade det redan i forntiden, ok nu är detta inte tråden om ateism, men du har bevisbördan som det varit i alla tider och fortsatt kommer att vara.
Jag tror inte på en gud, eller på flera gudar.. jag ägnar mig ungefär noll/0 minuter åt att ens försöka fundera om han/guden .. talar till mig, vill mig något ... jag här enbart livets melodi och anser att det är stort nog att fylla restan av mitt liv, medan den som säger mig att jag "bör beakta gud" , ganska genast ber den som anmanar sådant, att framlägga bevis.. börja redovisa för var när och hur denne gud elelr dessa gudar, nu är så närvarande här, att du... tycker dig veta.. men inte jag och många med mig, aldrig sett spår av övernaturlig makthavare att konkret ha ansvarat för allt det som påstås.
Bevisen.. en tråd som växer och växer men fyllt av fagra ord... som människor hävt ur sig vad gäller "Han är sann" och dito hallelujanden.
Gäller att gråta ut och inse var man är - när man förstått var man är, växer man till några grader och förmår aldrig mer regrediera till det infantilt tänkta som göder de infantila emotionerna som förtränger sinnenas amordningsförmåga.
Människan befinner sig i evolutionärt föränderligt tillstånd, det kan ibland skära sig vid möten mellan djupt förlorade "själar på irrfärd som nappat för hårt och lever enkom utifrån lydighet" och mellan dem som torkat tårarna, börjat jobba.. börjat istället forska och inte be.. och det har varit enormt, enormt fruktbart.. för logiskt tänkande kräver ständig aktivitet.. med tiden bär det frukt, att då sitta och peka på dem som med blod svett och tårar, nått fram till åtminstonde någponting på denna jord.. betyder inte att de tycker sig veta allt - isf skulle ju deras liv stagnera.. vad mer skulle finnas av lust att upptäcka mer?
Att kalla efter gud och upptäcka att man själv lever av någon anledning, är gott nog att resa sig upp från bedjandetillståndet i väntan på manna - förstå då händer det någonting, av VÄRDE.
Gud är ett ord. Fanns exposé som hette "gud har 99 namn" .. det är namn.. allt namnat av människa till människa.. och sedan värdemätning människor emellan.. men, utkomsten då?
vad får du för bönerna? får du Gud? det är ju det som säges, jag ber för att nå gud.. men bara den bedjande själv tycker sig ha fått kontakten... men jag kan ibland kalla det för den perfekta egoförlängande klängigheten.. vada i jag mig och migsjälv.. man får lov. Det är okey att föränga sitt ego.. för det är så himla härligt... att förhärliga sig, och sedan börja försvara sig/missionera.........
halleluja.. gråta och få känslan att det är vi med gud, medan det är me myself and I (egot som ges en kick, frälsningen.. man vill ha kicken och söker den, dem som fått kickarna alltså och det är faktiskt otroligt populärt!! frigör en hel del hormoner faktiskt, så tbx till det simpelt sinnliga till syvende och sist, tillbaka i den suktande kroppen som vill KÄNNA, trots alla fagra ord om den abstrakt förhöjda insiktsnivån (inte alls.. du är ett djur med djurisk längtan att optimera din existens.. den lilla hjärnan kan spegla och skapa illusioner, och precis som masken inte kan vad råttan kan, så kan inte hunden vad människan kan, och över människan ?? ingen? ja nåt!! får det ju vara!!! han ska heta Gud, han ska kunna det och det...
.. och så .. och så..
ska skrivas ner där och där i kilometer milsvida längder och bulletiner över hela jorden.....
finns guden/gudarna för det? man skärskådade det redan i forntiden, ok nu är detta inte tråden om ateism, men du har bevisbördan som det varit i alla tider och fortsatt kommer att vara.
Jag tror inte på en gud, eller på flera gudar.. jag ägnar mig ungefär noll/0 minuter åt att ens försöka fundera om han/guden .. talar till mig, vill mig något ... jag här enbart livets melodi och anser att det är stort nog att fylla restan av mitt liv, medan den som säger mig att jag "bör beakta gud" , ganska genast ber den som anmanar sådant, att framlägga bevis.. börja redovisa för var när och hur denne gud elelr dessa gudar, nu är så närvarande här, att du... tycker dig veta.. men inte jag och många med mig, aldrig sett spår av övernaturlig makthavare att konkret ha ansvarat för allt det som påstås.
Bevisen.. en tråd som växer och växer men fyllt av fagra ord... som människor hävt ur sig vad gäller "Han är sann" och dito hallelujanden.
Troende är vi allihopa. Det är icke endast det vi vet som framställs.
Inse att alla har en personlig bild av sanningen och att de har all anledning att Tro. Bry dig om dig Själv istället.
