Jag tror inte bemötandet är en stenhård ”nobb” när man kontaktar utredningen med information. Utan utredningen ”tackar för tipset”. Sedan sitter tipsaren hemma och väntar på att någonting ska hända.
När ingenting händer ringer tipsaren in sitt tips igen och får en positiv respons och tänker ”nu lyssnade dom i alla fall”.
Ingenting händer. Ny utredare på plats. Tipsaren ringer igen återigen får tipsaren en bra känsla efteråt och tänker att ”nu tog den nya utredaren mitt tips på allvar”
Sådär fortsätter det. Tipsaren velar fram och tillbaks med huruvida han ska kontakta media men avstår då han är rädd att skada utredningen.
Iofs. Vi är ju och tänker ju alla olika. Jag hade iallafall kontaktat pressen som tidigast redan typ 5-10 år efter mordet eller andra gången utredningen gett en kalla axeln. Jag hade gett blanka fan i att "skada" en utredning som jag antagligen ansett så ett rent skämt vid det lagt och även luftat den åsikten klart och tydligt i media. Jag hade knappast "velat" när det rör sig om ett statsministermord. Men det är väl bara jag.
__________________
Senast redigerad av torstenferdinand 2019-02-27 kl. 18:14.
Med sådana sjuka tillfälligheter som ibland liksom bara råkar uppstå sådär "spontant" kring siffran 33 så kan man fan bli foliehattig för mindre. Så det är lite till och från det där med "nojjan" för egen del.
Han kände att han inte blev lyssnad på av palmegruppen och ville nå ut med informationen. Tycker det låter klokt tänkt. Skulle gjort likadant själv.
Det är väl inte vem som helst som har modet att gå till pressen om de redan har tipsat polisen. Många skulle inte säga något alls till någon och de flesta skulle inte kontakta pressen om de kontaktat polisen och polisen har bekräftat att de mottagit tipset.
Iofs. Vi är ju och tänker ju alla olika. Jag hade iallafall kontaktat pressen som tidigast redan typ 5-10 år efter mordet eller andra gången utredningen gett en kalla axeln. Men det är väl bara jag.
Hursomhelst. Observationen är intressant och bör påtittas.
Tyskregistrerad bil, man som liknar fantombilden, märklig tidpunkt bara några timmar efter mordet.
Gör lite dykningar i hjälmaren innan tipset avfärdas.
Händelsen var väldigt konstigt och jag kan inte sluta tänka på det här, säger Ulf Hallberg.
Den 28 februari är det 33 år sedan det dödliga skottet avlossades på Sveavägen i Stockholm. Sverige fick motta de chockartade uppgifterna att statsminister Olof Palme hade blivit mördad på öppen gata. Ulf Hallberg arbetade då som mjölkbonde på den egna gården Findla utanför Arboga. Han minns tydligt den första mars 1986, morgonen efter attentatet.
– Vi brukade alltid gå ut till ladugården på morgonen. Vid 04.30 ringde min mor och berättade att Palme var skjuten, hon skrek, säger Ulf.
Ulf och hans fru Inger genomförde morgonens mjölkningsarbete men på väg in gjorde Ulf en avvikande iakttagelse.
– Det var mycket konstigt. Det kom en grön tyskregistrerad Ford som parkerade vid logen. Det var strax efter klockan åtta på morgonen, en ovanlig tid för besök eller förbipasserande, säger Ulf.
Kastade något i vassen
Ur klev en man som Ulf Hallberg, trots den långa tid som gått, minns signalementet på mycket väl.
– Han hade mörka glasögon, var barhuvad och hade mörkt hår. Han hade på sig en brun duffel och ljusbruna kängor, säger Ulf.
Mannen i bilen sökte ingen kontakt med gårdsägarna utan gick direkt iväg ner mot sjön. Från huset höll Ulf koll på mannen som gick in på hans dåvarande marker.
Märkliga spår
När mannen hade lämnat platsen följde Ulf hans spår i snön. De ledde ner till vasskanten vid Findlaviken, som är en del av Hjälmaren.
– Eftersom snön den morgonen var blöt så syntes spåren tydligt. Kängorna var grovmönstrade, säger Ulf.
– Spåren gick genom hagen ner till vasskanten. Det såg ut på spåren som att mannen hade kastat någonting. Sedan gick han 75-80 meter längre bort till en annan udde och där såg det ut som han hade gjort likadant. Sedan gick han raka vägen upp till bilen och åkte, säger Ulf.
Tiden innan mordet hade varit kall och viken var därför frusen. Hallberg menar dock att mannen på fantombilden kan ha kastat något långt ut i vassen, i den till stora delar igenvuxna viken.
– Jag har hela tiden tänkt att han kastade ut i vassen. Den är så tjock så att det är svårt att gå i den, det går knappt. Det är som att hitta en nål i en höstack, säger Hallberg.
Kontaktade Palmegruppen
Ulf tyckte händelsen var konstig men det var först när polisen publicerade fantombilden som han kopplade ihop de båda händelserna.
– Jag tänkte att det inte kan vara någon annan än den mannen. Bilden var väldigt lik förutom att den man jag såg hade lite rundare kinder, säger Ulf.
Fantombilden togs fram utifrån vittnesmål på mordplatsen och närliggande gator.
Efter att ha sett bilden kontaktade Ulf först en lokal polis som han kände sedan tidigare. Han blev då rekommenderad att lämna in tipset till Palmegruppen.
Ulf har sedan den märkliga morgonen i mars 1986 kontaktat polisens Palmegrupp fem gånger, men han tycker inte inte att han har fått någon återkoppling.
– De har inte återkommit och det kom aldrig ut någon och kikade, det är ingen som har brytt sig. Det tycker jag är konstigt, säger Ulf.
Hoppas på undersökning
Ulf hoppas nu, genom att gå ut med sin historia offentligt, att polisen ska lägga mer energi på att kika på hans tips.
– De har ju inte löst mordet än så jag tycker det är värt att fortsätta. Det fanns massa andra spår till en början men som inte var lösningen på mordet. Utredningen sköttes ju tydligen av fel personer inledningsvis, säger Ulf.
Var det Palmes mördare du såg?
– Jag vet inte. Men händelsen är märklig. Vad för människa gör något sådant den tiden på dagen?
edit: tvåa på bollen
__________________
Senast redigerad av heheho 2019-02-27 kl. 18:31.
