Citat:
Ja, sånt här känner vi igen, att glida förbi vad dokument faktiskt innehåller, utan att fokusera på vem som har spridit dokumenten (gärna med vilda chansningar angående det). Vad Institute for Statecraft har gjort med den finansiering de har är intressant.
Citat:
Förintelseförnekaren och antisemiten Israel Shamir, som arbetat för Julian Assange och Wikileaks i Ryssland. De senaste åren har Wahlström haft uppdrag för än den ryska regimlojala propagandakanalen RT, än för Aftonbladets kultursida.
Mer av samma vilda associationer kring personer hellre än att skriva något om sak. Israel Shamir är att döma av vad jag har sett inte förintelseförnekare eller antisemit ("my family lost too many of its sons and daughters for me to deny the facts of Jewish tragedy"), men det är irrelevant för sakfrågan. (Anklagelserna har jag sett många gånger, t.ex. av Daniel Domscheit-Berg.) Shamier nämns här mest för att han är pappa till Johannes Wahlström. Det är sånt som ses som intressant! Som Shamir själv skrev i svart på en attack i Expressen för flera år sen: "Even if all of these stories were true, what is the connection with Johannes Wahlstrom? None."
På liknande sätt ska Wikileaks dras in. Sådär 2011 var det mycket smutskastning av Wikileaks genom att förknippa det så mycket som möjligt med Israel Shamir. Han var en av massor av frilansjournalister som då arbetade med Wikileaksmaterial, och som en gång hade intervjuat Assange. Men i tidningar beskrevs han som "an Assange intimate" osv.
Den aktuella artikeln i Aftonbladet har vad jag ser mest förringats genom sådana här attacker på författarna Mattias Göransson och Johannes Wahlström. Förhållandena som styr detta sitter djupt rotade i svenska mediapersoner och det utförs i högsta grad av människor som inte alls är påverkansagenter för någon alls.