Citat:
Större delen av svaret på din fråga påverkas av hur du är som person och vad du föredrar. Vill du ha terminstentor eller mindre tentor? Kan du ta eget ansvar eller inte?
Fakulteten på UU är väldigt speciell och ibland känns som att de lever för att göra ens liv till ett helvete.Ta t.ex. T3 på UU, där endast ca 5% av studenterna får AB och 40-50% får underkänt. Så har resultaten sett ut väldigt länge och ingen på fakulteten verkar bry sig. Enligt mig är både tempot och svårighetsgraden på kursen orimlig. Var dag serveras man en ny bajsmacka varav man inte vet om man ska skratta eller gråta... Sen är ju T3 ett extremfall, men jag tvekar på att du någonsin får möta något liknande på de andra lärosätena.
Om man får vara lite kaxig så känns SU mer som en folkhögskola där "alla ska med" och där folk ser bra betyg som en "rättighet". Studenterna där verkar överklaga lärarnas rättningar av proven mer än vad de faktiskt studerar. Bara faktumet att lärarna "sätter ut" poäng på tentapapprena och sedan räknar ihop dessa får det att låta som ett grammatikprov på lågstadiet. Jag tror helt enkelt att SU-studenter inte lär sig att tänka utanför boxen och fastar i bokstavstolkningar av lagrum eftersom de mer eller mindre får ett poäng för varje "tillämplig" paragraf kläms in i tentasvaret...
Är detta då "lättare" än att tentera ca 10 böcker (som ofta inte alls har med varandra att göra), ca 5 kompendier av rättsfall samt en massa seminarie- och föreläsningsmaterial genom 2-3 frågor på fem timmar (en klassisk UU-tenta)? Antagligen.
Fakulteten på UU är väldigt speciell och ibland känns som att de lever för att göra ens liv till ett helvete.Ta t.ex. T3 på UU, där endast ca 5% av studenterna får AB och 40-50% får underkänt. Så har resultaten sett ut väldigt länge och ingen på fakulteten verkar bry sig. Enligt mig är både tempot och svårighetsgraden på kursen orimlig. Var dag serveras man en ny bajsmacka varav man inte vet om man ska skratta eller gråta... Sen är ju T3 ett extremfall, men jag tvekar på att du någonsin får möta något liknande på de andra lärosätena.
Om man får vara lite kaxig så känns SU mer som en folkhögskola där "alla ska med" och där folk ser bra betyg som en "rättighet". Studenterna där verkar överklaga lärarnas rättningar av proven mer än vad de faktiskt studerar. Bara faktumet att lärarna "sätter ut" poäng på tentapapprena och sedan räknar ihop dessa får det att låta som ett grammatikprov på lågstadiet. Jag tror helt enkelt att SU-studenter inte lär sig att tänka utanför boxen och fastar i bokstavstolkningar av lagrum eftersom de mer eller mindre får ett poäng för varje "tillämplig" paragraf kläms in i tentasvaret...
Är detta då "lättare" än att tentera ca 10 böcker (som ofta inte alls har med varandra att göra), ca 5 kompendier av rättsfall samt en massa seminarie- och föreläsningsmaterial genom 2-3 frågor på fem timmar (en klassisk UU-tenta)? Antagligen.
Det är möjligt att det är lättare att få bra betyg på SU än på UU.
Frågan är däremot hur det kommer sig att bl.a. ett stort antal justitieråd, andra höga ämbetsmän (JO, JK m.m.) och delägare på de största byråerna har en juristexamen från ”folkhögskolan” eller ”lågstadiet”.
Arbetsgivarna kanske helt enkelt vill ha jurister som inte tänker utanför boxen, eller vad tror du?