Citat:
Japp. En normalfungerande skulle det - men vi diskuterar familicide där båda är formellt misstänkta för mord på sina döttrar.Develis exempel med den kvinnliga psykologen/terapeuten tickar väl båda rutorna där. Extremt uppskruvad oro och såvitt jag minns arbetade hon på som vanligt?
Steget från ångest (ganska vanligt ändå ju) till mord är förstås i normalfallet enormt.
Jag tror ju personligen inte att Hanna hade fullföljt några mordplaner utan Oskar. Om det verkligen var en idé som först slog rot i henne har jag otroligt svårt att se hur hon skulle ha fått med sig honom på skeppet. En normalfungerande människa skulle förstås kontakta psykakuten om frun började dilla om dubbelmord. En person som inte själv har ångest borde inte ha några problem att skilja mellan vad som är verklighet och vad som är överdriven oro. Den andra personen i hushållet borde ha kunnat göra en egen bedömning av flickornas tillstånd.
Steget från ångest (ganska vanligt ändå ju) till mord är förstås i normalfallet enormt.
Jag tror ju personligen inte att Hanna hade fullföljt några mordplaner utan Oskar. Om det verkligen var en idé som först slog rot i henne har jag otroligt svårt att se hur hon skulle ha fått med sig honom på skeppet. En normalfungerande människa skulle förstås kontakta psykakuten om frun började dilla om dubbelmord. En person som inte själv har ångest borde inte ha några problem att skilja mellan vad som är verklighet och vad som är överdriven oro. Den andra personen i hushållet borde ha kunnat göra en egen bedömning av flickornas tillstånd.
Så då kan man utgå från att de inte hade en normal relation tillsammans; att de resonerar skevt båda två.
En person med djup depression kan precis som psykiatrikern - hispig men med diagnos major depression disorder - följa med ner i djupet om en part mår mycket dåligt, om banden är extremt starka dem emellan och om det finns det en redan svart syn på framtid.
Har man levt med bakslag i flera år, Agnes lär ha blivit sjuk innan diagnos 2015 så lär man vara rätt utmattad redan. Det är ljus och lykta, det sägs vara BUP och det är ett hopp som falnar om man inte har en realistisk syn på sjukdom från början och ser att dottern lider.
Sen kan man då resignera helt när ytterligare en dotter får samma diagnos och alla åren med Agnes passerar revy. Sen kan man fundera på om man klarar av att leva själv om frun överväger självmord.
Helt ensam och med döttrar som även skulle vara helt förtvivlade utan sin mamma. Djupt nedsjunken redan så vore det väl inte ett drömscenario.
Jag säger inte att det är så men för att ge ett exempel.