Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Hedersrelaterat våld har inte sitt ursprung i psykisk ohälsa. Då är det något annat förklätt i begreppet. Vad har din erfarenhet av hedersrelaterat våld för betydelse, hur tråkigt det än är att ha erfarenhet av våld så gör det en inte till expert i ämnet.

Hela diskussionen handlar om att Silverfisken vill utesluta det ena men inte det andra! Man får inte diskutera vad föräldrarna tyckte, tänkte eller kände. Man får bara fördöma! Det var det du försvarade. Nu har du ändrat dig och vill jobba på bred front. Det är gott så.

Precis!
Hedersrelaterat våld handlar om att någon (oftast en tjej) förskjuts av sin familj på grund av att hon haft kontakt med en pojke/ung man som hon inte varit förlovad och än mindre gift med. Det behöver inte vara en sexuell kontakt, det kan räcka med att de träffats och umgåtts.

Detta skadar familjens "heder" så kraftigt att flickans släkt inte står ut med att hon lever vidare. Man dödar henne eftersom hennes livsföring ansågs vara förkastligt. Någon annan bestämmer att hennes liv inte är värt att bevara. Föräldrarna i Bjärred ansåg att deras barns liv inte var värda att bevaras.

Men förstår du verkligen inte att en hedersmördande förälder - far, mor, bror mm faktiskt också mår in i helvete dåligt över att känna att det har skett något som gör att de måste ta detta steg?För att det annars inte finns något ”framtida liv i egentlig mening” för någon i familjen.
Tror du verkligen att föräldrarkärleken inte existerat i hedersmördande kulturer? Dessa närstående offrar sig och måste bära ångesten över detta resten av sina liv. Det är inte synd om hedersmördade och de må lida helvetes kval för sina mord, men de gjorde det för de kände sig tvungna.

Det är ju just denna form av snedvridet tunnelseende, som gör att vissa föräldrar inte kan se det vansinniga i det de håller på att göra, som inte kan lyfta blicken och se upp. Det är dessa personer man måste få stopp på, få att söka hjälp eller i allra värsta fall i vart fall få att lämna barnen utanför sitt eget suicid. Just det kan man i många fall uppnå genom att så kraftfullt som möjligt fördöma alla former av filicid och familicid.

Vi lever inte längre i en tid när man hotar folk med att hamna i himmel eller helvete som förr i tiden, men vår attityd till icke psykiskt sjuka föräldrar som begår filicid måste helt enkelt vara fullkomligt oförstående och fördömande.

Precis!
Hedersrelaterat våld handlar om att någon (oftast en tjej) förskjuts av sin familj på grund av att hon haft kontakt med en pojke/ung man som hon inte varit förlovad och än mindre gift med. Det behöver inte vara en sexuell kontakt, det kan räcka med att de träffats och umgåtts.

Detta skadar familjens "heder" så kraftigt att flickans släkt inte står ut med att hon lever vidare. Man dödar henne eftersom hennes livsföring ansågs vara förkastligt. Någon annan bestämmer att hennes liv inte är värt att bevara. Föräldrarna i Bjärred ansåg att deras barns liv inte var värda att bevaras.

Jag har (lyckligtvis) inte någon erfarenhet av hedersvåld för egen del, dvs i min egen familj. Det har aldrig varit aktuellt i min svenska familj. Det är i andra sammanhang jag haft nära kontakt med detta fenomen.

Men det är väl klart att man ska försöka sätta sig in i vad Bjärredsföräldrarna tänkte, tyckte och kände! Ju mer vi kan förstå desto bättre. Men från samhällets sida måste fördömandet var glasklart, och jag håller med om att där har bland annat media ett ansvar, genom att inte använda omskrivningar som "ett familjedrama" eller "de tog barnen med sig in i döden" och liknande.

Det är dessutom kulturellt och traditionellt betingat. Har väldigt lite med psykisk eller fysisk sjukdom att göra i grunden, även om utförandet naturligtvis kan få konsekvenser åt det hållet. Men då som verkan — inte orsak.

Ja, hedersvåld är kulturellt betingat, det är vanligare i somliga kulturer än i andra. Men hur vet du att det inte har med psykisk sjukdom att göra? Nu är ju gränserna för psykisk sjukdom flytande men de familjemedlemmar (eller släktingar) som utför hedersmord kan nog ganska ofta befinna sig i sinnestillstånd som inte kan anses som normala eller sunda. Det sammelsurium av känslor och upp-piskade stämningar som hör ihop med hedersmord kan inte alltid vara riktigt friska. Antagligen kan stabila och friska föräldrar bättre stå emot också.

Men nu hamnar vi en bra bit bort från Bjärred: men vi kan konstatera att det i båda fallen handlar om att någon bestämmer åt någon annan, vilket sorts liv som är värt att leva - eller att någon bestämmer över en annan person att hon inte ska tillåtas leva eftersom hennes försatta levnad då skulle inverka negativt på mitt eget liv.

Din fråga där. Det undrar jag också om någon tycker det är ok. För mig är det så självklart att det inte är ok att det inte behövs nämnas.

Det är hur enkelt som helst att hitta på motiv. Det finns ingenting så enkelt som att konspirera och det är samma sak med att hitta på lögner för att ta en jämförelse.

Kan du förankra detta påstående? Det vore tacknämligt om du även bakar in en trovärdig anledning eftersom sjukdom har funnits i familjen sen 2015 innan morden.

Det är med andra ord ett väldigt långt tidsperspektiv.

Det fetade skulle nog inte Agnes och Moa tycka idag.
Såvitt man vet angrep väl aldrig Madsen eller Eklund någon man och i Madsens fall finns väl inget noterat om pedofili heller. Vi straffar ju faktiskt inte folk med fängelse för de brott de kan tänkas begå, utan för vad de redan gjort.

Men hur hamnar man från överdriven hälsoångest för barnen att döda dessa?
Som jag har förstått har du läst en del om familicid/filicide. Har du hittat fall med kvinnliga gm som var i arbete?

Din sista rad. Ska det behövas kokas ner på den nivån för att jämföra? Annars vore det inte möjligt eller hur tänker du?
Då blir nästa fråga om den kvinnliga GM hade blont hår och skostorlek 38.