"Tomas Thorsbrink, utvecklings- och huvuddomaransvarig SHL, säger att bedömningarna är korrekta."
Från NSD:
Från NSD:
Tomas Thorsbrink, utvecklings- och huvuddomaransvarig SHL, säger att bedömningarna är korrekta.
– Förut var regeln svart eller vit. Var man i målområdet kunde det aldrig bli mål, sedan tyckte man att det togs bort för mycket mål och man införde lightversionen som vi kallar den. Då ska domaren göra två bedömningar. Störs målvakten fysiskt i målområdet så den inte kan göra en räddning? Den andra är om spelaren är i målområdet och stör visuellt.
Thorsbrink förklarar skillnaden på Pudas mål som godkändes, och Fabricius mål som dömdes bort:
– På Skellefteås mål var det ingen visuell störning och Luleås målvakt hade fritt skottfält. I Fabricius-fallet är det till och med lite kontakt med målvakten. Det är två stora skillnader, säger han och forstätter:
– Regelverket är som det är och domarna gör rätt. Det är alltid en bedömning. Man kan ha olika åsikter men det är domarens bedömning som gäller.
Det har varit många reaktioner angående målen, hur ser du på det?
– Det är klart jag förstår att man blir upprörd. Är man supporter till ett lag vill man att allt ska gå ens väg. Hockeyns regelverk är många gånger omfattande och kanske svårt för gemene man att sätta sig in i. Skulle möjligheten finnas att sätta sig in i det skulle man förstå mer.
Thorsbrink har bombats med mejl det senaste dygnet.
Men det är inte ovanligt, berättar han.
– Jag får ungefär 400-500 mejl efter varje SHL-omgång med synpunkter från supportrar. Det dräller in mejl från supportar som tycker och tänker. Det är bra att hockeyn engagerar. Domarna är på isen och ska utföra ett jobb utifrån regelverket som finns. De flesta gånger blir det helt rätt, men ibland kan det bli lite fel.
Har ni gjort rätt i dessa två fall?
– Ja, det har vi.
På*SHL.se*har det lagt upp båda målen.
– Förut var regeln svart eller vit. Var man i målområdet kunde det aldrig bli mål, sedan tyckte man att det togs bort för mycket mål och man införde lightversionen som vi kallar den. Då ska domaren göra två bedömningar. Störs målvakten fysiskt i målområdet så den inte kan göra en räddning? Den andra är om spelaren är i målområdet och stör visuellt.
Thorsbrink förklarar skillnaden på Pudas mål som godkändes, och Fabricius mål som dömdes bort:
– På Skellefteås mål var det ingen visuell störning och Luleås målvakt hade fritt skottfält. I Fabricius-fallet är det till och med lite kontakt med målvakten. Det är två stora skillnader, säger han och forstätter:
– Regelverket är som det är och domarna gör rätt. Det är alltid en bedömning. Man kan ha olika åsikter men det är domarens bedömning som gäller.
Det har varit många reaktioner angående målen, hur ser du på det?
– Det är klart jag förstår att man blir upprörd. Är man supporter till ett lag vill man att allt ska gå ens väg. Hockeyns regelverk är många gånger omfattande och kanske svårt för gemene man att sätta sig in i. Skulle möjligheten finnas att sätta sig in i det skulle man förstå mer.
Thorsbrink har bombats med mejl det senaste dygnet.
Men det är inte ovanligt, berättar han.
– Jag får ungefär 400-500 mejl efter varje SHL-omgång med synpunkter från supportrar. Det dräller in mejl från supportar som tycker och tänker. Det är bra att hockeyn engagerar. Domarna är på isen och ska utföra ett jobb utifrån regelverket som finns. De flesta gånger blir det helt rätt, men ibland kan det bli lite fel.
Har ni gjort rätt i dessa två fall?
– Ja, det har vi.
På*SHL.se*har det lagt upp båda målen.
