Citat:
Ursprungligen postat av
HerrGickhan
Fast då vet de inte, de tror. Har väl inte gått någon förbi att religösa tror? Att sedan människor använder ord på fel sätt förändrar ju inte ordens betydelse så länge det inte finns ett behov att låta dem göra en betydelseglidning.
Återigen, finns ingen anledning att leka med ord i detta fall. Här handlar det om att något har hänt och antingen har man rätt uppgifter om det faktiska förloppet eller så har man det inte. Om man inte har det så tror, tycker eller spekulerar man.
Naturligtvis kan 13-åriga personer fara med osanning och/eller minnas fel. Att pojken kommer några dagar efter med sina uppgifter borde innebära att en vaksam och erfaren rättsutövare tar med det i beräkningen.
Om vi hypotetiskt antar att domstolen finner NN skyldig med sannolikhet överstigande 98%, så leder det till en fällande dom. (Antag för resonemanget en svensk domstol eftersom en amerikansk jurydom bygger på vagare principer.) När den fällande domen vinner laga kraft så skrivs det i historieböckerna att NN är skyldig. Domstolens utslag utgör fakta och vi
vet det som domstolen fastslog. Fastän det finns en kalkylerad risk för att utslaget är fel.
Använder du ordet "vet" eller ordet "tror" om sådant som står i historieböckerna?
Vi kan göra olika bedömningar om sannolikheten för olika scenarion. Men det kan bara leda till olika procentsatser, aldrig till att vi vet det ena eller kan utesluta det andra med 100% säkerhet. Därför bör du kritisera resonemangen om du inte håller med istället för ordvalet.
Notera att även den svenska polisen använder ordet "vet" när de anser någon skyldig med stor sannolikhet. Ett exempel är den s.k. "Gryningspyromanen" Ulf Borgström som kom cyklande varenda gången det brann i ett visst område. Polisen ansåg sig
veta att det var Ulf som hade tänt på, därför att det var helt osannolikt att han skulle kunna dyka upp vid så många bränder om han inte visste innan att det skulle börja brinna. Domstolar kan dock inte ens överväga resonemang som ser till helheten, därför att varje brott skall bevisas enskilt, med följd att Ulf fick fortsätta att tända på oskyldiga människors boningar något år till. Men det är en annan historia.