Ja, som du beskriver det så får ju åtminstone jag intrycket att det finns en genetisk eller i alla händelser familjeimmanent komponent till sjukdomarna. Och/eller att diagnoserna de fått är tämligen otvetydiga för dem, alltså specifika. Utan mycket prutmån att tala om.
Kategoriserar svar, tar det andra separat.
Man ser att det finns ME i samma familj, den sägs inte vara ärftlig som sådan men nåt med skört/sårbarhet/predisponerad att få den gällande immunceller. Är detta nåt syndrompatologiskt du far efter eller är jag fel ute? https://liu.se/nyhet/nya-ron-kring-kroniskt-trotthetssyndrom
Citat:
En hösttermin går raskt så det finns ju inte så mycket tid att börja grubbla då, om man inte skött det dessförinnan. Så man (HB?) har anat diagnosen långt tidigare.
Anat lär de ha gjort och symtom lär de känna igen med en dotter som troligen blivit extremt trött (ansträngningsutöst osv) och tyvärr försämrad över tid (dragit ner på fler aktiviter, inte orkat med skola trots vilrum, anpassade ämnen etc).
I början på juni verkar det vara misstanke/preliminär diagnos/under utredning. NÄR denna utredning startade vet vi inte och även om M klarat av pianolektioner 1 g/v. så vet ingen hur trött hon var efteråt. Ungen kanske inte tyckte det var nåt speciellt, föräldrarna såg kanske nåt men sa inget för att inte oroa (M har ju sett sin syster likaväl och hon hade det väl jobbigt).
__________________
Senast redigerad av develi 2019-01-08 kl. 19:30.
Och om det finns ett tidigt avskedsbrev och ett sent testamente så kan det ju vara HB som är tidigt ute, och vill övertyga, och OH som har dragit sig för att hoppa på tåget — men de kanske bara inte ville riskera att grannarna satte igång med att fundera och prata? Svårt också att komma till skott med en sån sak före skarpt läge kanske? Eller så kändes det viktigt först mot slutet efter lite reflekterande? OH har ju också tagit ”ledigt” med hänvisning till att han ska skriva konferensens inledningsanförande.
En semla senare, nästa del. Det kan det vara, en till mig synes trovärdig skribent (levererade sakfakta om innehåll brev drygt 8 månader innan pressträff) nämner att hon skrev brevet för hand. Såvitt jag kan se så dementeras inte detta via pressträffen (bläckpatron eller kulspetspenna med bläck?).
Har han tvekat så har det nog inte varit via att orda om det/att vägra men kanske via passivitet - det händer inte nåt, det har sin gilla gång, föreläsningar bokas (cave man).
De är oavsett två för denna vansinnestango.
Svårt att ens tänka sig tanken att genomföra? Det lär vara skillnad mellan att lika gärna kunna dö, för livet saknar mening till familicid oavsett om det sker skulle jag väl tycka.
Alltså om han lever i ett slags fortgående vakuum som rullar på. Hon lever i sitt vakuum. Två bubblor har liksom inte gått ihop än..
Citat:
Men/och det ger ju en tämligen nykter karaktär åt det hela. Snarare än himlastormande.
Men jag vet inte heller om det är realistiskt att de alls tagit sig igenom hösten om inte OH var ganska övertygad om det hela. Alternativet till det är ju att det dras till sin spets först sent.
En familj i kris har jag i åtanke gällande ordval rektorn. Det är med andra ord inte ok heller innan det ödesdigra som hände.
Fd kollega: "Jag minns våra diskussioner både i jobb och privat med ett leende men samtidigt med en sån smärta. Den senaste tiden förtjänade inte du. Jag minns vad du värderade mest. Tragedin som bara inte fick hända, hände."
Detta tangerar även professorn: "Last time I met Oskar and we talked about his situation at home, I saw such a deep sorrow in his eyes."
Citat:
Omvänt så är det kanske ännu lite lättare att förstå om de egentligen levt med ”problemet” över många år, kanske en stor del av flickornas liv, och egentligen bara till slut kommer till vägs ände.
Ja, det vore väl enklare. Men levt i sjukdom har de och jagat bot - från hopp, kreativitet och ett sju helsickes driv (aktiv) till bottenlöst mörker (passiv). Det depressiva har väl funnits där en tid skulle jag tro. Sen barkar det åt helvete.
__________________
Senast redigerad av develi 2019-01-08 kl. 20:51.
Massa snicksnack här nu om hur synd det är om farfar som inte ska få hylla sin barnamördarson på det sätt han väljer. Hade han monterat upp en hyllningsvägg till mördaren i sitt hem eller på annan privat plats så håller jag med om att han bör lämnas ifred men nu har han lagt ut skiten öppet på nätet som ett stort jävla "fuck you" till offren och alla andra som inte delar hans syn på barnamördarsonen. Ett förpestande och stinkande hån mot barnen och de som bryr sig om deras öde....åt helvete med gubbjäveln som jag ser det. Sonen var ett ruttet egosvin och antagligen har hans vidriga och självcentrerade världsbild formats till stor del av denne farfar.
Bra skrivet! Låt inte mördarkramarna tysta dig. Barnen, offren i det här fallet måste få mer fokus.
Självklart är det motbjudande att Oskar har en hyllningssida på nätet med bild och allt. Men det är säkert pengar med i bilden också. Oskars företag finns väl kvar?
Rätteligen borde istället barnen ha en minnessida. Med bilder på dem där de ser glada ut och där man får veta att de blev mördade av sina föräldrar. Man behöver inte ens namnge mördarna. Bättre att låta bli. De är föräldrarna som förtjänar att försvinna in i glömskans djup. Men aldrig deras gärningar!
Bra skrivet! Låt inte mördarkramarna tysta dig. Barnen, offren i det här fallet måste få mer fokus.
Självklart är det motbjudande att Oskar har en hyllningssida på nätet med bild och allt. Men det är säkert pengar med i bilden också. Oskars företag finns väl kvar?
Rätteligen borde istället barnen ha en minnessida. Med bilder på dem där de ser glada ut och där man får veta att de blev mördade av sina föräldrar. Man behöver inte ens namnge mördarna. Bättre att låta bli. De är föräldrarna som förtjänar att försvinna in i glömskans djup. Men aldrig deras gärningar!
Familjeföretaget ägs väl nu av systern. Företaget som fadern grundade har alltid tillhört familjen och de har gemensamt utgjort dess styrelse. Som jag förstått det.
Vad är det för "hyllningssida" ni pratar om? Eller är det hans egen hemsida ni syftar på?
En annan sak jag såg var att där numera står en 27 årig kvinna skriven på adressen, men även Oskars företag står kvar.
Brukar inte ratsit vara up to date med sådan info eller kan det bara vara så enkelt att firman står kvar på adressen?
Kategoriserar svar, tar det andra separat.
Man ser att det finns ME i samma familj, den sägs inte vara ärftlig som sådan men nåt med skört/sårbarhet/predisponerad att få den gällande immunceller. Är detta nåt syndrompatologiskt du far efter eller är jag fel ute? https://liu.se/nyhet/nya-ron-kring-kroniskt-trotthetssyndrom
Anat lär de ha gjort och symtom lär de känna igen med en dotter som troligen blivit extremt trött (ansträngningsutöst osv) och tyvärr försämrad över tid (dragit ner på fler aktiviter, inte orkat med skola trots vilrum, anpassade ämnen etc).
I början på juni verkar det vara misstanke/preliminär diagnos/under utredning. NÄR denna utredning startade vet vi inte och även om M klarat av pianolektioner 1 g/v. så vet ingen hur trött hon var efteråt. Ungen kanske inte tyckte det var nåt speciellt, föräldrarna såg kanske nåt men sa inget för att inte oroa (M har ju sett sin syster likaväl och hon hade det väl jobbigt).
Efter att ha läst i studierna som låg till grund för bulletinen från Linköpings universitet som du länkade till (ovan) så skulle jag ju gärna ta tillbaka en och annan formulering som jag slängt ur mig. Det framgick väl inte så mycket om möjligheterna till tillfrisknande, men besvären kan vara mycket svåra. Sjukdomen, som är autoimmun (eller att likställa med sån) kan uppstå på olika sätt och te sig olika men ärftliga faktorer (som redan ger kroppsliga besvär och riskerar även andra sjukdomar) tillsammans med exponering för (virus-)infektioner inleder sjukdom. Det finns indikationer även på möjlig smittsamhet, om mottagaren är genetiskt och ev på annat sätt mottaglig.
I det här fallet kan man förmodligen anta att makarna vid andra diagnosen kunde räkna med att den dottern skulle förete exakt samma variant av sjukdomen som den först insjuknande, dvs att båda ärft den specifika benägenheten.
Givet den snabba utgången så tror jag nog man måste justera lite för att det snarare var flickornas livskvalitet än deras egen som föräldrarna var mest bekymrade om. Och att man kan behöva veta vad makarna visste innan man dömer för hårt. Såvitt jag kan bedöma.
Efter att ha läst i studierna som låg till grund för bulletinen från Linköpings universitet som du länkade till (ovan) så skulle jag ju gärna ta tillbaka en och annan formulering som jag slängt ur mig. Det framgick väl inte så mycket om möjligheterna till tillfrisknande, men besvären kan vara mycket svåra. Sjukdomen, som är autoimmun (eller att likställa med sån) kan uppstå på olika sätt och te sig olika men ärftliga faktorer (som redan ger kroppsliga besvär och riskerar även andra sjukdomar) tillsammans med exponering för (virus-)infektioner inleder sjukdom. Det finns indikationer även på möjlig smittsamhet, om mottagaren är genetiskt och ev på annat sätt mottaglig.
I det här fallet kan man förmodligen anta att makarna vid andra diagnosen kunde räkna med att den dottern skulle förete exakt samma variant av sjukdomen som den först insjuknande, dvs att båda ärft den specifika benägenheten.
Givet den snabba utgången så tror jag nog man måste justera lite för att det snarare var flickornas livskvalitet än deras egen som föräldrarna var mest bekymrade om. Och att man kan behöva veta vad makarna visste innan man dömer för hårt. Såvitt jag kan bedöma.
Hemskt är det.
Emedan jag finner denna skribent trovärdig, om inte annat saklig och balanserad dvs helt utan partitagande och klappjakt - så tonar en bild av familjekonstellationen fram. Har extraherat ordval.
Källa i spoiler.
Om båda föräldrarna:
- vänliga människor.
- begåvade.
- tog inte för sig i sociala sammanhang men var med. Följsamma men stark integritet.
- inte så öppna.
- inte särskilt socialt sökande.
- inte så intresserad av andra men vänliga i större sammanhang.
- privata.
- oklart hur de betedde sig i mer privata sammanhang (nära relationer, mindre sällskap).
- måna om barnen, stort engagemang.
- mått dåligt de senaste åren.
- stress, oro, nedstämdhet var kopplat till hela situationen kring barnens sjukdom.
- bar troligen på allt själva.
- bad inte om stöd. Avböjde även hjälp.
- sågs allt mindre.
- det avvikande var att de drog sig undan mer.
Mer specifikt om O:
- ganska tystlåten, försiktig.
- hans inåtvända drag förstärktes.
- undvek ögonkontakt samt att hälsa på hösten, inte fientligt/ovänligt men undvikande.
- gjorde inte mycket väsen, privat, stark integritet - H mer än O.
- synbart påverkad efter sommaren.
- mådde mycket dåligt på hösten.
- sågs nästan bara av de närmaste det sista halvåret.
Mer specifikt om H:
- Det var synbart att H mådde dåligt för mer än ett år sen. Nedstämd.
- Det var påtagligt (tystare, undvek ögonkontakt, kroppshållning, rörelser).
- oroade sig mycket för töserna, åt antidepressiva.
- uppfattades vara sämre däran än O.
Citat:
Ursprungligen postat av Stehlitz
Vänliga människor med stark integritet. Behåvade.
Barnen omtyckta då jag uppfattade att de var förstående mot andra. Båda barnen var duktiga i skolan.
Citat:
Ursprungligen postat av Stehlitz
Föräldrarna var inte de som tog för sig i sociala sammanhang men var med ändå. På nåt sätt både följsamma men ändå med en stark integritet. Att familjen mådde dåligt de senaste åren kände de flesta till.
Citat:
Ursprungligen postat av Stehlitz
Jag vet inte men uppfattningen här i Bjärred är att föräldrarna inte orkade till slut.
Jag har tänkt på det och jag undrar ibland om detta hade hänt om föräldrarna hade varit mer öppna av sig. Jag tror att de bar på allt själva.
Citat:
Ursprungligen postat av Stehlitz
Jag fick ingen sådan uppfattning om Oskar och har inte hört det från någon annan heller. Skulle säga att Oskar var en ganska tystlåten, lite försiktig man.
Citat:
Ursprungligen postat av Stehlitz
Min uppfattning är att man inte förstår vad som har hänt, mer än att föräldrarna inte orkade mer. Många känner sig ledsna över att de inte fick möjlighet att hjälpa till. Att Hanna och Oskar inte bad om stöd. Vissa är arga över det.
Jag har inte hört nåt om att skolan ska göra några uttalanden.
Citat:
Ursprungligen postat av Stehlitz
Man hoppas förståss att det inte var så men jag kan så klart inte veta.
Det jag vet är att de inte uppfattades särskilt socialt sökande innan sjukdomarna började heller även om de drog sig undan alltmer. Jag fick väl nån slags känsla att de faktiskt inte var så intresserade av andra även om de var vänliga när man sågs i större sammanhang. Vet dock bara indirekt hur de var i mindre sammanhang eftersom jag inte kände dem privat.
Citat:
Ursprungligen postat av Stehlitz
För att jag känner två familjer som kände dem väl och hade kontakt med dem ända fram till jullovet.
Citat:
Ursprungligen postat av Stehlitz
Min uppfattning är att de uppfattades som privata men vänliga. Därför hade människor inte så starka känslor eller band till dem. Dessutom sågs de nästan bara av de närmaste sista halvåret. Jag har inte hört att Bjärredsbor lagt skulden mer på den ena än den andra även om jag har förstått att deras olika familjer ägnat sig en del åt detta.
Citat:
Ursprungligen postat av Stehlitz
Hanna har jag svarat på. Oskar var mer att hans annars inåtvända drag förstärktes. När jag träffade honom i höstas på Netto undvek han min blick. Lät bli att hälsa en gång när vi möttes i kemtvätten trots att han såg mig. Inte ovänligt eller fientligt utan undvikande.
Inte mycket väsen av sig i detta fall menar jag privat, stark integritet, blyg?, vänlig. Hanna mer än Oskar, men även han.
Citat:
Ursprungligen postat av Stehlitz
Jag vet att barnen fick hemundervisning pga kroniskt trötthetssyndrom. Om de hade ytterligare något vet jag inte.
Det syntes på Hanna att hon inte mådde bra för mer än ett år sedan. Oskar var synbart påverkad efter sommaren.
Jag känner inte till några varningstecken mer än att det var uppenbart att familjen mådde dåligt och syntes allt mindre ute. Sen var det en familj som inte gjorde mycket väsen av sig innan heller.
Citat:
Ursprungligen postat av Stehlitz
Jag förstår inte varför du är aggressiv. Min uppfattning är att det är många som förstod att Hanna mådde dåligt redan för ett år sedan. Jag vet att Moa hade en vän som kom en gång per vecka, information jag fått av dennas föräldrar.
Citat:
Ursprungligen postat av Stehlitz
Flickorna mådde dåligt av de orsaker jag nämnt. På Hanna började det synas för mer än ett år sedan, på Oskar i höstas. Familjen syntes allt mindre också. Dessa saker tillsammans med hela situationen. Barnen hade dock kamrater som besökte dem varje vecka på bestämda tider.
Citat:
Ursprungligen postat av Stehlitz
Hur ser man när någon är mycket nedstämd? Tystare, låter bli att se i ögonen, kroppshållning, rörelser. Vet inte exakt men det var påtagligt.
Psykopat förstår jag inte ens, det är man väl från födseln och borde märkts innan? Hur syns det om någon är psykotisk?
Citat:
Ursprungligen postat av Stehlitz
Hanna åt antidepressiva och familjen hade kontakt med bup för barnens räkning.
Citat:
Ursprungligen postat av Stehlitz
Föräldrarna var inte de som tog för sig i sociala sammanhang men var med ändå. På nåt sätt både följsamma men ändå med en stark integritet. Att familjen mådde dåligt de senaste åren kände de flesta till.
Citat:
Ursprungligen postat av Stehlitz
Jag förstår inte vad din agenda är för att ifrågasätta mig på alla möjliga konstiga sätt, men det är inte konstigare än att jag har träffat alla i familjen på byn, i samband med fritidssysselsättningar för barnen, på stranden, midsommar samt i skolan vid några tillfällen. Vi var så kallade bekanta som man blir i en liten by. Däremot umgicks vi inte.
Jag känner inte till någon som ens i sin vildaste fantasi hade kunnat misstänka att något sånt kunde hända. Men människor var fullt medvetna att Hanna mådde dåligt, att barnen var svårt sjuka och att det blev alltmer tufft för Oskar. På hösten var det tydligt att Oskar mådde mycket dåligt. Om det är eget dåligt samvete som tynger dig tycker jag att du ska släppa det. Du hade inte kunnat hindra det som hände och det är inte rimligt att du ska belasta dig själv för att du inte såg några tecken.
Citat:
Ursprungligen postat av Stehlitz
Fast nära vänner har berättat att Hanna åt antidepressiva. Lärare till Agnes och nära vänner har berättat om att de sökte stöd hos barnpsykiatrin där de dock inte fick någon hjälp.
Citat:
Ursprungligen postat av Stehlitz
Jag vet bara att man berättat att Hanna åt antidepressiva och att hon oroade sig mycket för töserna. Känner inte till något om släkt i Skåne.
Citat:
Ursprungligen postat av Stehlitz
Det är riktigt att en nära vän till familjen som jag känner väl har berättat det för mig. Jag skrev att de känner båda sidorna av familjen så jag vet inte vilken av sidorna som berättat det för dem och inte som du skrev att "jag inte minns vems vänner det var som sa det". Ingen av de jag känner hade kunnat föresväva sig att Hanna eller Oskar hade kunnat göra något sådant är. Oskar och Hanna beskrivs ha gjort allt för sina töser. Alla är chockade, ledsna och förstår ingenting av det som hänt. Några är arga för att de inte fick en möjlighet att hjälpa till.
Allt som varit avvikande är att de umgicks mycket mindre den sista tiden, att de var stressade, oroliga och nedstämda har man lagt på situationen med tösernas sjukdomar. Hanna uppfattades som sämre däran än Oskar. Alla uppfattar att det handlade om det kroniska trötthetssyndromet när det gällde töserna.
Jag har inte fått någon information i PM.
__________________
Senast redigerad av develi 2019-01-08 kl. 23:00.
”Ordet »tabu« kommer fra det polynesiske sprog og dækker over dét, der er ukrænkeligt, forbudt eller afgrænset. I almindelighed kan tabuer betegnes som de fænomener, vi ikke taler med hinanden om, for eksempel psykisk sygdom og død. Eller en uacceptabel handling som barnedrab, der formentlig er noget af det allermest tabuiserede at tale om.”
” Og tabuet skal brydes, hvis vi har et oprigtigt ønske om at ændre statistikken for begåede barnedrab, ...”
En fars version. En gm som inte tog sitt liv - och fick 8 år för att ha strypt sin dotter. Varför?
Det är viktig att inte låter den grusoma romantiken får sista ordet, men det kan ändå vara läsvärd. Särskild kring den dysfunktionella familjen han kommer ifrån. (Jag vill inte påstå att detta måste vara orsaken, men det kan vara en och något fatalt disfunktionellt är det i alla fall.)
Lock på kommer inte att hjälpa, inte att ändra och jag är säker på att man i framtiden kommer kunna hantera fall som Bjärredsfallet annorlunda i offentligheten än idag. Så mycket tabu, men när har lock på egentligen någon gång varit behjälplig att tackla problem? Eller bättre sagt katastrof.
__________________
Senast redigerad av Vinbergssnacka 2019-01-08 kl. 23:00.
Efter att ha läst i studierna som låg till grund för bulletinen från Linköpings universitet som du länkade till (ovan) så skulle jag ju gärna ta tillbaka en och annan formulering som jag slängt ur mig. Det framgick väl inte så mycket om möjligheterna till tillfrisknande, men besvären kan vara mycket svåra. Sjukdomen, som är autoimmun (eller att likställa med sån) kan uppstå på olika sätt och te sig olika men ärftliga faktorer (som redan ger kroppsliga besvär och riskerar även andra sjukdomar) tillsammans med exponering för (virus-)infektioner inleder sjukdom. Det finns indikationer även på möjlig smittsamhet, om mottagaren är genetiskt och ev på annat sätt mottaglig.
I det här fallet kan man förmodligen anta att makarna vid andra diagnosen kunde räkna med att den dottern skulle förete exakt samma variant av sjukdomen som den först insjuknande, dvs att båda ärft den specifika benägenheten.
Givet den snabba utgången så tror jag nog man måste justera lite för att det snarare var flickornas livskvalitet än deras egen som föräldrarna var mest bekymrade om. Och att man kan behöva veta vad makarna visste innan man dömer för hårt. Såvitt jag kan bedöma.
Hemskt är det.
Det fanns en länk med utan frågetecken. Fann att den väl sammanfattande i bilden kring ME:
sjukdomen som inte finns eller att orsaken till sjukdomen är okänd?
Jag skrev om detta igår. Om det tråkiga kriget och om de extrema som gapar likt domedagsprofeter till den som gapar om humbug:
Citat:
(..) och mitt emellan står trots allt en patient.
Båda lägren kan tona ner i mitt tycke och fokusera på forskning.
Först kommer patientens symtom, sen står läkarkåren och river sig i hårbotten, sen forskning som förhoppningsvis kan ge svar och framledes behandling/bot/förbättring. Det gäller att ha en öppenhet kring sjukdomar.
Det är trots allt en diagnoskod på ME (G93.3), anses neurologisk via WHO sen 1969, det får man acceptera även om det finns stark misstro.
Löser de gåtan med ME torde det leda till nåt i klass med Nobelpris.
Sen kan väl den som hittar den felande länken i immunförsvar, på cellnivå, inom neurologin eller vad det nu rör sig om hedersamt få sitt namn applicerat som så skett så många ggr bak i historien gällande sjukdomar.
Hur som haver - jag hoppas forskningen tar fart ordentligt för patienterna skull.
Dock ser jag detta hemska som betydligt mer komplext än så även om barnens sjukdom i ME är central för just detta föräldrapar:
Jag tror inte de haft copingstrategier vad än det är för svår sjukdom som drabbat båda barnen.
Emedan jag finner denna skribent trovärdig, om inte annat saklig och balanserad dvs helt utan partitagande och klappjakt - så tonar en bild av familjekonstellationen fram. Har extraherat ordval.
Källa i spoiler.
Om båda föräldrarna:
- vänliga människor.
- begåvade.
- tog inte för sig i sociala sammanhang men var med. Följsamma men stark integritet.
- inte så öppna.
- inte särskilt socialt sökande.
- inte så intresserad av andra men vänliga i större sammanhang.
- privata.
- oklart hur de betedde sig i mer privata sammanhang (nära relationer, mindre sällskap).
- måna om barnen, stort engagemang.
- mått dåligt de senaste åren.
- stress, oro, nedstämdhet var kopplat till hela situationen kring barnens sjukdom.
- bar troligen på allt själva.
- bad inte om stöd. Avböjde även hjälp.
- sågs allt mindre.
- det avvikande var att de drog sig undan mer.
Mer specifikt om O:
- ganska tystlåten, försiktig.
- hans inåtvända drag förstärktes.
- undvek ögonkontakt samt att hälsa på hösten, inte fientligt/ovänligt men undvikande.
- gjorde inte mycket väsen, privat, stark integritet - H mer än O.
- synbart påverkad efter sommaren.
- mådde mycket dåligt på hösten.
- sågs nästan bara av de närmaste det sista halvåret.
Mer specifikt om H:
- Det var synbart att H mådde dåligt för mer än ett år sen. Nedstämd.
- Det var påtagligt (tystare, undvek ögonkontakt, kroppshållning, rörelser).
- oroade sig mycket för töserna, åt antidepressiva.
- uppfattades vara sämre däran än O.
Hen är ju konsekvent i alla fall...
Ja, det rimmar ju med bilden av tämligen gedigna människor som strävar på men bryts ner.
Det är för fasligt när man tänker på det.
Ännu värre är nog att hade det funnits något att göra så hade de gjort det, i alla fall hitom att lägga in tjejerna. Alltså, det borde ju liksom inte saknas pengar, initiativförmåga eller konstruktiva idéer. De är två, de har en stor släkt, de har vänner, kolleger och bekanta, bildad far och farfar allra minst. Inget avgörande som tyder på någon form av mentalt underskott eller egenhet, mer än lite akademiska drag.
Citat:
Ursprungligen postat av Stehlitz
... Min uppfattning är att det är många som förstod att Hanna mådde dåligt redan för ett år sedan. Jag vet att Moa hade en vän som kom en gång per vecka, information jag fått av dennas föräldrar.
Tydligen var Stehlitz närmare bekant med föräldrarna till M's barnvakt, dvs skolans lärare och polischefen.
Ja, det rimmar ju med bilden av tämligen gedigna människor som strävar på men bryts ner.
Det är för fasligt när man tänker på det.
Ännu värre är nog att hade det funnits något att göra så hade de gjort det, i alla fall hitom att lägga in tjejerna. Alltså, det borde ju liksom inte saknas pengar, initiativförmåga eller konstruktiva idéer. De är två, de har en stor släkt, de har vänner, kolleger och bekanta, bildad far och farfar allra minst. Inget avgörande som tyder på någon form av mentalt underskott eller egenhet, mer än lite akademiska drag.
Det är knappast så att de inte har försökt.
Det verkar vara en väldigt olycklig kombination av två parter som är introverta med stark integritet.
Ett ok beteende i sig - alla är inte sociala, är nöjda med en liten krets, mer familjära kanske utan släkten - men när sjukdom slår till så fungerar det inte alls och depression för båda är ett faktum.
Ett slags slutet beteende som förstärks? En slags synergism?
Upp som en sol och ner som en pannkaka. Begåvade, inititativtagande och måna gällande barn och sjd men ner i depression, passivitet, totalt mörker och fatalt beslut.