Citat:
Ursprungligen postat av
notknapparen
Jag har så svårt att se att planeringen av ett mord som sker mitt i ett bostadsområde utomhus kan vara särskilt planerat. Om han skulle ha tänkt ut små detaljer som datum på foton, barns födelsedagar, då borde han kunna ha spunnit en mer sofistikerad plan.
Jag kan tänka mig att en viss planering kanske ha skett bara strax innan mordet. Tankarna kan ha funnits tidigare, kanske har det funnits någon slags plan, men det blev inte den som sattes i verket. Men mordet blev nu. Norgeresan avgjorde att nu skulle det ske?
Moralensväktare 13/10
Mina fetningar:
"
Det finns indikationer på att mordet inte utfördes i affekt utan att det fanns någon form av planering."
https://www.flashback.org/p65523100#p65523100
Kanske planeringen bestod i att han har
lurat ut LW på något sätt. Något som fått LW att öppna dörren trots den sena timmen. Något som utredarna kunnat förstå att det inte var det som var den egentliga orsaken till viljan att besöka LW.
Hur fick han henne att öppna dörren trots den sena timmen? Han kan knappast ha inlett en konversation med aggressiva frågor, när hon vet alltför väl om hans kontrollbehov och tidigare har varit utsatt. Han måste ha smitt henne på något sätt?
Kanske fick han veta om sonens födelsedag, skrev att han ville lämna en present, men hade ingen med sig? Ingen som utredarna hittat?
Indikationer på att det inte utfördes i affekt skriver MV.
Får mig att tänka att mgm har gått dit i mordiska tankar. Det har inte uppstått ett snabbt uppblossande bråk i affekt? Hörvittnet har hört lugna röster längs gatan? Synvittnet har sett en person stå (lugnt?) och prata (ej upprört?) utanför sitt fönster.
Har man misstanke om att han har haft med sig ett vapen/tillhygge/lina av något slag? Skador som tyder på det? Men varför krattningen i oktober först? Enligt MV skulle krattningen ha skett efter ett tips/vittnesmål som ska ha funnits i utredningen en längre tid. Men skulle man inte letat och krattat efter ett mordvapen tidigare?
Ang. planering.
SD har väl i GC-sammanhang både berört och bevisat att han sätter en ära i att planera en del av sina letningar (som inte har karaktär av utflykt) som ”utryckningar”, där han förbereder i olika steg för att sen dra iväg (låna grannens bil var det väl) och avverka en eller flera inom ett begränsat och kontrollerat tidsintervall.
Det tyder ju på ett tämligen avancerat förhållningssätt till den mångsidighet som GC rymmer och den relativa komplexitet som logistik, orientering och tidsutnyttjande uppställer.
Om det stämmer och ska vara hanterligt i praktiken så skulle jag ju gissa att han exv måste delförbereda vissa saker och sen bearbeta och reflektera över genomförandet i huvet medan han gör annat, dvs han arbetar förslagsvis med sakerna i huvet medan han promenerar, kör bil, på väntetider i jobbet, arbete i trädgården etc. Med tiden får han ju förstås en ansenlig erfarenhet i form av ett inre landskap där han känner till förflyttningstider, trakter, genvägar, och dessutom kan planera in problemlösande reflektion eller delmoment vid raster el dyk under resans gång, alltså en form av tidsoptimerade multitasking.
Det var ju ett tag tal om att hade han planerat långt i förväg så borde han som geocachare ha placerat LW i en avlägsen klyfta ngnstans, men vänder man på det och ser till optimalt utnyttjande av ett begränsat tidsfönster så är det kanske det han snöat in på här. (En avlägsen utplacering skulle ju dessutom kunna avslöja honom trefaldigt: kräver för lång frånvaro (utan mobil också), kräver solkning av sig själv och fordon, skulle kunna peka ut honom via lokalkännedom /hobbyn (och vara fruktlöst om platsen inte var en sån som GC-are aldrig besöker...))
Eller med andra ord: givet hans stolthet över sin klurighet och erfarenhet av ”utryckningar” (kanske hand i hand med en oförmåga att acceptera fruktat nej/”svek”/motmedel) så är det kanske inte så avlägset att tänka sig att han har gått och planerat för olika handlingsalternativ i huvet (som för att styra upp sin ångest och bekräfta sin potens, som ju redan GC tycks handla om) medan han sysslat med annat, under ngn tid.
Om ett ”nej” hänger i luften från LW. Eller snarare, om ett ”ja” måste till, ”annars...”, och ett ”nej” fruktas, så ligger det i sakens natur att den ångestridne sysselsätter huvet med vad han ska ta sig till (med henne) om hon säger nej. Ofta halvkvädet, och med karaktär av potent vedergällning som svar på en upplevd (specifik) diskvalificering. Är SD lite kyligare och mer praktiskt orienterad än vi kanske trott så kan han (med klurighet) omforma detta till ett ”uppdrag” som ska utföras kliniskt och snabbt, dvs han ersätter muskler med brains och prioriterar ”rättsskipning” och resultat. Dessvärre är hans brains bara ett kontrastvärde inom hans egen lilla föreställningsvärld och inte så mycket av valuta i livets stora bok. Än värre ställt är det förstås med hans ”rättsskipning”.
Så det är ju inte alls otänkbart att han gått och tänkt på det en tid så att handlingsalternativ finns färdiga. Att mördare är selektivt smarta är ju inte heller nytt: planeringen är inte sällan ett sätt att handskas med ångest snarare än rent rationell överläggning, och de suger med förtjusning i sig briljansen över sin smartness rörande en detalj, för att samtidigt grovt blunda för annat (de vill döda nåt och finner en ursäkt för det i att de har överlistat nåt (sig själva oftast), kan man säga. I stället för att betrakta lagen som en kraftfull rekommendation rörande tillhörigheten till människogemenskapen så ser de den som ett hinder som (just) de har att passera. Som om de läste på mjölkpaket hela dagarna. Eller befann sig i vilda västern.
Det finns kanske inget absolut hinder mot viss planering.
Disclaimer: detta är förstås spekulationer inom hypotesen att SD är den GM polisen söker.